X
Annons
X

Trädgårdsexperten

Agneta Ullenius

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag undrar om jag kan ta in en julros från trädgården nu och ha den i en kruka till jul. Hur ska den i så fall skötas? Hur mycket vatten behöver den?
/Lena S-berg

Svar:

Visst kan du gräva upp en julrosplanta från trädgården och ta in den i rumsvärme några veckor före jul och få den att gå i blom. Men låt den först mellanlanda svalt under några dagar för att hinna acklimatisera sig till livet inomhus. Denna milda vinter kan du kanske plantera ut den igen efter julblomningen. Annars handlar det om att hålla plantan vid liv tills tjälen släpper och det går att gräva ner den i trädgården igen. Så svalt och ljust som möjligt i så fall, med sparsam men jämn vattning så att den aldrig torkar ut, är receptet. Det betyder en skvätt en gång i veckan eller ännu mer sällan, beroende på hur varmt den står. Idealiskt är förstås en inglasad balkong eller ett frostfritt uterum. Om du har möjlighet kan du också ställa ut krukan med julrosen när det blir mildväder igen framåt vårvintern. Exempelvis vid husväggen på en balkong, skyddad från regn/snö och värsta kylan.

 

 

Om bloggen

SvD har avslutat trädgårdsbloggen. Om du har en trådgårdsfråga kan du dock fortfarande hitta svar. Skriv in ditt problem i sökrutan på svd.se så kan du hitta lösningen genom de många frågor som publicerats genom åren.
Agneta Ullenius

Fråga:

Har haft en frodig avokadoplanta som vuxit sig 1½ meter hög. Står i en självvattnande kruka. Nu i höst har den börjat sloka nedtill och sedermera även upptill. Jag trodde först det var på grund av vattenbrist, då vi varit borta längre än tänkt och fått hjälp med vattningen. Så jag gav den en rotblöta, och när det inte hjälpte tog jag och hällde ut vattnet eftersom jag fick för mig att den kanske fått för mycket. Har tagit av torra blad men den är fortfarande ledsen. Har lagt på ny jord ovanpå den gamla. Vad tror Du om detta tidigare så otroligt ståtliga träd?

/Gunilla Possenius

Svar:

Grattis till ett stiligt avokadoträd i stället för en tanig planta som ser ut som en lång pinne med några få blad i toppen! Alla som har försökt vet att det är hur enkelt som helst att få en avokadokärna att gro och bli en liten planta. Men sedan ska man helst också toppa plantan så den förgrenar sig och blir snygg. Det är inte heller så lätt att hålla en avokadoplanta vid liv i torr inomhusmiljö och svenskt vintermörker. De trivs ju bäst i hög luftfuktighet med mycket ljus, ungefär som där de växer naturligt. Jämn vattning är A och O. En avokadoplanta ska varken torka ut eller stå i blöt jord. I ditt fall misstänker jag att den har utsatts för både och. Men ge inte upp, försök hålla krukjorden jämnt fuktig och se till att plantan får extra belysning under vintern. Då kommer den i bästa fall att repa sig framåt våren och få nya fina blad.

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har en några år gammal afrikansk lilja som de senaste åren har kommit i otakt med blomningen. Under vinterförvaring inomhus i rumstemperatur började blomknopparna skjuta skott i början av mars och nästa gång i augusti september. Sedan dess har jag förvarat den svalare under vintern och den enda blomningen är under september. I år har jag plockat in blomknopparna i november och satt i vas. Hur ska jag göra för att få den att blomma tidigare och hur ska den vinterförvaras? Det kommer väldigt många blad i början på säsongen. Ska jag undvika gödning när jag vattnar?

