SVD Offert - Bästa sättet att få offerter.

Få offerter från tusentals kvalitetssäkrade företag - snabbt, enkelt och tryggt.

POPULÄRAST  JUST  NU:

SvD i samarbete med

Anekdotisk bevisföring ingen hit

Under senare år har det politiska samtalet drypt av Berättelser från Verkligheten, som används för att stärka diverse politiska argument och förslag.

Anekdotisk bevisföring bör bemötas med skepsis. Så fort en företrädare för regeringen ska motivera reformer eller icke-reformer drar vederbörande sig till minnes att han eller hon under sin senaste resa i landet träffat person X som jobbade med Y och kunde berätta hur besvärande Z var, varför politikerns enda rimliga slutsats av mötet blir den egna politiken. I dylika sammanhang favoriseras småföretagare framför koncernchefer och vårdbiträden framför forskare

Kommunikationen har blivit allt och formen viktigare än innehållet. Ibland kan man nästan få intrycket att själva anekdoten är själva poängen. Den visar ju att man som politiker i högsta grad är en del av Verkligheten, att man lyssnar in och tar till sig.

Under dagens seminarium på Riksdagen om Företagsamhet som vägen ur utanförskap, anordnat av Tomas Tobé, flödade berättelserna om Den där verkligheten. I samma panel som jag satt Moderaternas nya partisekreterare Kent Persson och Annika Strandhäll, ordförande i Vision, och både berättade gärna om sina besök i verkligheten. Även publikfrågorna kryddades med vittnesbördor från möten med Verkligt folk.

All respekt för politisk kommunikation och för politiker som är angelägna om att faktiskt veta vad deras politik innebär för väljarna. MEn. När detta får ersätta det politiska innehållet, de smarta analyserna och därav följande förslagen, är det inte lika bra.

Det blir en arm politisk diskussion om 95 % av tiden ägnas beskrivningar från olika möten, utläggningar om insikten att detta kräver ny politik, samt återstående 5 % av tiden åt eventuella politiska idéer och förslag.

Så här uppfattas Reepalus Malmö

Så här uppfattas Reepalus Malmö av Shimon Samuels från Wiesenthal Center. Dystert.

Cred till Loreen (och den festlige montenegrinen)

Eurovisionen är ju på många sätt en tid av ohöljd nationalism. Gott så, men ibland undrar jag i vilken utsträckning sanningen får stryka på foten när yran pågår. Kan det verkligen stämma att ingen annan artist i Baku har gjort som Loreen och besökt azeriska rättighetsorganisationer? Det är ju helt häpnadsväckande ointresserat i så fall. Hur är det möjligt att man kan vara så ointresserad av att informera sig om läget i det land man besöker? All cred till Loreen som visar intresse och engagemang!

 

För övrigt kan jag inte begripa hur den festlige montenegrinen Rambo Amadeus och hans låt Euro Neuro kunde missa finalplats igår. Tröstar mig nu med att studera hans långa karriär och botanisera bland mängden youtubeklipp.

 

 

Vad saru saru?

Det är väldigt mycket förhandsspinn inför Uppdrag Gransknings avsnitt om övergrepp och kränkningar på Lundsberg. I en artikel på SVT läser jag elevberättelser som får håren att resa sig och tar även del av en märklig kommentar från skolans rektor Staffan Hörnberg:

 

- Jag tror att det är samma sak på andra skolor med de här maktlekarna, det är djupt kränkande för många elever som kanske inte kan underkasta sig den här behandlingen. Det är därför vi inte kan acceptera att sånt här får förekomma, säger han.

 

Jahaaa. Är det därför? Så om de bara kunde underkasta sig vore det inget problem?

Jag utgår ifrån att Staffan Hörnberg inte menar det där som det låter.

