Ledarbloggen

Sanna Rayman

Sanna Rayman

I ett sekulärt samhälle blir de gemensamma riterna färre. Alla barn får inte besök av tomten, inte heller gifter sig alla med löften inför Gud. Barn döps på allehanda sätt. En god vän snickrade ihop en egen liten namgivningsceremoni hemma med den närmsta familjen. I brist på tro eller misstro inför religionerna måste nya riter till. Vi ansöker om att strö aska i havet och gör dödsannonserna personliga med fotbollar i stället för kors. Vi går och tar en öl och skålar tyst i luften med en saknad vän.

I går rapporterades det att Englas föräldrar vill att SVT direktsände dotterns begravning. Inför en sådan begäran är det lätt att haja till.

Varför vill de det? Varför vill man göra något så personligt som det avsked begravningsritualen innebär till en offentlig angelägenhet?

Tja. Kanske för att hela skeendet, fram till att föräldrarna slutligen underrättades om att de förlorat sin dotter, har kunnat följas ingående i medierna. Precis allt har delats med allmänheten. Då känns det sannolikt nästan följdriktigt att låta också begravningen vara offentlig.

En annan tanke som ligger nära till hands är att deras önskan går hand i hand med en stundtals väldigt sorglig samtidstrend, där skeenden utanför mediernas strålkastarljus verkar rangordnas något lägre än det som bevakas och rapporteras. Som om saker händer lite mer när de dokumenteras och återberättas.

I själva verket är det tvärtom. Dokumentation är fint, men verklighet är ändå alltid verklighet. Även om föräldrarnas ingivelse är förståelig så är den inte rätt – vare sig för dem eller för SVT. Det kanske känns så just nu, men risken är nog överhängande att Englas föräldrar efter avklarad direktsändning står där med en stark känsla av att inte ha tagit farväl ännu.

De kommer ändå att behöva ett eget adjö. Sådana är riterna.

För SVT:s del vore ett beslut att sända begravningen inte heller klokt. Omedelbart skulle vi få en debatt om varför inte Bobbys begravning direktsändes. Eller varför inte Arbogabarnens dito lagts i tablån.

En sådan debatt behöver ingen, men den skulle troligtvis såra många.

Arkiv

Fler bloggar