X
Annons
X

Ledarbloggen

Sanna Rayman

Sanna Rayman

Sanna Rayman bekymrar sig i en ledare den 25 mars för att inte tillräcklig omsorg lagts på att diskutera regeringens förslag till betyg redan i årskurs 4, digital rättning av nationella prov och ett läskunnighetsprov i årskurs 1. I Aftonbladets webb-tv valde jag att också lyfta upp frågan om lärares löner och villkor. Sanna Rayman fann det rentav ”provocerande uppenbart” att folk har svårt att skilja allmänintresset från det egna. Det kan bero på att det i frågan om lärares löner och villkor faktiskt sammanfaller.

Vi står nu inför en nationell lärarkris. SCB bedömer att om bara sex år kommer det att saknas 43 000 lärare. Denna bedömning gjordes dessutom innan politikens huvudaktörer gjorde nya utspel om mindre klasser. Det finns därför all anledning att vara orolig för lärarförsörjningen. Vi vet att det som betyder mest för elevernas resultat är skickliga och välutbildade lärare. Om de inte finns på plats så riskerar problemen i svensk skola att bli ännu större. Det påverkar i sin tur om eleverna en dag blir anställningsbara och därmed kan bidra till tillväxt och välfärd.

Den faktor som studenter på andra utbildningar lyfter fram som orsaken till att de ratar lärarutbildningen är lönen. Lärarnas löner och villkor handlar alltså ingalunda om ett snävt egenintresse. Då skulle vi ha mycket svårare att få det stöd vi nu kan se bland allmänhet och politiker.

 

Däremot är det olyckligt om jag gav intrycket av ett ointresse för andra skolfrågor. Men Lärarförbundet vill använda de möjligheter som finns i media till att försöka påverka det vi vet gör skillnad. Då ägnar vi förstås mindre intresse åt det ingen kan belägga har gett några större skillnader i elevresultaten – betygen.  Min utgångspunkt var att förmedla att en förändring i betygsreformen inte är något som lärare generellt efterfrågar innan det nya betygssystemet ens har satt sig. Faktum är att endast en procent av Sveriges lärare, enligt en Novus-undersökning, lyfter fram betygen som en viktig prioritering för att höja kunskapsresultaten.

Vi är också kritiska till att partierna inte strävar efter samsyn i en så viktig fråga. Lärarna är verkligen inte betjänta av ett system med ständiga förändringar beroende på vilket parti som för tillfället sitter vid makten. Det är inte ett sätt att ta långsiktigt ansvar för svensk skola. Med det sagt vill jag verkligen understryka att Lärarförbundet inte vill avskaffa alla betyg, som utbildningsminister Björklund felaktigt hävdade i Aktuellt den 24/3.

Som Sanna Rayman observerat så är vi nöjda med att regeringen går Lärarförbundet till mötes vad det gäller en digitalisering av de nationella proven. Lärarförbundet har länge drivit frågan om digital rättning och vi menar att man också bör se över omfattningen av alla nationella prov. Däremot är vi frågande till om det verkligen behövs ett obligatoriskt prov för att testa läskunnigheten i årskurs 1. Den här kunskapen finns redan hos lärarna. Vad som saknas är möjligheten att sätta in särskilt stöd till de elever som behöver det.

Jag är ledsen att jag inte tidigare lyckades tydliggöra vår hållning. Hoppas dock att Sanna Rayman och Svenska Dagbladets läsare nu vet mer om var Lärarförbundet står både i förhållande till de frågor som nu var aktuella och också till de frågor som vi vet gör verklig skillnad för svensk skola: rätt förutsättningar för lärarna och mer resurser till särskilt stöd så att alla elever når målen.

Håkan Carlsson

Presschef Lärarförbundet

 

SVAR

Det är givetvis inte konstigt att Håkan Carlsson tar tillfället i akt att driva Lärarförbundets frågor när han bjuds in att medverka i mediesammanhang, allt annat vore tjänstefel. Att löner och status är en både viktig och allmänintressant fråga i den större skoldebatten är absolut ingenting jag invänder mot – detta har omskrivits och problematiserats många gånger även på denna ledarsida.

Dock är det så att om man inbjuds att delta i ett samtal om ett par specifika inspel i skoldebatten så bör man, åtminstone för skams skull, försöka engagera sig också i de teman som är samtalets rubrik – även om de inte står överst på den egna agendan. Lärarutbildningen, lärarbristen, statusen och lönerna är på intet sätt undanskuffade delar av skoldebatten. Senast för en dryg vecka sedan var de på tapeten i politiska utspel och det är inte orimligt att tänka sig att skoldebatten ska kunna rymma både diskussionen om lärarskrået och ett meningsutbyte om tex betyg.

Enkelt uttryck. Lärarfacken har båda en stark ställning i skoldebatten och min huvudsakliga poäng med min kritik är nog att det förtroendet bör man värna genom att fortsätta vara både sina medlemmars språkrör, men också en bred och seriös deltagare i det bredare samtalet om skolan.

Därmed tackar jag för svaret, som gav mig en bättre och bredare bild av Lärarförbundets inställning till betyg. Tack!

Arkiv