Ge naturvetenskapslärarna högre lön

Det vankas lärarbrist om åtta år. Åtminstone inom vissa ämnen och förutsatt att Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén har rätt. Hon menar att då kommer det att saknas 80 000 lärare i Sverige. Det finns en del tomma platser på lärarutbildningarna runt om i landet nämligen, det framgår av DN:s granskning.

Det här finns det säkerligen en rad anledningar till. Regeringens nya lärarutbildningen bär sannolikt minst skuld till det hela. De senaste åren har debatten konsekvent återvänt till de högljudda stridsropen om hur underbetalda lärare är och att de som ändå väljer en sådan yrkesbana förlorar på det sett över hela arbetslivet. Det bör förr eller senare få effekt.

En god gissning är dock att lärarbristen kommer att vara begränsad till vissa områden. Högstadielärare, förlåt – lärare för årskurs 7-9, verkar det bli förhållandevis ont om. Det gäller särskilt inom de naturvetenskapliga ämnena.

Att det är svårt att få folk att vilja undervisa högstadieelever beror sannolikt på den dystopiska situation som förefaller råda i många klassrum just på högstadiet. Innan dess är eleverna tillräckligt små för att locka sådana som vill jobba med barn och på gymnasiet börjar tillräckligt många känna någon sorts allvar. Åtminstone i teorin. Min känsla är att högstadiet är mest vilda västern och lägg till det en småtaskig lön med dålig utveckling och situationen framstår som rätt förståelig.

Bristen på naturvetenskapslärare, och jag misstänker att det också gäller matematiklärare, är inte heller förvånande. Det är svårt att locka studenter till naturvetandet överhuvudtaget och lägg därtill utsikterna för de intresserade med dålig lön och samma högstadieproblematik som ovan och det verkar oerhört rationellt. Behovet av just naturvet- och matematiklärare är dock kritiskt, vi blir redan allt sämre inom dessa discipliner och har svårt att locka studenter att bedriva högre studier inom ämnena. Den här bristen gör det befogat att ändra incitamenten för den yrkesgruppen: högre lön för naturvetenskapslärarna. Det behövs.

Visa kommentarer (17 st)

Välkommen att säga din mening på SvD.se. Våra regler är enkla: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. För att få kommentera på SvD.se måste du registrera ett konto med Disqus eller använda ett befintligt konto på Facebook, Google, Yahoo eller OpenID.
Vänliga hälsningar, Fredric Karén, chef SvD.se Läs reglerna i sin helhet

  • Allfons Mållgan

    Men eftersom lärarna i friskolor har sämre betalt än kommunalt anställda lärare, och eftersom detta gap dessutom ökar, så lär ju inte naturvetenskapslärarna få någon bättre löneutveckling

  • Mulligan

    Det är nog inte lönen utan mera troligt att arbetsmiljön i en friskola är betydligt trevligare.

  • http://twitter.com/Ingela_B Ingela Bursjöö

    Hög lön är en enkel lösning på ett komplext problem- vi behöver lägga till en annan viktig faktor och det är synen på skolan överhuvudtaget. Om skolan är något vi vill prioritera i handling, inte bara i ord, så ska det synas att samhället satsar på skolan, från smått till stort ; lokaler, matsalar, mediagranskning, lärarutbildning, forskning, hur vi talar om skolan. Kanske kan vi konstatera att botten är nådd nu, dags att kavla upp ärmarna och jobba långsiktigt!

  • Anonym

    Det är inte alls säkert. Lärare i friskolor har inte samma frihet att kritisera sin arbetsgivare utan måste hålla masken utåt mot föräldrarna. Det händer mycket skit även på friskolor men det tystas ner.

  • Anonym

    Oj, oj, oj. Varför inte skriva rakt ut: Manliga ämnen värderas högre i hela samhället därför måste även lärare i trad manliga ämnen ha mer betalt.

  • Anonym

    Varför är det troligt? Jag har arbetat på både kommunala och friskolor och ägandeformen har ingenting med arbetsmiljön att göra. På friskolor där verkasamheten syftar till att generea en så hög vinst som möjligt till ägarna är det minsan inte så stimulerande och roligt att arbeta, medans det är det på en friskola som återinvesterar ev. överskott i verksamheten. På den kommunala sidan finns det både bra och dåliga exempel – Att tro att ägandeformen garanterar bättre förhållanden verkar lite oinsatt och inte så genomtänkt.

  • Anonym

    Det är mycket bra att det skall bli brist på lärare. Det är det enda sättet för att höja löner och statusen för lärarna. När kommunen och staten har misslyckats med att höja statusen för lärare och lärararbetet det enda sättet som bli kvar är att det skall bli brist på lärarjobben. Lärarna är dessutom största gruppen arbetstagare i detta land och alltihopa är akademiker, men ändå betraktas deras arbete inte viktig och de skälls ut mest av alla löntagarna i Sverige.

    För några år sedan sade många sjuksköterskor upp sitt arbete och därefter blev de anställda med bättre löner, och statusen för sjuksköterskor och deras arbete höjdes avsvärt.

    Tyvärr är lärarna och deras fackförbund fega och därmed en situation av samma typ som uppkom för sjuksköterskor kommer inte att hända. Men därmed en naturlig situation, en bristsituation, kan mögligen höja statusen och löner samt förbättra arbetssituationen för lärarna. 

