Avslöjande EU-schismer

Den schism som uppstått i turerna kring EU:s långtidsbudget är intressant. Redan i höstas uppstod meningsskiljaktigheter när Fredrik Reinfeldt påtalade att svenska EU-parlamentariker inte alltid röstade på ett sätt som matchade den inhemska partiretoriken:

– När jag tittar på röstprotokollet [Europaparlamentets] så visar det sig att bland annat den socialdemokratiska budgetansvarige röstat för detta, men också flera andra ledamöter i Europaparlamentet, i skarp konflikt med vad som redovisas i Sveriges riksdag. Jag tycker det är viktigt att partierna håller ihop sina budskap att man har samma politik i Europa och de gemensamma institutionerna som företrädare hemma i Sverige, sade Fredrik Reinfeldt till journalister i samband med hans årterrapportering från toppmötet till riksdagen på tisdagen.

Många svenska EU-parlamentariker reagerade på detta och menade att statsministern var fel ute. Socialdemokraternas Göran Färm menade att Reinfeldt företrädde ”en extrem nationell position” och framhöll tvärtom att han och andra svenska parlamentariker inte alls måste ”följa en nationell position”, utan att det behövdes också ett europeiskt perspektiv. Parlamentskollegan Cecilia Wikström (FP) var inne på samma linje och betonade att hon inte bara kan ”se till Sverige, som utgör ca 1,5 procent av EU:s befolkning, utan hon ska tänka på hela EU:s bästa”.

– Min partiledare här heter Guy Verhofstadt [ledare för den liberala gruppen ALDE] och jag har varit lojal mot den partilinjen, sade Wikström.

Men, Wikströms partiledare i Sverige var visst också inne på det här med lojalitet, vilket han poängterade häromdagen. Och se, plötsligt svängde Wikström!

Jojo. Det är många lojaliteter i omlopp här. En lojalitet som jag saknar lite i resonemangen är kanske lojaliteten mot väljarna?? Det har inte slagit Färm och Wikström att deras väljare valt att rösta som de gör av en anledning? Den dimensionen lyftes fram på Brännpunkt häromdagen av moderaterna Karl Sigfrid och Andreas Norlén:

”De här ledamöterna är fel ute. De som ingår i EU-kommissionen representerar inte sina hemländer, utan har ett ansvar för att se till den europeiska helheten. Så är det inte med ledamöterna i Europaparlamentet. De är faktiskt – oavsett vad de säger – inte valda att företräda hela EU. De är valda av sina väljare i Sverige.”

Så är det. Och svenska väljare har vägletts av hur FP och S ställer sig i olika EU-frågor. Det är inte utfrågningar av Guy Verhofstadt som har hjälpt dem välja valsedel, om man säger…

Sigfrid och Norlén snuddar också vid den ganska upprörande tanke som parlamentets talman Martin Schultz luftade häromveckan när han funderade högt på om inte parlamentets omröstning om budgeten borde hållas hemlig.  ”Det är EU-parlamentsval 2014 och EU-parlamentarikerna riskerar att inte bli omvalda om det kommer fram att de röstat för mer pengar till EU”, menade talmannen. HOST?!  Riskerar att inte bli omvalda?? Jo, det är väl hela tanken med demokrati. Man har liksom inte rätt till sin parlamentsfåtölj.

Även här håller Sigfrid och Norlén stilen:

”Hemliga omröstningar är helt oacceptabla. Den som är vald av folket till en politisk församling måste stå till svars för sina beslut inför folket. Hur ska ansvar kunna utkrävas om det är hemligt hur ledamöterna röstar?”

Oacceptabelt var ordet. Självklart ska omröstningen vara öppen.