X
Annons
X

Trädgårdsexperten

Agneta Ullenius

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi har ett plommonträd som börjat växa intill garageväggen. Det är cirka två meter högt och har burit frukt. Jag vill nu plantera den längre ut i trädgården men undrar vilken årstid som är bäst för att minimera risken att trädet dör? /Jeanette

Svar:

Bästa tiden att gräva upp och flytta ett träd är under den period när det befinner sig i vila. Det vill säga från sen höst till tidig vår, innan trädet börjar grönska. Blir det en mild vinter utan tjäle i marken kan man faktiskt flytta träd hela vintern igenom. Jag tycker du ska vänta till oktober och flytta plommonträdet när det är avlövat. Då bör du först ha grävt en ny grop, gärna en meter i diameter och 50 cm djup, på en solig plats i trädgården.

Försök få med hela rotklumpen när du gräver upp trädet. Fäst en eller ett par stödkäppar med ett band i stammen och placera sedan trädet så att det hamnar på ungefär samma höjd som tidigare. För djupt planterade träd brukar inte klara sig länge. Låt käppen sitta kvar som vindstöd under ett par år. Fyll gropen med planteringsjord utblandad med den befintliga jorden. Gör gärna en liten upphöjd kulle med jord runt stammen. Vattna sedan ordentligt. Sätt för säkerhets skull också upp gnagskydd, förslagsvis med hönsnät som du fäster på bambupinnar runtom trädet i en ganska vid cirkel.

Gödsla inte i planteringsgropen, utan mylla ner lite kogödsel i jorden runtom trädet till våren. Försök också att hålla marken gräs- och ogräsfri i en meterstor cirkel under 5-6 år så bör hela flyttprojektet lyckas.

 

 

 

Om bloggen

SvD har avslutat trädgårdsbloggen. Om du har en trådgårdsfråga kan du dock fortfarande hitta svar. Skriv in ditt problem i sökrutan på svd.se så kan du hitta lösningen genom de många frågor som publicerats genom åren.
Agneta Ullenius

Fråga:

Under sommaren har jag inte lyckats plantera en enda blomma och har en rabatt som väntar. Du får gärna ge förslag på lättskötta, snygga och bra saker att peta ner i jorden nu på hösten. /Nybliven trädgårdsägare

Svar:

Hösten är verkligen bästa planteringstiden, så det handlar egentligen bara om hur du skulle vilja ha det. Vill du ha en stram trädgård med prydnadsgräs och arkitektoniska växter? En romantiskt fluffig trädgård med mycket rosor och mormorsperenner? En lättskött täppa med torktåliga växter? Om du inte redan har en generalplan för trädgården kanske det är bättre att vänta med planteringen till vårkanten. Då kan du fundera på vilken stil du gillar, vad du vill ha trädgården till, vilken stil som passar till huset, eventuella önskeväxter osv — och sedan läsa på under vintern.

Frågor du kan fundera på är:

Ska du ha rabatter intill huset – i så fall vilken färg har fasaden?

Vilket läge är det  – hur många timmar med sol per dag? Är det mycket blåsigt? I så fall krävs kanske höga häckar och träd eller annat som vindskydd.

Hurdan jord har du – sandjord, lerjord, skogsmark? Det kan ju bli aktuellt att gräva ur vissa områden och skaffa några lass med bra matjord där du vill plantera.

Är tomten plan eller sluttar det?

Ska du inte ha fler planteringar än denna rabatt?

Och så vidare. Många frågor som kräver svar innan du kan göra ett vettigt växtval. För det är ingen mening att börja plantera lite planlöst, då kommer du bara att ångra dig och vilja göra om alltihop längre fram. Jag tycker du ska vänta en tid, se vad som redan finns i trädgården och vad som kommer upp till våren. Då vet du förhoppningsvis också lite mer om vilken slags trädgård du vill ha.

Agneta Ullenius

Fråga:

Hur klipper man en klematis och lite allmänna skötselråd, tack. /Anne Grönvall

Svar:

Det beror på vilken klematis det handlar om. Har du en tidigblommande klematis, det vill säga en som blommar före midsommar på torr fjolårsved, brukar det räcka med att putsa bort döda och torra delar och kanske gallra lite efter blomningen om klematisen har spritt ut sig för mycket på sin växtplats. Hit hör många småblommiga klematis som Clematis alpina, C. sibirica och C. montana. Beskär man dem hårt på våren klipper man också bort de skott som ska bära blommor på försommaren.

