Ledarbloggen

Ledarredaktionen

Ledarredaktionen

När Margot Wallström i veckan besökte Kiev med löften om stöd tillfogade hon att ”det måste till något från deras sida också”. Det är ett väldigt nedlåtande sätt att formulera krav på reformer – i ett läge där man dagligen begraver nya offer för det ryska kriget mot Ukraina. Det är också okunnigt eftersom brist på reformplaner sannerligen inte saknas. Men Wallström hade kanske inte tagit del av koalitionsregeringens omfattande program för att föra Ukraina närmare Europa.

Brist på reformhinder saknas sannerligen inte, men nog anstränger man sig – för att samtidigt som landet är i krig – bli ett nytt land.

I ett uttalande i samband med ubåtsjakten i Stockholms skärgård sade Wallström att svenskarna är rädda. Det är svårförståeligt att utrikesministern väljer att signalera just det budskap som Kreml vill höra – och det är helt motsatt signal till den om kommer från Hultqvist på försvarsdepartementet. Om det kan man bara konstatera att två linjer i kristid aldrig är någon bra politik. Till det svårförståeliga hör också att hon i Kiev rakt av slog fast att Putin är irrationell och att det ryska agerandet inte kan förstås:

”Jag har inte hört någon som kan förklara hans agerande.”

Okunnigheten lyser igenom. Men ponera att det skulle vara sant, är det då klok politik att minska forskarnas möjligheter att lösa gåtan genom att dra ned på anslagen till försvarsforskning? Just detta föreslås i den röd-gröna budgeten – trots att Wallström behöver hjälp att förstå Putin.

Det blev med alla rätt ett himla hallå när regeringen Löfven ville lägga ned Medelhavsinstituten i Rom, Aten och Istanbul för att få fram det som i totalen handlar om kaffepengar till andra ändamål. Nu har man ändrat sig.

Att regeringen satsar på att dra ned anslagen till försvarsforskningen vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) förtjänar också hallå. Och en ändring. 2014 uppgick anslaget till 172 miljoner. Anslaget ska genom årliga sänkningar minska från 169 miljoner 2015 till 146 miljoner (i 2015 års priser). Nålpengar också det, men som när myndigheten ska spara kan få allvarliga konsekvenser för den säkerhetspolitiska forskning som ska hjälpa utrikesminister Wallström att förstå Putin.

Wallström skulle kunna börja med att läsa den Ukrainastudie som presenterades redan i somras: A Rude Awakening – Ramifications of Russian Aggression Towards Ukraine. Putinland är inte lika oförutsägbart som postkodlotteriet.

FOI-forskningen ger också unika perspektiv på försvarspolitiken genom att till exempel belysa ihåligheten i försvarsekonomin eller bidra till försvarspolitiken genom att granska ÖB:s inköpslista utifrån bästa försvarseffekt för olika systemalternativ. Obekvämt men nyttigt.

Så vad kan man säga mer än: Hallå där!

Förseningskostnaderna för den röd-gröna Förbifart-Stockholm-politiken beräknas för övrigt bli 700 miljoner kronor.

 

Claes Arvidsson är fri skribent.

Arkiv

Fler bloggar