  • Anonym

    Det är mycket bra att det skall bli brist på lärare. Det är det enda sättet för att höja löner och statusen för lärarna. När kommunen och staten har misslyckats med att höja statusen för lärare och lärararbetet det enda sättet som bli kvar är att det skall bli brist på lärarjobben. Lärarna är dessutom största gruppen arbetstagare i detta land och alltihopa är akademiker, men ändå betraktas deras arbete inte viktig och de skälls ut mest av alla löntagarna i Sverige.

    För några år sedan sade många sjuksköterskor upp sitt arbete och därefter blev de anställda med bättre löner, och statusen för sjuksköterskor och deras arbete höjdes avsvärt.

    Tyvärr är lärarna och deras fackförbund fega och därmed en situation av samma typ som uppkom för sjuksköterskor kommer inte att hända. Men därmed en naturlig situation, en bristsituation, kan mögligen höja statusen och löner samt förbättra arbetssituationen för lärarna. 

  • Anonym

    Oj, oj, oj. En feminist! Du kanske skulle läsa inlägget istället…

  • Inge Larsson

    ”Ge naturvetenskapslärarna högre lön”Och vilken lön ska den lärare ha som undervisar både i något naturvetenskapligt ämne och svenska eller engelska eller varför inte samhällskunskap? Ska lektionerna i det naturvetenskapliga ämnet ge mer betalt än lektionerna i engelska?

  • Anonym

    Och var finns det manliga och kvinnliga i ämnen som matematik, fysik, kemi och biologi? Att kalla naturvetenskap ”manligt” bara för att du är dålig i dessa de viktigaste områdena för ett lands utveckling är rent ut sagt pinsamt.

  • Anonym

    Och var finns det manliga och kvinnliga i ämnen som matematik, fysik, kemi och biologi? Att kalla naturvetenskap ”manligt” bara för att du är dålig i dessa de viktigaste områdena för ett lands utveckling är rent ut sagt pinsamt.

  • Linda Parry

    Manliga ämnen?! Varför skulle naturvetenskapliga ämnen och matte vara manliga? Det finns massor av tjejer som pluggar dessa ämnen, och jag tror inte att de uppskattar att du kallar deras val för manligt. 

  • Anonym

    ”Behovet av just naturvet- och matematiklärare är dock kritiskt, vi blir redan allt sämre inom dessa discipliner och har svårt att locka studenter att bedriva högre studier inom ämnena.”

    Låt oss i detta sammanhang komma ihåg att det i den allians som nu regerar ingår en religiös sekt, där somliga vill att bibelsagor skall ha lika stor tyngd som naturvetenskap. Vi såg ju nyligen att rätt många i denna sekt föredrog fundamentalisten Mats Odell som ledare, även om majoriteten valde den (lite) mer sansade Göran Hägglund.

    Krister Nässén

  • Anonym
  • senior

    Lärarena bör väl ha gedigna kunskaper i de ämnen de undervisar. Det finns inte många, som kan tillräckligt . både om naturtvetenskap och språk.  ( om man inte är nöjd med flum-undervisning )

  • Pingback: Lärarförbundet varnar för lärarbrist – Sveriges Radio | Feedpublisher

Brännpunkt
Isabella Lövin REPLIK

”Urholkat bistånd ett svek”

Bo Forsberg mfl:

Unikt stora avräkningar.

”EU bör inte släppa in
Lukasjenko i värmen”

BRÄNNPUNKT

”Svek mot demokratirörelsen.”

”En påläst, välutbildad ekonomisk liberal”

DEBATT

Vilka egenskaper bör M-ledaren ha? Så tycker SvD.se-läsarna.

”Hög tid att införa bosparande för unga”

Brännpunkt

Bostad har blivit klassfråga.

”EU-kommissionen håller inte måttet”

Brännpunkt

MP: Därför röstar vi nej.

”It-minister bör vara ett heltidsarbete”

Brännpunkt

Sigfrid: Räcker inte med Kaplan.

”Regler gör att ladan
är låst för Andersson”

BRÄNNPUNKT

Scocco: Rationellt att fuska.

Lista: Här är skatterna som höjs

18 miljarder

Enda skattesänkningen till pensionärerna.

Kontakta oss

Välkommen till debatten i SvD

Vi tar emot artiklar i aktuella ämnen. Maxlängd är 5500 tecken, kortare går bra. Carina Stensson, redaktör, Carl-Johan Bilkenroth, biträdande redaktör. Mejla brannpunkt@svd.se.

BRÄNNPUNKT

”Värst är att vi har
svikit våra grannar”

Professor om svenska försvaret.

Konsulter:

”Ett bra försvar kostar 100 miljarder kronor”

"Allvarligt säkerhetspolitiskt läge kräver kraftfulla tag."

LÄSARDEBATT

”Budgeten bör ökas
till kalla krigsnivå”

Läsarna om ubåtsspaningarna.

Ledare

Regeringens
första kris är här

GÄSTLEDARE

Löfvens regering rena önskedrömmen för Putin.

Tredje pappamånad ingen normreform

LEDARE

Politik som begränsar familjernas egenmakt.

Försvaret måste förstärkas nu

LEDARE

Främmande u-båt måste sätta avtryck i politiken.

Den byråkratiska välfärdens vinster

KOLUMN

Tolv timmars debitering för tjugo minuter.

Den enda
vägens politik

LEDARE

Partisekreterare med en kamikazepilots övertygelse.

Prislappen
avgör politiken

KRÖNIKA

Näringslivet blir överkört när opinionsbildningen är svag.

Asylsystemet måste hantera terrorism

Zulmay Afzali

Ska de utföra heligt krig också i Sverige?

Rödbruna ideologer utgör Putins vänkrets

OP-ED

EU-fientlighet, antisemitism, homofobi och utlänningshat.