X
Annons
X

Trädgårdsexperten

Agneta Ullenius

Agneta Ullenius

Fråga:

Har dahliaknölar som jag tar upp varje höst och planterar dem åter i maj månad (bor i södra Skåne). Har aldrig sett dem blomma och inte ens sett några knoppar. De växer vackert och blir stora gröna buskar. Vad kan vara fel? /Catharina

Svar:

För mycket kvävegödsel skulle jag tro. Gödsla dina dahlior med ett allsidigt gödselmedel som innehåller mer kalium och fosfor och inte så mycket kväve.

 

Om bloggen

SvD har avslutat trädgårdsbloggen. Om du har en trådgårdsfråga kan du dock fortfarande hitta svar. Skriv in ditt problem i sökrutan på svd.se så kan du hitta lösningen genom de många frågor som publicerats genom åren.
Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har nyligen planterat några skäggbuskar (Caryopteris x clandonensis ’Blauer Spatz’) som tar sig fint. Nu har jag läst att man bör vinterskydda dem. Hur gör jag det? De står under fiberduk (själva busken ovanför förstås), räcker det? /Barbro Bursell

Svar:

Utan att veta var du bor i detta avlånga land vill jag rekommendera att du täcker över skäggbuskarna med torra löv och granris när vinterkylan nalkas. De är inte särskilt härdiga. Jag har själv en i Skåne som överlever utan vinterskydd, men om vi får en extra kall vinter med barfrost går den inte säker ens här i zon 1. Om du bor i en kallare växtzon får du nog också räkna med att klippa bort en del vinterskador till våren, även om du täcker över buskarna ordentligt.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har nyligen fått en cyklamen som efter ett par dagar började sloka på ena sidan. Då jag tittade in i plantan såg jag fullt av gråmögel och kanske det även finns svamp…Vad ska jag göra, ska jag slänga den? Försökte ta bort det som var angripet. /Anja 15

Svar:

Om det inte är för pinsamt tycker jag att du ska fråga var den är köpt och sedan gå dit och lämna tillbaka den (=reklamera). Det är inte ovanligt att cyklamen angrips gråmögel. Av den anledningen ska man undvika att vattna ovanifrån, så att rotknölen blir blöt. Blad och blomstjälkar som vissnar ska också ryckas upp intakta så att inga växtdelar blir kvar i krukan. Det finns inget kemiskt medel att köpa som verkar på den här svampsjukdomen (Botrytis cinerea). Men plantorna ska inte vara smittade redan när man köper dem. Det är ett rimligt konsumentkrav.

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Har en slänt som ser bedrövlig ut, skulle vilja klä den med något vintergrönt, lättskött utan att bli ruinerad då den är cirka 200 kvadratmeter. Den har sol större delen av dagen.
Tänker mig någon sorts små barrväxter samt stora stenar. Har du något tips? /Patric

Svar:

En av de absolut bästa städsegröna marktäckarna för soliga slänter är mjölon. Den föredrar sandhaltig jord, vilket man brukar få när man köper jord i lösvikt. Sorten ’Massachusetts’ får mer bär än andra sorter. Plantera med ca 75 cm plantavstånd. Om du föredrar barrväxter som marktäckare är krypenar ett bra alternativ. De är städsegröna och fungerar fint i en solig slänt. Juniperus communis ’Green Carpet’ har ett kompakt och mattbildande växtsätt, ljusgrön. Planteringsavstånd ca 1 meter. En annan fin och lika mattbildande barrväxt är kryptujan Microbiota decussata ’Filips Pretty Pride’. Vänta till våren med att plantera städsegröna växter.

Du kan också behöva plantera in några ”höjdare” bland marktäckarna, som exempelvis silverbusken ’Quicksilver’, pelarenen ’Sieben Steinhäuser’ eller gullginst.

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi har ett 12-15 år gammalt bigarråträd som blommar rikligt de flesta år och får mängder med kart. Men så plötsligt en dag ligger alla stjälkarna med den lilla frukten på marken. Det blir aldrig några bigarråer. Vad är det som är fel? På stammen finns en skada, en spricka i barken. Kan denna ha någon betydelse?

Vill också passa på att fråga om förslag till marktäckare under rosor för att slippa ogräs. Med tanke på att rabatten behöver jordförbättras och tillföras kogödsel på våren vore det bra om marktäckarna vissnar till hösten. /Berit Nordström Ängelholm

Svar:

Ert bigarråträd lider nog av kaliumbrist i jorden. Det är mycket vanligt och det leder till kartfall. Ni måste gödsla trädet med kaliumgödsel, det som kallas höstgödsel i butikerna. Ge gärna ett par omgångar, först nu i höst och sedan till våren/försommaren.

