Annons

Ledarbloggen

Maria Ludvigsson

Maria Ludvigsson

Det är något märkligt tillika ytterst irriterande och enerverande med SJ och och SL. Trots den allmänna uppfattningen att kollektivtrafik är fint, bra, moraliskt och solidariskt gör de båda storheterna allt för att göra det så svårt som möjligt att åka med dem.

I Stockholm måste du ha laddad mobiltelefon med numret till biljetteriet lagrat, alternativt ha hunnit förbi därför avsedd plats för biljettförsäljning om du vill åka tunnelbana eller buss. Man kan INTE köpa biljett i själva NÄRHETEN av tunnelbanan eller bussen och absolut inte ombord på buss eller i tunnelbanespärren. (När min väninna från annat land kom till Stockholm gav hon upp och tog taxi.)

SJ har också avskaffat den sortens service som många uppskattar, där biljett köps av personal i biljettlucka. Fine. Då kan man vänta sig enklare automater i vilka såväl kontakter som kort bör fungera som betalmedel. Icke! På T-centralen kan du betala med kort i en automat (med köbildning) där man av någon fullständigt outgrundlig anledning måste skriva in sitt för- och efternamn. Det tar tid.

Nu är det ju ofta så att tågen inte går i tid. Kanske har SJ tänkt att det egentligen är ganska passande att ha tidsödande automatbestyr inför varje avfärd, eftersom kunderna då har tidsfördriv när de väntar på de försenade tågen.

Nu händer det ju att även vi vanliga dödliga resenärer beräknar tiden fel. Även vi kan, liksom SJ, drabbas av signalfel, kall eller varm väderlek, nedfallande partiklar, ledningar eller skrot samt invänta anslutande övrig trafikenhet. Typ. DOCK, och detta är det mest irriterande, emedan SJ kan slarva, strula och försena avkrävs kunderna optimal tidsplanering. Den som exempelvis kommer i tid till T-centralen för att köpa biljett kan mötas av köbildning framför samtliga automater och därför inte hinna handla biljett. SJ:s svar på detta är: Planera din tid, klantskalle!

Idag ”skärper SJ tonen mot klantskallarna”! Inte de interna klantskallarna gudbevars, utan de kunder som inemellan dristar sig till att handla biljett ombord på tåget. Detta har redan tidigare hanterats av SJ som med straffavgift på 100 kronor vill fostra kunderna att tidsplanera lite bättre!

Denna avgift höjs till 1900 kronor!

SJ kommer i fortsättningen inte att sälja några som helst biljetter ombord. Kunderna har att vända sig till automat på perrong (som förhoppningsvis inte är trasig eller nedkissad samt för personer med nedsatt syn försedd med ”talknapp”) eller boka via telefon eller nätet i GOD TID samt hämta ut hos ATG ombud.  Den som trotsar SJ:s regler och kastar sig in på ett tåg utan biljett riskerar alltså böter på 1900 kronor.

SJ:s motivering? ”Biljettförsäljningen ombord är krånglig och tidskrävande” ! Hmmm… i nästa mening meddelar SJ att ”I dag säljs bara omkring en procent av biljetterna ombord på tågen” och det är så innerligt frestande att fråga vad problemet då är? Och hur tidskrävande det kan vara om nu en så försvinnande liten del av kunderna använder sig av denna service?

Innan SJ får verksamheten att fungera och levererar vad vi betalar för, vore det klädsamt att tagga ner och anpassa tonen efter innehållet.

Arkiv