Annons

Ledarbloggen

Sanna Rayman

Sanna Rayman

Det fall av vetenskaplig oredlighet som rullats upp i Jönköping har skapat en del ringar på vattnet i den akademiska världen. Göteborgs universitet kommenterade saken här på ledarbloggen häromdagen och berättade även hurdan GU:s reaktion på det inträffade blir:

”Som en naturlig konsekvens har vi vid Göteborgs universitet tagit ställning för att de texter som publicerats i Didaktisk Tidskrift inte ska ha vetenskaplig status i den dokumentation över vetenskaplig verksamhet som vi råder över.”

En tydlig reaktion – och den följs av fler.

 

På Linköpings universitets hemsida diskuteras fallet och även här väljer man att gradera ner den meriterande betydelsen av artiklar publicerade i Didaktisk tidskrift från från ”vetenskaplig granskade” till ”allmänt vetenskapligt bidrag”.

I texten utvidgas diskussionen också till en läsvärd fundering kring de bekymmer som blir allt mer uppenbara i det så kallade peer review-systemet:

 

”Men hela peer review-systemet är ifrågasatt, för vem hinner granska?

I oktober i år publicerade Science en artikel av vetenskapsjournalisten John Bohannon vid Harvard University under rubriken Who´s afraid of Peer Review.

John Bohannon fejkade en vetenskaplig artikel om en molekyl som kunde hindra tillväxten av cancerceller och lät datorn generera ett antal olika varianter från olika påhittade universitet. Han skickade iväg dem till 304 olika tidskrifter som har open access, det vill säga där man betalar för publicering och peer review, men där tidskriftens artiklar är öppet tillgängliga på nätet.

En granskare med lite mer än gymnasieutbildning borde snabbt hitta de uppenbara felen, skriver John Bohannon i artikeln i Science. Men trots detta fick han artikeln godkänd för publicering i närmare hälften av tidskrifterna.”

 

Läs hela inlägget här.

 

Arkiv