Efter bolagen måste det bli entreprenörernas tur

Efter att ha turnerat genom landet och berättat om en rad nya offentliga utgifter i höstens budget blev det så dags för Alliansens partiledare att ge besked om en ordentlig skattesänkning. Rätt så! Inte för att det är fel med mer pengar till forskning och infrastruktur, men det är inte heller fel att sänka skattetrycket. Det förblir ett av världens högsta.

Den här gången lägger regeringen krutet på bolagsskatten, som ska minska från 26,3 till 22 procent. Det för oss ned under EU:s och OECD:s genomsnitt och tar tillbaka en del av den terräng som gått förlorad. På 1990-talet var bolagsskatten avsevärt lägre i Sverige än i EU och OECD, men medan omvärlden började sänka redan vid 1990-talets slut behöll vi 1994 års nivå och fick successivt se den här konkurrensfördelen gröpas ur. Regeringens förslag återskapar inte 1990-talets gynnsamma läge, men det gör att vi står oss väl i jämförelse med liknande länder.

Att skattesatsen sänks beräknas ge ett bortfall för staten på cirka 16 miljarder per år, men drygt hälften ska tas tillbaka genom att man sätter P för skatteplanering genom så kallade räntesnurror i koncerner. I princip är detta bra, men det finns frågetecken kring hur det ska göras i praktiken utan att rättssäkerheten blir lidande.

Nettot blir hur som helst att skatten på bolagsvinster minskar med 7,6 miljarder och att det blir lite mer gynnsamt för internationella företag att lokalisera investeringar till Sverige. Det är goda nyheter.

Fast det betyder inte att regeringen gör rätt prioritering. Att vi har hamnat lite på efterkälken vad bolagsskatten beträffar ska jämföras med att vi är enormt mycket på efterkälken när det gäller skatterna som har mycket större betydelse för nyföretagande och entreprenörskap: kapitalskatt, marginalskatt, beskattning av personaloptioner. Svensk bolagsskatt är några procentenheter högre än i omvärlden. Vår kapitalskatt är snarare dubbelt så hög.

Bolagsskatten är ett problem för väletablerade företag. Skatten på entreprenörskap sätter käppar i hjulet för det som är nytt och under utveckling –eller som inte ens hunnit lämna idéstadiet. Bolagsskatten påverkar de juridiska personernas kalkyler. Entreprenörskapsskatterna påverkar enskilda människor, som sliter med att bygga något nytt eller funderar på att lämna en säker anställning för att göra ett sådant försök. Ett flöde av nya och snabbväxande företag är av central betydelse inte bara för dynamiken i ekonomin utan också för nya arbetstillfällen, och är det någonstans man borde lägga krutet är det här. Ett reformpaket på 7,6 miljarder skulle kunna få väldig utväxling.

Det har funnits en föreställning om att utländska investeringar ersätter inhemska om entreprenörsvillkoren är för dåliga. I två färska och ytterst läsvärda expertrapporter till Företagsskattekommittén har Magnus Henrekson och Tino Sanandaji visat att det synsättet är förlegat.

Det nya investeraravdraget, som regeringen också presenterade i går, är däremot ett välkommet erkännande av individernas betydelse. Men det behövs mycket mer av samma sort.