Replik: MP-parlamentariker replikerar Maria Rankka om ISDS

I en kolumn i SvD (5/7) skriver VD för Stockholms handelskammare, Maria Rankka, att politiker som kritiserar den kontroversiella ISDS-mekanismen i handelsavtal ”inte vet vad de pratar om”. Vi tar gärna debatten med Rankka om den tvistlösningsmekanism som vi ser som mycket problematisk.

Det finns stora skäl till varför debatten om Investor-State Dispute Settlements (ISDS) är stor just nu. I sin senaste rapport om ISDS pekar FN-organet UNCTAD på att antal rättsfall ligger kvar på en rekordhög nivå. Via TTIP, det planerade handelsavtalet mellan EU och USA, skulle systemet ge företag på båda sidor Atlanten möjlighet att stämma inom alla områden som förhandlas. Många kontroversiella fall de senaste åren har inneburit att nära 200 miljö-, konsument- och fackliga organisationer kritiserat mekanismen för att leda till att demokratiska principer undermineras.

Och ja, vi miljöpartister delar stora delar av den här kritiken. Vi är bl.a. oroliga för att tvistlösningsmekanismen kan vara ett hot mot folkhälsan. Rankka är givetvis bekant med de stämningsförfaranden som tobaksbolaget Phillip Morris nu leder mot Australien och Uruguay, i Australiens fall för att landet valt att införa så kallad ”plain packaging”, det vill säga neutrala cigarettpaket med varningstext och bild. Detta görs i syfte att skydda folkhälsan, då rökning dödar i genomsnitt 40 australiensare varje dag. Plain packaging har framhållits av Världshälsoorganisationen (WHO) som den i särklass mest effektiva åtgärden för att förebygga rökningens skadliga inverkan på folkhälsan, och det är även därför som nu Nya Zeeland planerar att införa en liknande lagstiftning.

Stämningen mot Australien har dock fått en avskräckande effekt, och Nya Zeeland har nu skjutit sina planer på framtiden i avvaktan på utgången i stämningen mot Australien. Det här är bara ett exempel på hur stämningar via ISDS kan leda till att lagförslag för att skydda folkhälsan kan försenas eller motarbetas. Tidigare stämningar har bl.a. riktats mot förbud av skadliga läkemedel, mot fracking, ja, listan kan göras betydligt längre.

Stockholms handelskammare är via sitt skiljedomsinstitut en ledande aktör i att administrera de rättsfall och tvister som initieras via ISDS. Därigenom är man tillsammans med en mängd stora advokatbyråer en del av den industri som växt fram som en effekt av det här systemet. Runt om i Europa och USA ser vi nu hur dessa stora advokatfirmor rycker ut till mekanismens försvar. Maria Rankka företräder i allra högsta grad ett särintresse, och det vore klädsamt om hon påtalade detta i debatten.

Givetvis bör företag ha rätt till juridiskt skydd. Det har de dock idag, även utan ISDS. Det normala domstolsväsendet bör därför kunna användas även för internationella investeringsavtal. Risken är annars stor att demokratin ersätts med affärsjuridiken. Då hamnar enskilda människors hälsa och rätt på undantag.

Vi miljöpartister är tydliga med att vi säger nej till en ISDS-mekanism i handelsavtalet med USA.

Max Andersson, (MP), EU-parlamentariker

Bodil Ceballos, (MP), EU-parlamentariker

Peter Eriksson, (MP), EU-parlamentariker

Isabella Lövin, (MP), EU-parlamentariker

Maria Rankka svarar: Miljöpartiets EU-parlamentariker skriver att demokratiska principer riskerar att undermineras samt att folkhälsan hotas av tvistelösningsmekanismen ISDS. Därför säger de nej till ett frihandelsavtal mellan EU och USA som innehåller ISDS. Det är svårt att förstå att man hellre säger nej till ett avtal som skulle skapa jobb och tillväxt på båda sidor av Atlanten än att acceptera en vedertagen mekanism för tvistelösning mellan investerare och stater. Dessutom finns ännu ingen färdigförhandlad ISDS-klausul, vilket gör det ännu mer obegripligt att så kategoriskt säga nej. Problemet med miljöpartisternas argumentation är att de blandar ihop det som är processuellt – tvistelösningsmekanismen – och det som är materiellt – innehållet i avtalet.

Om man på allvar vill att frihandelsavtalet ska främja tillväxt och jobb behövs ett gott investeringsklimat över Atlanten. Det förutsätter ett robust investeringsskydd.

Tvistelösningsmekanismen i det här fallet påverkar i sig inte innehållet i avtalet på exempelvis miljöområdet. ISDS tillämpar endast de villkor som staterna demokratiskt har beslutat om. ISDS utformar inte villkoren. ISDS är den procedur som ser till att avtalet tillämpas på det sätt som staterna avsett – både för stater och investerare – och innebär att en investerare som diskriminerats eller behandlats oskäligt kan få kompensation. Skiljeförfarande sker dessutom i samverkan med allmän domstol. Lagen anger hur ett skiljeförfarande måste gå till för att uppfylla krav på rättssäkerhet och allmän domstol avgör om ett skiljeförfarande har uppfyllt kraven på rättssäkerhet eller inte, om så skulle behövas.

Skiljeförfarande används ofta av parter från länder med väl fungerande rättsväsenden, inklusive Europa och USA. Fördelarna handlar om neutralitet och effektivitet. Spelplanen utjämnas mellan parterna eftersom ingen part behöver uppträda på bortaplan och anpassa sig till annat lands processregler eller språk.

Stater sluter regelbundet avtal med andra stater. Ett avtal med villkor för investeringsskydd i avtal mellan stater representerar statens vilja, dvs. är lika mycket ett demokratiskt fattat beslut som en nationell lag i landet i fråga.

Det är viktigt att notera att även stater är bundna av ingångna avtal. En stat kan inte undgå ansvar för avtal som ingåtts med andra stater genom att stifta nya, inhemska lagar som strider mot internationella åtaganden. Detta är en grundläggande folkrättslig princip.

Det stämmer att Sverige genom Stockholms Handelskammares skiljedomsinstitut har en mycket stark ställning inom internationellt skiljeförfarande. Efter Världsbanken är Stockholms skiljedomsinstitut den största institutionen i världen vad gäller just investerartvister. Sverige spelar en viktig roll på detta område, har ett gott anseende och är dessutom hem för några av världens ledande experter på området.

Att Sverige och svenskt rättsväsende åtnjuter stort förtroende inom internationell tvistlösning är något vi borde vara stolta över. Det bygger på en stark svensk tradition präglad av integritet, neutralitet och högt internationellt anseende för svenska jurister.