Annons
X
Annons
X

Ledarbloggen

Per Gudmundson

Per Gudmundson

Senaste numret av Fokus innehåller mycket godis om både moderater (ett år med Reinfeldt) och centerpartister (stämman just nu), men en kul detalj är även den korta intervjun med socialdemokratiska veteranen Bosse Ringholm, där han klargör individens roll i samhället.

Fast inte med de orden, förstås. Bosse Ringholm ska på söndagkvällen vara med på ett evenemang i Vitabergsparken som kallas Allsång mot högern. Där deltar bland andra den extremt individualistiska och egensinniga Kajsa Grytt. Men för Bosse Ringholm är det kollektivet som gäller.

Gamla punkstjärnan Kajsa Grytt ska vara med också. Hur klingar din röst med hennes?

– Det har jag ingen aning om. Jag tror nog att hon får inordna sig i den stora kören som oss andra.”

Arkiv

Per Gudmundson

I går var det fest i Stockholms eget Chelsea. Ja, det låter fånigt, men den beteckningen för vad som håller på att utvecklas i området kring Vanadisplan i Vasastan är inte helt missvisande. I en gammal industrifastighet på Hudiksvallsgatan, mest känd för utmärkta järnaffären Grönmarks, har flera av Stockholms hippare gallerister flyttat in.

Galleri Nordenhake, Galleri Brändström och Stene, Natalia Goldin gallery, Christian Larsen samt Andréhn-Schiptjenko i samma hus. Ett stenkast bort nere på Torsgatan har vidare Galleri Loyal etablerat sig – och om man inte tycker att det räcker kan man släntra förbi Bonniers konsthall nedanför S:t Eriksplan.

I går var det alltså vernissage på Hudiksvallsgatan 8, med stor fest på innergården. Hög (Olle Wästberg) som låg (jag) var där. Missade man festen så ska man inte gräma sig, utställningarna pågår länge och kommer att avlösas av andra, och distriktet, som dessutom blir allt krogtätare, är som gjort för helgpromenad.

Under den promenaden bränner man inte många skattekronor.

Claes Arvidsson

Regeringen ska utreda om värnplikten ska avskaffas. Bra. I realiteten
är den redan avskaffad och nu behöver vi skapa ett mer ändamålsenligt
system än dagens kuliss.

Mikael Odenberg har inte precis rosat marknaden under sin tid som försvarsminister. Nu gör han rätt. Kryssa fingrarna och hoppas att det är ett trendbrott.

PJ Anders Linder

I början av maj startade tre danska politiker partiet Ny alliance: Naser Khader och Anders Samuelsen från radikale venstre och Gitte Seeberg från de konservative. Det är Khader som är stjärnan. Han fick sitt stora genomslag under Muhammedkrisen, då han bildade ”Demokratiska muslimer” och tog ställning för yttrandefriheten.

Ny alliance definierar sig som ”ett borgerligt mittenparti”. I programförklaringen talas om lägre marginalskatt, realistisk invandringspolitik, humanistisk flyktingpolitik, värdet av ett starkt EU, åter till enprocentsmålet i u-hjälpen och en skola som främjar både ämneskunskap och kreativitet.

Häromdagen lades man också fram ett förslag till ny skattepolitik, som finansierar sänkt marginalskatt till 40 procent med minskade avdragsmöjligheter. Men det är inte enskilda sakfrågor som är det riktigt intressanta utan formerandet av ett borgerligt-liberalt alternativ som ger regeringspartierna venstre och konservative möjlighet att söka stöd i mitten i stället för hos dansk folkeparti.

I dag kl 15 presenterar Ny alliance ett partiprogram i full skala. Det ska bli mycket intressant att se vad det innehåller.

PJ Anders Linder

”Gubbsoppa.” Det är Aftonbladets kommentar till att Jan Björklund och Lars Leijonborg har kommit överens om att den senare blir kvar som minister. Åsa Petersen, yngre kvinna, har fört pennan. Hon och hennes tjänstgörande chef, äldre herre, tror säkert att det är piggt och radikalt med allmänt nedsättande generaliseringar om män över 30. Där tar de grundligt miste. Däremot är det platt och vulgärt.

Paulina Neuding

”Det här hade inte behövt hända om rättvisan hade fungerat”
skrev Citys chefredaktör Mikael Nestius om fallet med den unga kvinna som påstod
sig ha blivit drogad och våldtagen av två män efter ett besök på klubben
Patricia i Stockholm. En av de båda misstänkta förövarna är nämligen
Stureplansprofilen som friades från anklagelser om våldtäkt på en annan kvinna
i maj.