/Christina M. Simeonov, Motala

Svar:

En agapanthus behöver en lång och sval viloperiod i flera månader över vintern för att gå i blom på sommaren, helst inte varmare än 5-10 grader. Under den tiden ska man bara vattna ytterst sparsamt, någon gång i månaden brukar räcka. Förvaras agapanthusen i vanlig rumsvärme kan man inte räkna med att få någon blomning alls. Det finns flera olika arter och sorter. En del vissnar ner helt och kan förvaras i mörker. Men alla mår bra av att övervintras under extraljus, allrahelst riktig växtbelysning. På sommaren trivs de bäst på ett torrt och soligt ställe. Då ska man också vattna lagom, det vill säga så att jorden hålls jämnt fuktig utan att varken torka ut eller bli för blöt. Men gödsla inte för mycket, det resulterar bara i en massa bladverk och dålig blomning.

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har en kamelia som står i en kruka inomhus. Jag hade den i ett uterum tills det blev kallt. Nu är bladen mörka och torra samt faller av. Vad bör jag göra? Plantera om den och ställa ut den igen? Det kanske blev för torrt inomhus. /Ylva Andersson

Svar:

Det är ganska tydligt att din kamelia vantrivs inomhus. Kamelior bör stå svalt året om, allra helst under knoppbildningen november-februari. Då ska de inte ha varmare än 5-10 grader, och helst även jämn fuktighet för att inte blomknopparna ska ramla av. I 1800-talets svenska hem var det betydligt enklare att sköta kamelior. Men vem har idag en ljus och sval sal som bara sporadiskt värms upp på vintern? Det idealiska är egentligen ett inglasat, kyligt men frostfritt och ljust uterum. Kamelior trivs helt enkelt inte i den torra elementvärmen inomhus. Krukjorden ska också hållas jämnt fuktig, men absolut inte blöt. Torka i kombination med värme och vintermörker är rena döden för en kamelia.

Det du kan göra är att ställa kamelian så svalt och ljust som möjligt. Skruva av elementet, sätt upp extra belysning. Försök också hålla krukjorden lätt fuktig och duscha kamelian ofta. Och vrid inte på krukan under tiden fram till blomningen. Det behövs inte mer för att de känsliga knopparna ska trilla av.

 

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har haft mina orkidéer i flera år utan problem. De har blommat länge och sedan har jag klippt bort det vissna och därefter kommer nya skott och knoppar. Nu har det helt plötsligt dykt upp vita, ulliga löss som verkar omöjligt att bli av med. Bladen blir kletiga och blommorna vissnar förstås. Jag har sprutat med de medel som finns i handeln idag och tvättat och putsat fönster och krukor, ingenting hjälper. Om jag rengjort ett fönster och slängt sjuka blommor, har jag varit noga med att inte röra vid de friska blommorna. Vad gör jag nu? Vågar jag skaffa nya blommor eller är hela huset infekterat?

/Ulla S.

Svar:

Det är verkligen inte lätt att bli av med ullöss när man väl har fått in dem bland krukväxterna. Du verkar också ha gjort i stort sett allt som brukar rekommenderas. Alla synliga löss kan du ju plocka bort med en pincett. Och om du också doppar bomullspinnar i en stark såpspritlösning kan du kanske komma åt längst ner i bladvecket där ullössen brukar sätta sig på phalaenopsisorkidéer. Glöm inte heller att göra rent under krukan, där brukar ullössen gärna gömma sig.

Det finns också, eller snarare har också funnits, insektsspray och insektspinnar som fungerade hjälpligt mot just ullöss. De innehåller kemiska ämnen som sprider sig systematiskt i plantan så att lössen dör när de suger näring ur växtsaften. Men dessa Provadoprodukter är inte längre tillåtna i Sverige. De innehåller ämnen som bland annat har kopplats till den omfattande bidöden. Godkännandet upphörde 1 oktober 2013 och återförsäljarna hade då ett år på sig att fasa ut sina produktlager i butikerna, vilket betyder att Provadopinnar och Provadospray har kunnat köpas ända fram till nu.

Det som nu finns och är tillåtet av Kemikalieinspektionen är biologiska bekämpningsmedel med makroorganismer som nematoder, insekter eller spindeldjur. De som används mot ullöss och sköldlöss i växthus och inomhusmiljöer heter Anagyrus Fusciventris, Cryptobug och Encarcia citrina. Men frågan är om det är värt besväret. Jag tycker du ska skaffa nya orkidéer och hoppas att din grundliga städning har fungerat.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag fick ett fikonträd i somras. Har förstått att det normalt inte övervintrar i Stockholm så jag har tagit in det i våningen. Nu har det tappat sina blad. Det står ljust men hur ska det vattnas? Det har ju inga blad. Jag har tänkt att om jag inte låter det bli för högt så kan jag ha det på balkongen men ta in det under vintermånaderna. Tror du det överlever med den strategin?

