Skolan sviker pojkarna

Visste ni att pojkar får sämre betyg än flickor? Ja, det är klart. Det är en nyhet lika fräsch som burksoppa. Bokstavligt talat. Tjejer har i genomsnitt fått bättre betyg än pojkar ända sedan folkskolans införande 1842. Ändå går det trögt med den sedvanliga upprördheten som brukar komma som ett brev på posten när det finns skillnader mellan könen. Argumentet brukar vara att pojkar ändå alltid klarar sig.

Men det stämmer inte. Betygsskillnaderna mellan könen ökar, och det är främst killar från studieovana hem, förorten och landsbygden som halkar efter. Killar har dock sämre betyg än tjejer oavsett klasstillhörighet och etnicitet. Tänk er om rollerna var ombytta, och flickor var de som fick sämre betyg, då hade det blivit ett ramaskri. Nu är det svårt att ens få liv i frågan.

Skolverkets generaldirektör Anna Ekström har belyst problemet flera gånger och inger förtroende. Skolverket har rapporterat att betygen förbättras för alla elevgrupper utom för pojkar med utländsk bakgrund och pojkar som har föräldrar med lägre utbildning.

-För de två elevgrupperna har betygen tvärtom sjunkit och det är väldigt oroande. Vi behöver följa utvecklingen noga och ta reda på vad det beror på och vad som bör göras, säger hon i ett pressmeddelande från i höstas.

I slutet av januari släpptes en avhandling av Pia Rosander vid Lunds universitet som tydligt visar att pojkar missgynnas vid betygssättningen. Det vill säga: lärarna bedömer inte prestationen eller kunskapen hos pojkar i samma utsträckning som hos flickor. I stället bedöms personligheten, vilket är till pojkarnas nackdel. Det är framför allt en viss personlighetstyp som gynnas vid betygssättningen, och den är vanligast bland flickor. Att vara plikttrogen, ordningssam och disciplinerad förklarade betygsnivån bättre än IQ, som Rosander fann vara jämn mellan könen. Men även ångest, oro och rädslan för att misslyckas ledde till höga betyg. Inte undra på att flickor mår så dåligt i skolan! Detta är två sidor av samma myntet: pojkar mår bättre i skolan än vad flickor gör, men presterar sämre.

Ett annat sätt att tolka Rosanders resultat är att olydiga pojkar inte bara missgynnas utan bestraffas, i realiteten diskrimineras, vid betygssättningen. Det har Alli Klapp, forskare vid institutionen för pedagogik på Göteborgs universitet, forskat på. I en intervju i Lärarnas tidning (110209) säger Klapp:

– Det måste tydliggöras att det enbart är ämneskunskaper som ska betygsättas. Lärarnas kompetens i bedömning måste stärkas, och här har inte minst rektorerna ett stort ansvar.

En rad forskare har nått samma slutsats. Genuspedagogen Victoria Carlsson-Wahlgren kom i sin avhandling Den långa vägen till en jämställd gymnasieskola (2009) fram till att när betyg sätts halkar beteenden med, vilket är till nackdel för killarna. Även Ingemar Gens, som är beteendevetare och mångårig föreläsare om könsroller, menar att flickors beteende gynnas i skolan. Enligt Skolverket, efter sammanställning av Lärarnas tidning, får pojkar i årskurs nio avsevärt sämre slutbetyg än flickor, jämfört med deras resultat på nationella proven. Från och med förra läsåret skriver svenska niondeklassare nationella prov i sex ämnen: svenska, engelska, matematik, biologi, kemi och fysik. Generellt är resultaten på dessa prov lägre än slutbetygen i motsvarande ämne, men flickornas slutbetyg höjs mycket mer än för pojkarna. I maj förra året publicerade SVT Pejl liknande resultat om gymnasienivå.

Jämställdhetssatsningar i skolan har hittills i praktiken handlat mest om att få flickor att må bättre, läsa mer teknik och matematik och känna sig bekväma på gympan. Inget fel med det, men perspektivet måste breddas till att även innefatta pojkar. Pojkarna som halkar efter är sällan medelklassens killar, som mycket riktigt tar sig in i samhället ändå. Nej, det är de som allra mest hade behövt skolan som har problem. Det är dem vi sviker när vi inte tar pojkkrisen i skolan på allvar.

Ett hopp om ljusning är den mansutredning, ledd av PM Nilsson, som Nyamko Sabuni tillsatte innan hon avgick som jämställdhetsminister. Även Skolverkets generaldirektör Anna Ekström har som sagt tagit upp frågan flera gånger, vilket lite hoppfullt kan tolkas som att en breddning av jämställdhetsperspektivet är på gång.

Detta till trots känns det som too little, too late.