Under rosorna kan ni plantera den långblommande trädgårdsnävan Rozanne, blå med ett vitt öga. Den utsågs högst förtjänt till Århundradets växt när Chelsea Flower Show hundraårsjubilerande 2013. Det är en bra vävarväxt som väver in sig i rosorna och vissnar ner på vintern. Anemonen Wild Swan, vit med inslag av blått, är en lika bra sällskapsväxt som också fått pris på den anrika engelska blomstermässan.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi har en ligusterhäck som är fyra år. Bladen började ljusna redan i augusti trots att jag vattnade häcken varje dag. Kan det vara näringsbrist? /Jan-Eric Andersson

Svar:

Jag skulle inte tro att det är näringsbrist. Däremot fick nog häcken för mycket vatten i somras, och det ledde till att bladen började gulna.

Agneta Ullenius

Fråga:

Mina tre hortensior har med åren börjat ändra färg från rosa till lila. Bara den som är ett år gammal är fortfarande rosa. Kan man tillsätta något för att stoppa färgförändringen? /Birgitta W

Svar:

Med många, dock inte alla, hortensior är det så att jordens kemiska surhetsgrad styr vilken färg blommorna får. Ju surare jorden är, desto blåare blir blommorna. Det finns till och med speciella medel att köpa som innehåller aluminiumsulfat vilket drar ner jordens surhetsgrad för att passa blå hortensior. För om jorden inte har ett lågt pH-värde (sur jord) utan lite högre (mer basisk jord) så kommer blå hortensior att förändras åt det lila-rosa hållet.

Dina rosa hortensior bör alltså helst växa i en jord med normalt pH-värde för att behålla färgen. Om de är planterade i rododendronjord (lägre surhetsgrad) så kan det vara förklaringen till färgändringen. Står de i krukor kan du ju lätt plantera om dem i vanlig krukväxtjord. Och om problemet kvarstår nästa år får du tillsätta lite kalk i jorden. Eller bara ge dem en näring på våren som innehåller kalk (typ Algomin). Det är förstås lite bökigare om de växer i en rabatt. I så fall får du försöka få upp jordens pH-värde genom att blanda ner trädgårdskalk — eller helt enkelt byta ut jorden där de ska växa.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

På julafton förra året fick jag en julgrupp med hyacinter, tulpaner osv. Där fanns även en kvist murgröna (miniatyr). Denna lilla kvist satte jag i vatten i en liten “ekollonvas”. Den står i ett norrfönster och jag förser den med vatten efter behov. Den har bildat ett stor brunt rotsystem. Hur ska jag få den att leva vidare? Kan jag sätta ut den på friland till våren? Kan jag hälla i någon droppe näring till dess? /Lia

Svar:

Murgröna är jättelätt att föröka, som du märker. Den bildar snabbt kraftiga vattenrötter som sedan kan planteras i små krukor med jord. (De flesta andra växter förökas däremot bäst med sticklingar som sätts direkt i såjord för att rota sig.) Du behöver inte använda något näringsmedel än på ett tag. Fyll bara en liten kruka med jord (i en stor kruka blir det för mycket jord för den lilla sticklingen) och vattna igenom jorden så den blir fuktig men inte direkt blöt. ”Gräv” sedan ett lagom stort hål för rötterna och sätt ner kvisten i jorden utan att trycka ihop jorden för mycket.

Hösten är inte den mest optimala tiden för sticklingsplantering, men om din murgröna får stå svalt och ljust under vintern kommer den nog att klara sig fint. Det är torr elementvärme i kombination med vintermörkret som brukar vara förödande för murgrönor inomhus. När sticklingen har börjat växa ordentligt (fått flera nya blad) kan du plantera om den i en lite större kruka. Då är det också dags att börja vattna med krukväxtnäring några gånger i månaden. Du kan absolut sätta ut krukan med murgrönan på sommaren, men det är inte säkert att den du har är en vinterhärdig sort så jag skulle nog ta in den till hösten igen för säkerhets skull.

Agneta Ullenius

Fråga:

Hur vinterförvarar jag mina två, i år inköpta, olivträd? Antar att jag inte kan ha kvar dem i icke-uppvärmt växthus med 10 watts värmekällor nerstuckna i vardera kruka. Krukor och växter blir i så fall välisolerade med bubbelplast. Detsamma gäller också för citronträdet som jag fick i april i år. /Kerstin Löfgren, Stockholm

Svar:

Det är något av ett högriskprojekt att förvara Medelhavsväxter i kallväxthus. Olivträd klarar några frostnätter men citronträdet bör definitivt vinterförvaras i plusgrader. Har du tur och det blir en mild vinter kan det gå bra för olivträden, inbäddade på det sätt som du beskriver. Men om det blir långa perioder med minus 10-20 grader ligger olivträden risigt till. Och även om krukorna är plastinpackade och har elektrisk värmekälla så kan ett strömavbrott under en särskilt kall natt vara förödande.