/Monica

Svar:

Jag tror nog ditt fikonträd klarar sig över vintern. Det är inte så svårt som man kan tro att övervintra fikonträd, just för att de går ner i vila och fäller bladen. Dessutom klarar de några frostnätter utan problem. Ha kvar det på balkongen intill husväggen, skyddat från regn och rusk, fram till den värsta vinterkylan. Då är det läge att ta in trädet. Ett fikonträd tål några minusgrader men inte vargavinter. Allra bäst trivs det svalt, helst inte varmare än 5-10 grader, och det kan gärna stå i kompakt mörker eftersom ett avlövat träd inte behöver ljus för att överleva vintern. Men om du inte har möjlighet att ställa trädet någonstans där det är så kallt kan du också ha kvar det inomhus. Då ska du bara tänka på att ställa det så långt från elementvärme som det bara går. Och gå förbi med vattenkannan utan att vattna fikonträdet lika ofta som du vattnar dina andra krukväxter. Det behöver bara få så pass mycket vatten under vintern att rotklumpen inte torkar ut. När våren sedan kommer kan du antingen plantera om trädet i ny jord eller krafsa bort det översta jordlagret och fylla på med kogödsel eller väl gödslad planteringsjord. Och när trädet börjar växa igen behöver det förstås också flyttas till en ljusare plats.

 

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

För ca 25-30 år sedan planterade en valnöt. Nöten härstammade från Ungern, från mina svärföräldrars trädgård. Sedan dess har jag satt flera nötter och har fått minst sex nya trädplantor. De har blivit välkomna presenter. Mitt träd står bland stenar och i en bergskreva och har ändå har blivit ca 7-8 meter högt. Jag brukar vattna på sommaren, två gånger med 800 liter varje gång, och trädet får även kalk. Förra året fick jag sju kg valnötter, i år tre. Men när jag i år satte några nötter upptäckte jag att bladen på de nya plantorna är de små och spetsiga. På det gamla trädet är bladens kanter släta. Varför? Har det hänt något? /Louise Hunyadi, Hässelby

Svar:

Det är alltid lite chansartat att föröka växter med frön som man samlat själv (nötter i ditt fall). Du kan aldrig räkna med att den nya plantan blir en exakt kopia av moderplantan. I synnerhet gäller det växter som inte är frökonstanta, som just valnötsträd. Varje litet frö har sina speciella egenskaper och utseendet på den nya plantan kan vara så likt den gamla att man knappt ser någon skillnad. Men det kan också variera stort, plantorna kan få både blommor och blad med avvikande utseende. Detta är något man får leva med när man vill experimentera med egna fröer. För att få genetiskt identiska plantor måste man göra en så kallad vegetativ förökning, det vill säga med växtdelar från moderplantan. Det kan göras på flera olika sätt, vanligast är med skott eller sticklingar som antingen sätts direkt i jord eller i vatten för att bilda rötter. Man kan säga att det är ett sätt att klona växter.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har en stilig bollklippt tuja i en kruka på balkongen sedan i våras. Nu när vintern kommer undrar jag om den klarar sig ute, och om du har något förslag på hur jag kan bäst kan skydda den. Bor i norra Stockholm. /Karin E.

Svar:

En tuja är rätt härdig så med rätt förutsättningar bör den klara sig på balkongen i vinter. Till att börja med är det lättare att övervintra städsegröna växter om de står i rejält stora odlingskärl. Antingen frosttåliga krukor (undvik oglaserade lerkrukor) eller ännu hellre stora trälådor eftersom trä isolerar bättre mot kyla. Om hela jordklumpen fryser är risken stor att din tuja inte överlever. Men en stor jordmängd fryser inte lika snabbt som en liten och blir därför bättre skydd för roten. Och om du dessutom isolerar lådan eller krukan med frigolitskivor runtom ökar chansen att tujan klarar vintern. Glöm inte att också lägga en tjock skiva frigolit under krukan; värsta kylan brukar komma underifrån. Knuffa till sist in krukan mot husväggen som läcker lite värme.

