Annons
X
Annons
X

Ledarbloggen

Sanna Rayman

Sanna Rayman

Staffan I. Lindberg har skrivit ett förtydligande på Göteborgs Universitets hemsida. Jag måste tyvärr säga att det inte är så stor skillnad på förtydligandet och ursprunget till allt det här, nämligen deras bok och lanseringen av densamma.

Dock är ju detta förtydligande en betydligt mer snabbläst version förstås. Ändå något.

I sitt material finner L&S starkt samband mellan utbildningsnivå och anti-demokratiska värderingar. Så långt är allt normal forskning, men sen kommer hypotesen…

 

Lindberg och Svensson har alltså en hypotes och den är att det faktum att fler unga mellan 18-29 år ger uttryck för sviktande demokratistöd kan förklaras med förändringarna av den svenska skolmodellen – kommunaliseringen, det fria skolvalet och den fria etableringsrätten av friskolor.

Hypotesen om demokratistödet och förändringarna av den svenska skolan levereras i bokens sista kapitel, i vilket författarna enligt egen utsago tar av sig forskarhatten och ”bara debatterar”.

Trots detta är det sina debattpoänger de lyfter fram som forskningsresultat både i pressutskick och när de medverkar i media. I pressutskicket kan man exempelvis läsa följande: ”istället fann de att det svikande stödet för demokrati starkast var kopplat till skolans avreglering de senaste decennierna.”

Detta har de fått kritik för av mig och av andra.

 

Och inte ens nu, när de förtydligar, lyckas de hålla isär hattarna. Först påpekar de att de är ”helt öppna” med att tanken bara är en hypotes, för att strax börja ge ”belägg” i form av ”En lång rad rapporter från Skolverket såväl som forskare” vilka ska ha visat att kommunaliseringen, det fria skolvalet och den fria etableringsrätten av friskolor alla ska ha bidragit till demokratifientlighet. (Redan här blir det ju märkligt eftersom vi alltså talar om tre stora skolreformer genomförda vid skilda tillfällen under loppet av sisådär tjugo år.)

De hänvisar också till ”intervjumaterial som vi tagit del av”. Intervjumaterialet låter väldigt likt det citat ur The Guardian som återfinns i L&S bok (där en ung Malmökille uppvisar uppgivenhet) och är förvisso nedslående, men kanske inte matigt nog för att kunna kallas ”belägg för tesen”.

L&S ger även ett annat argument och skriver:

”De unga vet om att marknadssystemet inom skolområdet bygger på att det blir skillnad – annars finns ju ingen anledning att föräldrar ska välja.”

 

De unga (vars bristande kunskapsnivåer i viktiga kärnämnen har illustrerats för oss i boken) visar sig även klura ut sociala orsakssamband som är förbluffande lika författarnas egna antaganden:

”Man behöver inte avancerad akademisk forskning för att inse att grupper som upplever att ett system slår ut dem till slut tappar förtroende för och ”slår tillbaka” mot systemets skapare. Ungdomarna vet att de demokratiskt valda politikerna i gott samförstånd mellan i det närmaste samtliga partier från vänster till höger står bakom det marknadssystem som segregerat och slagit ut dem. Vad har demokratin då betytt för dem? Vore det konstigt om de i det läget upplever en svagare tilltro till demokrati?”

 

Nej, man behöver då rakt inte avancerad akademisk forskning för dylika ”insikter”, men det är avancerad akademisk forskning som jag (och förmodligen skattebetalarna också) förväntar mig av universitetsverksamma forskare.

Om det nu är så att de unga ”vet” allt detta och drar alla dessa slutsatser borde det väl alldeles definitivt ha studerats i boken och inte bara nämnts som anekdotiskt bevis?

 

Okej. Jag ska inte bara peta i de uppenbara sprickorna. Låt oss ge L&S hypotes lite löplina och strunta i det där med vad som är forskning. Låt oss låtsas att det här är en vanlig debatt där någon helt enkelt pekar på en uppgiven Malmökille och frågar mig om det är så himla svårt att föreställa sig att han blir besviken på sitt samhälle och – i förlängningen – på demokratin.

Nej, det är inte alls svårt. Visst kan det vara så, jag tillstår gärna att det i sig låter tänkbart, men ämnet för stunden var faktiskt inte uppgivenhet, utan om huruvida tre reformer skapat uppgivenheten. Det vore intressant att se den tesen prövad eller forskad på, men L&S väljer i stället att raljant uppmana sina kritiker att forska själva:

”Vi välkomnar om det kan framföras alternativa teser som är än mer underbyggda av data än den vi har presenterat.”

 

Tja. Det ska väl inte vara så svårt att svänga ihop några alternativa teser med likvärdig dataunderbyggnad. Med tanke på att L&S data inte har någonting med skolans driftsformer eller huvudmannaskap att göra, menar jag…

I sin bok skriver Lindberg och Svensson om forskarens ”tredje uppgift”, men de verkar i ärlighetens namn ha missförstått den kapitalt. Den tredje uppgiften innebär att forskare på olika sätt bör delta i samhällsdebatten och lyfta nivån i den genom att sprida sina forskningsresultat – inte att de bör förvirra debatten genom att saluföra sina åsikter som vetenskap bara för att de råkar ha en respektingivande hatt.

Arkiv