Det optimala är att förvara alla slags Medelhavsväxer inomhus, frostfritt men kallt (5-10 grader) och under bra belysning. Häng upp en växthusbelysning eller en armatur med lågenergilampa och ställ in en timer så att träden får ljus 13-14 timmar om dygnet. Belysningen är viktig för växter som behåller bladen hela vintern. Sådana som fäller sina blad, exempelvis fikonträd, kan däremot också övervintras mörkt och kallt.

Under vintern vilar träden så var ytterst försiktig med vattningen. Ställ sedan ut dem i växthuset igen när den värsta vintern är över men skydda dem ordentligt, eller bär in dem, under kalla nätter.

Många lyckas faktiskt förvara både olivträd och citrusträd i rumstemperatur, men med extra belysning och långt ifrån elementvärme. För om det blir för varmt och torrt inomhus brukar träden drabbas av spinn och annan ohyra. Det man ska tänka på i så fall är att träden behöver mer vatten i rumstemperatur än i sval vinterförvaring.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har en trädgård i Norra Bohuslän. I flera år har jag haft sorkar vilka jag än så länge har lyckats leva med. Men i sommar har även mullvaden kommit. Affären säljer en ”ljudstav” och någon sorts ”pellets”. Har prövat båda utan framgång. Har du något bättre förslag?/Anna-Stina Widell

Svar:

Elektroniska sorkskrämmor, en sorts stavar som drivs med batterier och står och skakar, är ett vanligt motmedel mot såväl sorkar som mullvadar i trädgården. Mole Stop (mole är det engelska ordet för mullvad) brukar de också kallas och det finns olika typer. De är dock ofta mycket dyra och fungerar inte alltid perfekt. En ihärdig och rätt framgångsrik mullvadskrigare i mitt grannskap har använt ca 8-10 sorkstavar/Mole Stop utan resultat. Han har dock tyckt sig märka en viss lokal effekt, ca 5-6 kvm runt staven i en rosenrabatt, där han hade problem med sorkar.

Denne granne har också på inrådan testat karbid i mullvadsgångar, något som han avfärdar som krångligt och med noll-resultat. Det enda som har gett resultat är fällor. Hittills har han ”nedlagt” nio mullvadar med fälla och är nu på jakt efter den tionde. Det finns olika fällor, berättar han. En mycket komplicerad är gjord i trådmaterial och ska appliceras inne i gången. Den anser han är värdelös. Den enda som fungerar är en kloliknande fälla som man spänner och placerar i gången eller i gångöppningarna där högarna är. När djuret närmar sig stöter han/hon på ett bleck som gör att fällan utlöses och sorken/mullvaden dör. De döda djuren lämnas sedan kvar i gången eftersom det fungerar avskräckande på andra. En enda mullvad har ett mycket stort revir, cirka 400-500 kvadratmeter, så även om man bara tar en får det en bra ”yteffekt”.

En annan känd jaktmetod är att peta ner kolsyreis i gångarna. Isen reagerar med syret i luften på så sätt att syret ”förbränns” och mullvadar och sorkar dör kvävningsdöden. Detta har min granne inte testat på grund av att det inte är helt lätt att få tag i kolsyreis. Dessutom är han lite tveksam till metoden. Det handlar om väldigt många gångar som ska tömmas på syre så han tvivlar på att det verkligen fungerar.

En mer sportslig metod som många föredrar är att jaga från jaktstol, inte jakttorn. Man sätter sig helt enkelt och väntar på aktivitet på det angripna området. När man ser mullvaden börja puffa upp jorden smyger man sakta, mycket sakta, fram till den hög som bildas. Där kan man antingen skjuta mullvaden med ett hagelgevär eller hugga ihjäl den med en spade.

Utöver dessa jaktmetoder finns det förmodligen nästan lika många motmedel som det finns trädgårdsägare. Jag skrev en gång om en engelsk kyrkoherde som påstod sig ha kommit på den perfekta lösningen på problemet. I en av gångarna stoppade kyrkoherden ner ett spelande födelsedagskort, i aktiverat läge så att säga. Sorkarna kom aldrig tillbaka när de väl hade hört Happy Birthday för 388:e gången. Andra beprövade huskurer mot både sorkar och mullvadar kan vara att stoppa ner rabarberstjälkar i hålen, att peta ner malkulor, apelsinskal eller trasor indränkta med stark parfym samt att leda ner rök i gångarna. Någon påstår att det också hjälper att gräva ner tomma petflaskor runt om i trädgården. Det ljud som uppstår när vinden viner mot flasköppningarna påstås skrämma iväg marodörerna. På samma sätt skulle leksakssnurror av plast kunna fungera.