Nu har åklagare beslutat att lägga ner det senare av de två
Stureplansfallen. Det finns alltså inte tillräckligt starka bevis för våldtäkt
för att ens inleda rättegång. Däremot räckte alltså bevisningen för att
övertyga Nestius och ytterligare ett antal journalistkollegor om att
Stureplansprofilerna hör hemma bakom lås och bom.

Per Gudmundson

LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin är orolig för konsekvenserna av regeringens politik. Men inte för att den skulle drabba hennes medlemmar med fattigdom och lidande – utan tvärtom för att den gynnar dem.

Ett telegram från TT i dag är häpnadsväckande:

LO oroas av medlemstapp

Stockholm(TT)

LO-basen Wanja Lundby-Wedin är orolig för att den borgerliga regeringens politik har fått många medlemmar att lämna förbundet, eftersom den stora merparten av löntagarna har fått bättre ekonomi.

Enligt Lundby-Wedin har nio av tio löntagare fått skattesänkningar i år.

– De allra flesta löntagarna har fått ökad köpkraft, sade LO:s ordförande vid Transports kongress.

Och den borgerliga politiken kommer för de stora flertalet inte att märkas på något negativt sätt i det korta perspektivet.

– För de flesta kommer det inte att göra det, sade hon.”

Borde inte detta vara glädjande siffror för den som säger sig värna om arbetarna?

Per Gudmundson

Tidningsutgivarna, TU, deklarerar via sin vice ordförande sitt stöd för Nerikes Allehanda, efter att Iran framfört klagomål till Sveriges regering om dess publiceringar:

– Yttrandefrihetens styrka
ligger i att den tolererar – och skyddar – inte bara de bekväma,
harmlösa och okontroversiella åsikterna utan också de som är smaklösa,
kontroversiella, upprörande och stötande. Oavsett vad man tycker om Mohammed-teckningarna i sig måste de därför kunna publiceras,
debatteras – och kritiseras.

– Från Tidningsutgivarna vill
vi uttrycka vårt fulla stöd för Nerikes Allehandas – och alla andras –
tryck- och yttrandefrihet. Det är oerhört viktigt att den svenska
regeringen står upp och markerar att vi i Sverige har såväl tryck- och
yttrandefrihet som religionsfrihet och att den ena friheten inte får
utesluta den andra, säger PeO Wärring.

Per Gudmundson

Iran har via officiella diplomatiska kanaler framfört kravet att Sveriges regering ska banna Nerikes Allehanda för att ha publicerat konstnären Lars Vilks verk Muhammed som rondellhund. Svenska ambassadrådet Gunilla von Bahr har av allt att döma agerat föredömligt, och redovisat för de iranska representanterna att Sverige har en fri press över vilken statsmakterna inte får råda.

Det finns många anledningar till att inte lyssna på diktaturernas återkommande klagan över vår yttrandefrihet. En är den obehagliga undertonen. Iranska statskontrollerade medier, som Islamic Republic News Agency, återger vad Ali Baqeri, ansvarig för Irans relationer med Central- och Nordeuropa, tror styrt Nerikes Allehandas publicering: ”Vissa grupper som vill försämra Sveriges relationer med muslimska länder kan ligga bakom dådet.”

Få se nu. Vilken grupp är det som alltid anklagas för att styra medierna? Kan det vara samma grupp vars nation Irans ledare vill se raderad från kartan?

PJ Anders Linder

Förre m-ledaren Ulf Adelsohn har skrivit en debattartikel, som publicerats i ett antal landsortstidningar, där han går till angrepp mot borgerliga tidningar – framför allt Svenska Dagbladet – för bristande lojalitet mot regeringen. I denna artikel av Eleonora Johansson, skriver för Gotlands Allehanda får Adelsohn svar på tal.

Svenska Dagbladet bildade opinion för ett maktskifte i fjol höst, men att vi var kritiska mot regeringen Persson betyder förstås inte att vi är lojala med regeringen Reinfeldt. SvD är en fristående tidning och tar ställning för och emot regeringens politik på de enskilda förslagens meriter.

Å ena sidan gillar vi den arbetslinje som yttrar sig i form av jobbavdrag och stramare socialförsäkringar, och vi tycker att utbildningspolitiken är alldeles utmärkt. Å andra sidan ogillar vi förslaget att FRA ska övervaka teletrafiken, och vi har svårt att förstå regeringens entusiasm över Las och annan arbetsrätt. Och så vidare.

Den som vill ha ett borgerligare Sverige gör nog klokare i att föra självständig, borgerlig idédebatt än uppmana andra till tystnad.