Replik från SD: Vi har inte länkat till hot

På SvD:s ledarsida (21/5)  påstår Roland Poirier Martinsson att en SD-tjänsteman länkat till en hotfull text på internet. Detta är inte sant. Den hotfulla texten härrör från en kommentar till en bloggpost. En kommentar som inte existerade på bloggartikeln när SD-tjänstemannen postade länken. Sverigedemokraterna tar kompromisslöst avstånd från alla former av hot och näthat och beklagar det Martinsson utsatts för. Samtidigt kan inte vi tillskrivas ansvar för bloggar som vi inte har något samröre med. Att länka till relevant information, som inte finns någon annanstans, är inte detsamma som att ta ställning för upphovsmannens åsikter.
Martin Kinnunen
press- och kommunikationsansvarig
Sverigedemokraterna

Replik: Utred Sverige relation med Nato

Bengt Gustafsson, ÖB 1986-1994, har vänligheten att uppmärksamma vår Brännpunktsartikel i SvD 16/5 och efterföljande ledarkommentar av Claes Arvidsson 19/5. Vi efterlyser i vår artikel en utredning av Sveriges framtida säkerhets- och försvarspolitiska samarbeten och att ett eventuellt svenskt Nato-medlemskap blir en del av den analysen. För detta får vi stöd i ledarkommentaren, skriver de båda centerpartisterna Kerstin Lundgren och Staffan Danielsson.

Bengt Gustafsson väljer dock i sin replik att blicka bakåt, vilket alltid är intressant så länge man inte fastnar där utan även blickar framåt. Det är vida känt att Sverige gjorde eftergifter till Tyskland under andra världskriget. Likaså är det känt att Sveriges säkerhetspolitik har förändrats sedan kalla krigets dagar. Ingen har förnekat detta. Vi hänvisade historiskt till den gamla svenska säkerhetspolitiska doktrinen om alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig. Efter att Bengt Gustafsson lämnat posten som ÖB ersattes den gamla doktrinen såväl 2002 som genom försvarsbeslutet 2009. Idag är Sverige militärt alliansfritt och bygger säkerhet tillsammans med andra vilket vi också påtalar i vår artikel.

Men Centerpartiet har lyft frågan om Sveriges fördjupade relation till Nato eftersom grunden för en ansvarsfull och långsiktigt hållbar svensk försvarspolitik ligger i ökad förståelse för och en öppen dialog kring försvarsfrågor på hemmaplan. Vi måste i högre grad skifta fokus från det förgångna till det som ligger framför oss. Vi vill nu rikta blicken mot nästa försvarspolitiska beslut 2014 och framåt. Förhoppningsvis blir detta uppdrag en del av försvarsberedningens omvärldsanalys. Det är viktigt att vi tar fram ett gediget beslutsunderlag inför framtida säkerhets- och försvarspolitiska vägval.

Vi välkomnar konstruktiv kritik av vårt förslag men upplever Bengt Gustafssons kritik av vår artikel som något svårförståelig. Skulle det faktum att Sverige under andra världskriget gjorde eftergifter till Tyskland påverka viljan eller behovet att utreda framtida militära samarbeten?

Sett till Bengt Gustafssons kritik skulle man kunna tro att han skulle stödja vårt krav att frågan om Sveriges militära samarbeten, även med Nato, för första gången på ett halvt sekel ska ingå i den omvärldsanalys som måste göras inför nästa försvarsbeslut. Borde vi inte kunna vara överens om att denna viktiga fråga nu borde bli föremål för både en gedigen analys och en bred och folklig debatt?

Kerstin Lundgren (c)
utrikespolitisk talesperson
Staffan Danielsson (c)
försvarspolitisk talesperson

En bra dag i kungariket Sverige

Har kronprinsessparet velat göra något eget med dopet och ordna till något mer modernt? P1 Morgons reporter vill veta, men överhovpredikanten Lars-Göran Lönnermark har inget sensationellt att erbjuda. Eller vänta, det har han ju visst:

– Deras främsta vilja har inte varit att göra något originellt. De har varit inriktade på dopet i sig och att det ska bli riktigt och bra på alla sätt.

Att koncentrera sig på den verkliga innebörden av en ceremoni och låta utanverket komma på andra plats: Har inte det blivit nog så originellt? Allra helst när det hela sker på den offentliga scenen och det där utanverket erbjuder allt av ögon- och öronfägnad man kan begära.

Undrar ni varför Victoria och Daniel är så omtyckta? Leta här! De utstrålar inte bara värme och glädje utan också respekt. De tar sin livsuppgift på allvar.

I går blev en lugn och storögd arvprinsessa döpt. Johan Helmich Romans musik steg mot Slottskyrkans valv med suset från historiens vingslag som extra stämma. Äppelblom lyste. Det sköts salut. Det var en bra dag i kungariket Sverige.

