Näringslivets forskningsinstitut Ratio firar 10 år och fil dr Nalle Wahlroos gör skivan. Han är något så ovanligt som en intellektuell företagsledare och -ägare som står för en idé om samhället. Här skrapas inte med någon fot eller mumlas något ”detta är ju egentligen inte mitt bord, men…”. Sampoordföranden levererar något så ovanligt som intellektuellt underbyggda one-liners. Det är ”annars” och det är njutbart.

Det förmiddagslånga seminariet inleddes av John Tomasi, professor i statsvetenskap och filosofi vid Brown University USA. Han kallar sig ”fusionist” och i sin senaste bok Free market fairness tecknar han en politiskfilosofisk ståndpunkt som kombinerar Rawls och Nozicks motsatta rättviseteorier. Det är inte en absolut motsättning mellan social rättvisa och ekonomisk frihet. Tvärt om, menar Tomasi, är ekonomisk frihet en förutsättning för den enskildes möjligheter att påverka den sociala ordningen. Hans bok är recenserad i Walt Street Journal.

Ett möte alltså mellan två belästa personer med starka övertygelser, där den ena är verksam i näringslivet och den andra i den filosofiska debatten. Ack så ovanligt. Och så lyckat.

Wahlroos beskrev skillnaden mellan hierarkisk struktur och marknadsordning och påpekade att hierarkier bara är okej och uthärdliga när det finns exit, eller opt-out som det ibland kallas. På marknaden rör vi oss fritt, men i välfärdsstatens korridorer har vi tidigare saknat exit till andra vårdare, skolor eller omsorgsboenden. Det traditionellt socialdemokratiska systemet där ”välfärden styrs av den demokratiska viljan” har inneburit att en majoritet har bestämt över en minoritets villkor. Men 51 procent vet sannolikt inte vad som passar var och en bäst. Hur vi bäst lever våra liv. Därför, menar Wahlroos fungerar det bättre, eller är det bättre i meningen mer gott, om politikens makt över oss begränsas.

Jens Spendrup, som är ordförande i Ratio, gick igång på seminarierubriken Kapitalism och rättvisa och förklarade vår tids skepsis till kapitalism med att vi ofta gör misstaget att se samhället som statiskt. De som har allt idag kommer att ha det även imorgon och de som har minst är för evigt dömda därtill. Marknadsekonomi innebär rörlighet och det är den vi glömmer att beskriva. (Thomas Sowell är en amerikansk ekonom som bättre än de flesta gör just detta och hävdar att marknaden är minoritetsgruppernas bästa vän.)

Frågan om marknaden är moralisk och hur företag kan agera moraliskt ger så gott som alltid rätt lama och förutsägbara svar. Som om vi blir nervösa och skuldmedvetna bara ordet moral används. Nalle Wahlroos hade mindre problem med begreppet. ”En organisation kan inte ha moral. Det kan bara människor av kött och blod ha.” Och ”det är marknadsekonomin som ger människor frihet att bli moraliska.” Som lägger ansvaret hos var och en.

Atlantis förlag har gett ut Nalle Wahlroos bok Marknader och demokrati –Uppbrott från majoritetens tyranni. Länkklick rekommenderas: Atlantis Marknader och demokrati.

1968 var han marxist och husockupant. Idag säger han att det handlade om att vilja frihet. ”Egentligen var vi alla libertarianer då…”

Nja.. låt gå att det gäller för Wahlroos, men många skulle nog protestera.