Ca 08.30-15.00 – oumbärlig pedagogisk ljuvlighet

Ekot har sammanställt vistelsetiden för cirka 9 500 förskolebarn i fem kommuner och kommit fram till att pojkar har längre dagar på förskolan än flickor. Genomsnittet för kommunerna Lerum, Norrtälje, Partille, Karlstad och Trosa är två och en halv timme längre tid på förskolan varje vecka för pojkar jämfört med flickor.Resultaten varierar lite. I Karlstad är det ingen skillnad alls mellan könen, i Norrtälje får pojkarna vara på dagis hela sex timmar mer än flickorna.

Skillnaden är intressant eftersom den sannolikt speglar könsroller och förväntningar, dvs att pojkar ska tåla mer och vara uthålliga etcetera. Förväntningar som, med tanke på att flickor mognar och utvecklas lite tidigare/snabbare, kanske snarare borde vara de omvända. Föreställningen är att flickan är skör och ska skyddas, men den lille gossen är kanske i själva verket mer omogen och i behov av sina föräldrar än hon.

I det stora hela tror jag inte att det spelar någon stor roll. Två och en halv timme utslaget över en vecka ger inga långa stunder. Att lyssna på inslaget är snarare att häpna över vad som ens anses vara ”sent” när det gäller hämtning på dagis. Inslaget är inspelat vid fyratiden på en förskola i Partille och tidpunkten beskrivs som rusningstid vad gäller hämtning. Snart är det bara några enstaka barn kvar och lugnet sänker sig över förskolan.

Det är lustigt. Den svenska dagisnormen är verkligen väldigt snäv i debatten. Man ska omhulda dagis och med frenesi framhålla dess pedagogiska och utvecklingsmässiga oumbärlighet om någon andas något om exempelvis vårdnadsbidrag, hemmamammor eller dylikt. Men förlägg diskussionen till halv fyra-fyra-snåret och då tar plötsligt förskoleljuvligheten slut och förbyts i förebrående tonfall om ”långa dagar”. Schematiskt och tillspetsat uttryckt ser de mer eller mindre outtalade förhållningssätten ut ungefär så här:

ca 06.00-08.00  – Oj så tidigt. ”Vill du inte vara med ditt barn?”

ca 08.30-15.00 – Här går det bra att resa till och från arbetet samt förvärvsarbeta ihop försörjning. Oumbärlig pedagogisk ljuvlighet råder.

ca 15.30-18.00 – Pedagogisk ljuvlighet upphör och övergår i ”Det blir ju vääldigt långa dagar”.