Skolan sviker pojkarna

Visste ni att pojkar får sämre betyg än flickor? Ja, det är klart. Det är en nyhet lika fräsch som burksoppa. Bokstavligt talat. Tjejer har i genomsnitt fått bättre betyg än pojkar ända sedan folkskolans införande 1842. Ändå går det trögt med den sedvanliga upprördheten som brukar komma som ett brev på posten när det finns skillnader mellan könen. Argumentet brukar vara att pojkar ändå alltid klarar sig.

Men det stämmer inte. Betygsskillnaderna mellan könen ökar, och det är främst killar från studieovana hem, förorten och landsbygden som halkar efter. Killar har dock sämre betyg än tjejer oavsett klasstillhörighet och etnicitet. Tänk er om rollerna var ombytta, och flickor var de som fick sämre betyg, då hade det blivit ett ramaskri. Nu är det svårt att ens få liv i frågan.

Skolverkets generaldirektör Anna Ekström har belyst problemet flera gånger och inger förtroende. Skolverket har rapporterat att betygen förbättras för alla elevgrupper utom för pojkar med utländsk bakgrund och pojkar som har föräldrar med lägre utbildning.

-För de två elevgrupperna har betygen tvärtom sjunkit och det är väldigt oroande. Vi behöver följa utvecklingen noga och ta reda på vad det beror på och vad som bör göras, säger hon i ett pressmeddelande från i höstas.

I slutet av januari släpptes en avhandling av Pia Rosander vid Lunds universitet som tydligt visar att pojkar missgynnas vid betygssättningen. Det vill säga: lärarna bedömer inte prestationen eller kunskapen hos pojkar i samma utsträckning som hos flickor. I stället bedöms personligheten, vilket är till pojkarnas nackdel. Det är framför allt en viss personlighetstyp som gynnas vid betygssättningen, och den är vanligast bland flickor. Att vara plikttrogen, ordningssam och disciplinerad förklarade betygsnivån bättre än IQ, som Rosander fann vara jämn mellan könen. Men även ångest, oro och rädslan för att misslyckas ledde till höga betyg. Inte undra på att flickor mår så dåligt i skolan! Detta är två sidor av samma myntet: pojkar mår bättre i skolan än vad flickor gör, men presterar sämre.

Ett annat sätt att tolka Rosanders resultat är att olydiga pojkar inte bara missgynnas utan bestraffas, i realiteten diskrimineras, vid betygssättningen. Det har Alli Klapp, forskare vid institutionen för pedagogik på Göteborgs universitet, forskat på. I en intervju i Lärarnas tidning (110209) säger Klapp:

– Det måste tydliggöras att det enbart är ämneskunskaper som ska betygsättas. Lärarnas kompetens i bedömning måste stärkas, och här har inte minst rektorerna ett stort ansvar.

En rad forskare har nått samma slutsats. Genuspedagogen Victoria Carlsson-Wahlgren kom i sin avhandling Den långa vägen till en jämställd gymnasieskola (2009) fram till att när betyg sätts halkar beteenden med, vilket är till nackdel för killarna. Även Ingemar Gens, som är beteendevetare och mångårig föreläsare om könsroller, menar att flickors beteende gynnas i skolan. Enligt Skolverket, efter sammanställning av Lärarnas tidning, får pojkar i årskurs nio avsevärt sämre slutbetyg än flickor, jämfört med deras resultat på nationella proven. Från och med förra läsåret skriver svenska niondeklassare nationella prov i sex ämnen: svenska, engelska, matematik, biologi, kemi och fysik. Generellt är resultaten på dessa prov lägre än slutbetygen i motsvarande ämne, men flickornas slutbetyg höjs mycket mer än för pojkarna. I maj förra året publicerade SVT Pejl liknande resultat om gymnasienivå.

Jämställdhetssatsningar i skolan har hittills i praktiken handlat mest om att få flickor att må bättre, läsa mer teknik och matematik och känna sig bekväma på gympan. Inget fel med det, men perspektivet måste breddas till att även innefatta pojkar. Pojkarna som halkar efter är sällan medelklassens killar, som mycket riktigt tar sig in i samhället ändå. Nej, det är de som allra mest hade behövt skolan som har problem. Det är dem vi sviker när vi inte tar pojkkrisen i skolan på allvar.