Fd extremnationalist vann i Serbien

När rösterna hade räknats i det serbiska presidentvalet visade det sig att opinionsundersökningarna kom på skam. Tyvärr. Tomas Nikolic tog hem segern med 50,2 procent av rösterna mot 46,8 procent för den sittande presidenten Boris Tadic.

Nikolic var tidigare ledare för det extremnationalistiska Serbiens radikala parti (medan ordinarie partiledaren Vojislav Seselj suttit inför krigsbrottsrättegång i Haag), men har sedan brutit med sitt gamla parti och slagit in på en EU-vänlig linje. Vänligare än att ett serbiskt EU-medlemskap inte är aktuellt ”vilket pris som helst” är dock inte Nikolic.

Så frågan som nu ställs är vad Nikolic exakt menar detta.

Under alla omständigheter är dock Serbien i behov av fortsatta reformer – och det lär inte bli enklare med en populist som Nikolic som president.

Madrassdebatten: ÖB:s ambition var önskedröm

ÖB Sverker Göranson uttryckte i maj 2010 sin starka tilltro till den försvarsmakt, bemannad med
frivilliga soldater, som riksdagen hade fattat beslut om i juni 2009 (DN-Debatt 11/5 2010). ÖB:s inlägg innehöll bl a följande två nyckelmeningar, skriver generallöjtnant (ret) Carl Björeman i debatten om soldaternas villkor (tidigare inlägg här, här, här, här, här, här, här, här, här, och här).

”Vi har således ett gyllene tillfälle att skapa en arbetsplats där mångfald trivs.”

”Vi ska bli en av samhällets attraktivaste arbetsgivare som ger våra anställda erfarenheter som inte går att skaffa någon annanstans.”

Det  har visat sig att ÖB:s ambitioner byggde på verklighetsflykt och önskedrömmar. Det framgår inte bara av de  berättelser som kommer från Livgardet om yrkessoldaternas häpnadsväckande dåliga villkor där.. Dessa verkar inte kunna betrakta Försvarsmakten som en attraktiv arbetsgivare.

Av större allmän betydelse är emellertid den iakttagelse om systemets brister som PM Nilsson
redovisat på Newsmill: ”Att ingå ett soldatkontrakt är i dag liktydigt med att skaffa sig ett
fattigt liv.” Nilsson menar att yrkessoldaterna förhindras från att skaffa sig en högskoleutbildning. Staten bör gå in med lån som möjliggör en sådan utbildning.

Försvarsmakten har veterligen inte svarat på denna invit. Nilsson skriver att han aldrig skulle råda någon att bli yrkessoldat om inte en högskoleutbildning garanteras.

Tyvärr tycks ÖB Sverker Göransons verklighetsflykt och önskedrömmar ha spritt sig ned till överstenivån. Gardesöversten Joakim Martell visar i sin arroganta åthutning av sina soldater att han tror sig kunna, närmast  i orderform,  få dessa dels att finna sig i sina torftiga villkor, dels att visa respekt för överheten.

Det är soldaterna som har trumf på hand. Det är soldaterna och inte översten som bestämmer hur länge de stannar.

Respekt för överheten torde inte infinna sig med mindre än att den skapar anställningsvillkor som är acceptabla. De villkor som nu råder är närmast en förolämpning av ungdomens förmåga att bedöma sin framtid.

Carl Björeman
Generallöjtnant (ret)

Petter Persson a.k.a Carin Jämtin

Detta är ju obetalbart roligt. Petter Persson fick sms från diverse S-toppar, som trodde att han var Carin Jämtin – och roade sig med att svara som om han också var det! Skönt också hur Håkan Juholt tar det med humor och jämnmod.

 

”Petter Persson tyckte att det hela var roligt och spelade med ett tag och låtsades vara Carin Jämtin. Fler och fler personer hörde av sig och till slut tyckte Petter Persson att det hela hade gått överstyr. Men, trots att han svarade S-topparna att de skickade till fel nummer så fortsatte sms:en att dyka upp.

-Det var vissa medlemmar som skrev om partistrategier och Håkan Juholt sms:ade från en resa i Tallin och frågade vad som hände i Sverige. Då gick jag in på nätet och kollade vad Socialdemokraterna hade sagt och skrev tillbaka.”

 

Läs hela historien.