Städsegröna växter i kruka är mycket svårare att hålla vid liv än lövfällande växter som fäller sina blad och vilar under vintern. De vintergröna behöver vattnas rejält på senhösten så att de klarar sig under vintermånaderna. Men om det blir tjäle i krukjorden ”frystorkar” växterna och dör eller får fula bruna torkskador. Värst utsatta är de tidigt på våren när solen värmer på dagarna och ”väcker” växterna till liv medan nätterna fortfarande är iskalla och jorden ännu inte har tinat. Därför måste du också skydda tujan från vårsolen, förslagsvis med säckväv som du knyter fast nedtill så den inte fladdrar iväg i vinden.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har en fin gammal mönjelilja som har fått prickar med vitt ludd på bladen, mest i mitten där bladen växer upp ur krukan. Den verkar trots detta växa lika bra som tidigare men det ser verkligen inte trevligt ut. Misstänker att jag borde göra något, har du något bra förslag? /Catharina i Solna

Svar:

Det verkar tyvärr som om din gamla mönjelilja har drabbats av ullöss, en sorts sköldlöss utan sköld men med ett ulliknande vitt ludd som skydd på kroppen. Mer svårutrotade småkryp är det svårt att hitta i krukväxtvärlden. De ser ut som pyttesmå vita bomullstussar på bladen och de tar sig lätt över till andra växter som står i närheten. Du vill inte ha dem kvar för i längden kan de ta kål på växten eftersom de suger i sig växtsaft och försvagar plantan. Börja med att spraya alla blad med såpsprit (1/2 dl såpa och 2 msk T-röd till 1 liter vatten). Doppa också bomullspinnar i rödsprit och gnugga bort de synliga vita fläckarna. Glöm inte att titta under krukan, där brukar de gärna gömma sig. Stoppa sedan ner bekämpningspinnar i krukan (finns i trädgårdsbutiker). De innehåller ett gift som tas upp av rötterna och sedan sprider sig systematiskt i plantan så att lössen dör när de suger näring ur växtsaften. Men det räcker inte att göra det en gång. Och det är långt ifrån säkert att det hjälper. För att verkligen bli av med lössen brukar man dessutom vara tvungen att tvätta gardiner, torka rent överallt omkring krukorna och putsa fönstren. Alternativet är att slänga den angripna mönjeliljan och köpa en ny. Fast det vore ju synd eftersom en sådan kan bli rysligt gammal.

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Mina pioner har nu vissnat ner och jag ser att många av bladen är svarta och lite slemmiga, nästan ruttna. Bör jag ta bort bladen nu inför vintern? Har förstått att det kan vara dumt att göra det för de skyddar väl också mot kölden? /Sally
Svar:

Det är riktigt att man inte brukar vilja klippa ner bladverket på pioner eftersom de nervissnade bladen ger visst skydd under vintern. Såvida bladen inte är angripna av gråmögel, en vanlig svampsjukdom på pioner, vilket man kan misstänka i ditt fall. Angripna växtdelar bör alltid tas bort så fort som möjligt, speciellt nu på hösten så att inte svampsporerna får möjlighet att övervintra. Byt också ut översta jordlagret kring pionerna, av samma anledning. Och lägg inte det bortstädade på komposten, eftersom risken för vidare spridning där är överhängande. Det finns ett gammalt knep som brukar hjälpa mot gråmögel på pioner och det är att lägga ut träaska från spisen. Det tillför kalium, vilket pioner gillar. Men du kan också köpa ett svampmedel och strö ut det. Om du är orolig kan du också täcka pionerna med löv och lägga på granris efter jul när det börjar bli ordentligt kallt. Jag brukar slakta julgranen och lägga granruskor över både rosor och känsliga perenner.