Ledarbloggen

Per Gudmundson

Per Gudmundson

Säkerhetspolisens utredning omkring de för terrorismfinansiering misstänkta männen har lett till en del huvudbry – det är svårt att veta vad som krävs för att få till stånd fällande domar i dessa mål, där det ju finns få prejudikat. Men riktigt så svårt som ledarbloggen skrev i går kanske det inte är. En av författarna till den artikel i Jane’s intelligence review som ledarbloggen tipsade om i går har mejlat och sagt att tidigare rättsfall snarast ger vid handen att åklagaren inte behöver binda de skickade pengarna till ett specifikt brott. Kan man väl bevisa uppsåtet att skicka pengar till ”särskilt allvarlig brottslighet” så behöver man kanske inte binda pengarna till ett visst dåd.

”På
sidan 59-61 i domen [i Ansar al Islam-fallet] står att läsa att rätten inte gör bedömningen att
det är nödvändigt att fastställa eller bevisa kopplingen mellan
insamling/eventuella transaktioner och ett specifikt terrorattentat.
Det räcker att fastställa att pengar har hanterats med direkt uppsåt
att pengarna skulle användas till ’särskilt allvarlig brottslighet’.
Om de verkligen gjort det är således mindre väsentligt. För att
citera tingsrättsdomen: ’Som tingsrätten anfört inledningsvis krävs
inte för ansvar för förberedelse till terroristbrott att
gärningsmännens uppsåt avser en viss bestämd gärning’.

Just den delen
av rättens bedömning är troligen en av de viktigaste slutsatserna av
processen. Den får anses vara av särskilt stor betydelse för framtida
anti-terrorarbete då det sista ledet i finansieringsverksamheten,
nämligen att pengarna som överförts verkligen använts till att
finansiera terrorism, ofta är mycket svårt att bevisa. De specifika
terrorattentaten är således inte en avgörande faktor vare sig för en
fällande dom eller gripanden även om de säkert ofta är en förklaring
till varför specifika utredningar initieras.”

Arkiv

Fler bloggar