X
Annons
X

Ledarbloggen

SvD

SvD

Med anledning av artikeln När den lägsta nivån får definiera skolan (6/2) har följande kommentar inkommit:

Professor Inger Enkvist vid Lunds universitet skriver om de senaste PISA-resultaten och den svenska skolans historia. Enkvist sätter dagens dåliga PISA-resultat i samband med grundskolereformen som genomfördes på 1960-talet. Enkvist menar att i samband med denna reform påbörjades en normförskjutning i skolan och i den allmänna debatten där kunskap, i synnerhet den teoretiska, nedvärderades till förmån för fostran och hög genomströmning. Kunskapskraven i den svenska skolan ska alltså successivt ha sänkts sedan grundskolans införande.

Enkvists resonemang överensstämmer dock inte med resultat från tidigare internationella kunskapsundersökningar. Resultat som på ett överskådligt vis redovisas i en rapport från Skolverket från 2009: Vad påverkar resultaten i svensk grundskola: kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Rapporten kan laddas ner från Skolverkets hemsida.

Rapporten sammanställer och analyserar resultaten från samtliga internationella kunskapsundersökningar i ämnena svenska, matematik och naturvetenskap som Sverige har deltagit i sedan 1960-talet. På s. 75 sammanfattas analyserna på följande vis:

”I mycket kort sammanfattning pekar dessa analyser på att den svenska skolan nådde mycket goda resultat fram till mitten av 1990-talet. Ett undantag är matematik, men även inom detta område var resultaten betydligt bättre vid mitten av 1990-talet än vad som tidigare varit fallet. Efter 1995 har resultaten försämrats, och då i synnerhet inom matematik och naturvetenskap.”

När det gäller modersmålsundervisning låg Sverige i jämförelse med andra länder, i toppen ända fram till ett par år in på 2000-talet. I matematik låg Sverige dock i botten 1964 och 1980 för att nå medelprestationer eller något över medel under 1990-talet. Under perioden 1980-2000 lyckas alltså den svenska skolan upprätthålla en internationellt sett mycket hög nivå i ämnet svenska och lyfta nivån i ämnet matematik.

Enkvists historieskrivning om sjunkande kunskapskrav och tappat fokus på kunskap stämmer helt enkelt inte.

Tyvärr är inte Enkvist ensam om denna historieskrivning. Inte minst DN:s ledarsida har de senaste två decennierna fört fram liknande resonemang. Vi kan också jämföra med utbildningsminister Björklunds utläggningar om den så kallade flumskolan. Egentligen är det märkligt att ledande politiker och debattörer inte vill kännas vid en framgångsrik period för svensk skola. Jag tror att det har att göra med att den tidens goda kunskapsresultat inte implicerade tidigare betyg, stort inslag av bedömning, utvecklingsplaner och fria skolval. Saker som idag är centrala inslag i försöken att vända skolans sjunkande resultat.

Vi bör dock ta de sjunkande PISA-resultaten på allvar. De internationella kunskapsmätningarna säger inte allt om elevernas kunskaper och lärarnas undervisning, men de tar fasta på kunskaper och färdigheter som är väsentliga för att eleverna ska tillägna sig mer komplexa och svårmätta kompetenser. Vi ska inte heller förneka att grundskolereformen också hade negativa sidor. Dessa är verkligen värda en mer kritisk diskussion. Men det ska göras utifrån fakta och inte på Enkvists ensidiga sätt.

Johan Prytz

Lektor i didaktik vid Uppsala universitet

Arkiv