Ett hopp om ljusning är den mansutredning, ledd av PM Nilsson, som Nyamko Sabuni tillsatte innan hon avgick som jämställdhetsminister. Även Skolverkets generaldirektör Anna Ekström har som sagt tagit upp frågan flera gånger, vilket lite hoppfullt kan tolkas som att en breddning av jämställdhetsperspektivet är på gång.

Detta till trots känns det som too little, too late.

 

Visa kommentarer (0 st)

Välkommen att säga din mening på SvD.se. Våra regler är enkla: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. För att få kommentera på SvD.se måste du registrera ett konto med Disqus eller använda ett befintligt konto på Facebook, Google, Yahoo eller OpenID.
Vänliga hälsningar, Fredric Karén, chef SvD.se Läs reglerna i sin helhet

Kommentarer inaktiverade.

Brännpunkt

”RFSU är ett hot
mot tolerans”

REPLIK

Samvetsfrihet – för majoritetens skull.

”Norskt exempel bör avskräcka”

BRÄNNPUNKT

Aborter måste hanteras av alla.

Beläggningen på LVM-hemmen är rekordhög, skriver Kent Ehliasson (bilden visar Hessleby). SLUTREPLIK

”Personalen får betala ett alltför högt pris”

Facken: Ledningen bör vidta åtgärder.

Ansvarig: Tvångsvården är stabil

Replik

Gd:n: Jag delar inte alls fackets bild.

”Frihandelsavtal tyngs av det rättsliga”

BRÄNNPUNKT

Expert: Kan stjälpa det positiva.

”Ekologisk odling har blivit bakbunden”

BRÄNNPUNKT

Professor: Inte mest miljövänligt.

”Farliga personer måste hittas”

BRÄNNPUNKT

Rättsmedicinalverket: Sekretess är ett hinder.

”Ensidig satsning på elitforskning slår fel”

Brännpunkt

Professorer: Fri forskning hotas.

”En konflikt mellan höger och vänster”

SLUTREPLIK

Jonas Sjöstedt (V) svarar.

”Politisk makt inte obegränsad”

Ramberg ifrågasätter Sjösteds resonemang.

Kontakta oss

Välkommen till debatten i SvD

Vi tar emot artiklar i aktuella ämnen. Maxlängd är 5500 tecken, kortare går bra. Carina Stensson, redaktör, Carl-Johan Bilkenroth, biträdande redaktör. Mejla brannpunkt@svd.se

ÖVERSIKT EKOMAT

Hela debatten om ekomaten

SLU-forskare oense om nyttan av ekologisk odling.

ÖVERSIKT FÖRSVARET

Senaste debattartiklarna om försvaret:

Hur ska försvaret utvecklas nu? Läs hur debattörerna på Brännpunkt ser på frågan.

ÖVERSIKT
FN:s BARN- KONVENTION

Barnkonventionen fyller 25 år idag

Läs artiklarna om barnkonventionen och kritiken mot Sverige.

Ledare

Bye Bye,
Raj-Raj!

LEDARE

Att leva som man lär är en dygd.

Tuta och kör,
Stefan Löfven!

LEDARE

S bör köra själva och inte dirigeras av trafikpoliserna i MP.

Vigseln reducerad
till en reklamskylt

KOLUMN

”Drop-in-bröllop” med latte och marshmallowglass.

Jodå, vi är ett
gott föredöme

LEDARE

Moderaterna börjar minnas hur en moderat migrationspolitik ser ut.

DO överser med könsdiskriminering

LEDARE

Centrum för rättvisa om antagningen till Polishögskolan

Hellre färre än snabbt

LEDARE

Punktmarkera den lilla grupp som står för majoritet av brotten.

Bra politik, dålig juridik ?

GÄSTLEDARBLOGGEN LARSSON LÄSER

Svensk trupp till Mali är ingen ”möjlighet”

GÄSTLEDARBLOGGEN I HÖGERMARGINALEN