Storblommiga klematissorter som blommar både på fjolårsveden och på de årsskott som överlever vintern beskärs bara lite lätt på försommaren efter den första blomningen. Om man skär ner en sådan klematis radikalt på våren blir det ingen försommarblomning alls. De mår också bra av att få lite gödsel efter första blomningen. Vanliga sorter i den här gruppen är exempelvis ’The President’ och ’General Sikorski’ samt de välkända ”damerna” ’Madame Le Coultre’, ’Mrs Cholmondeley’ och ’Nelly Moser’.

Alla som börjar blomma efter midsommar hör till den tredje beskärningsgruppen. Hit hör den populära storblommiga blåvioletta ’Jackmanii’ och ’Cardinal Wyscynski’, ’Rouge Cardinal’ och ’Blue Angel’. Men även småblommiga viticellaklematisar som ’Alba Luxurians’ och många andra hör till den här beskärningsgruppen. Dessa högsommarblommande klematisplantor ska varje år beskäras ganska hårt (20-50 cm ovanför marken) eftersom de blommar på de rankor som växer fram under sommaren. Beskärningen kan göras antingen tidigt på våren eller efter blomningen på hösten, ungefär som perenner.

Om du är orolig kan du vintertäcka din klematis med torra löv, granris etc. när kylan kommer. På våren och sommaren är det bra om du kan åstadkomma skugga vid rothalsen. Plantera gärna någon bladrik perenn framför klematisen. Funkia, daggkåpa eller trädgårdsnäva är bra sällskap. Vattna och gödsla som vanligt på våren, gärna genom att mylla ner ordentligt med kogödsel.

Du kanske också fick rådet att klippa ner din klematis rejält i samband med planteringen? I så fall kan det fungera som ett bra skydd mot den svåra vissnesjukan som särskilt brukar drabba just nyplanterade klematisar. De första symptomen är blad och stjälkar som vissnar. I värsta fall tynar hela plantan bort och dör.

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Undrar om det finns någon lämplig klängväxt som vi kan ha i kruka på vår stenaltan? Vi bor i zon 5-6 och helst skulle vilja ha växten kvar över vintern i en kruka som tål minusgrader. Den ska stå mot en vit vägg för att få lite grönska, men får inte vara för invasiv på grund av brist på plats.

/Linda Karlsson

Svar:

Här handlar det förstås om att välja riktigt härdiga klätterväxter. Humle är en sådan, och breder inte heller ut sig så mycket eftersom den har ett upprätt växtsätt. I ett halvskuggigt läge trivs guldhumle. Den har fina limegröna blad och honplantorna får små kottliknande blommor på sensommaren.

En vacker och härdig klematis är den sibiriska alpklematisen ’Riga’ som får stora vita blommor. Den är härdig ända upp i zon 7. Ni kan också välja en härdig klätterros, den vita småblommiga Polstjärnan (zon 6). Den är lättodlad, kräver inte så mycket skötsel, mest lite uppbindningshjälp, och behöver bara klippas om den blir för yvig.

För att växten ska klara sig krävs en rejält stor kruka eller odlingslåda, gärna fodrad med frigolit. Det finns också frosttåliga lättviktskrukor gjorda i ett plastmaterial som både isolerar mot kyla på vintern och värme på sommaren. Men även om ni väljer en sådan bör ni svepa in krukan ordentligt inför vintern, i bubbelplast, gamla trasmattor eller något liknande.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag vill flytta min lavendel och undrar vilken årstid som är bäst, vår eller höst? Jag vill också flytta syrenbuskar och undrar vilken årstid är bäst? Bör jag klippa ner dem i samband med flytt? /Ann-Britt L.

Svar:

Syrenbuskarna kan du gräva upp och flytta sent i höst när de har tappat bladen och gått ner i vintervila. Det är inte nödvändigt att klippa ner dem i samband med flytten, om det inte krävs av rent praktiska skäl. Vänta hellre med beskärningen till vårvintern. Om det är rotäkta bondsyrener kan de sågas av en decimeter från marken. Då hjälper du syrenerna att komma igång och börja växa efter flytten, ända nerifrån så de blir täta och fina.

Men vänta med att gräva upp lavendelplantorna till våren. Då har de bättre förutsättningar att klara en flytt.

Agneta Ullenius

Fråga:

Har köpt hus i Skåne med massor hortensior, en del vackra men en del har växt sig mycket yviga. Ska man brutalt, enligt vissa, klippa ner dem nu? Eller senare i höst? Eller i vår?/ Ann

Svar:

Vi har också många hortensior vid vårt hus i Skåne och jag har ännu inte känt något behov av att beskära dem. Men om dina har blivit för skrymmande kan du antingen kapa de äldsta och grövsta grenarna på våren, mars-april innan de börjar växa, och fortsätta göra det några år tills buskarna är förnyade. Vill du kan du vara mer drastisk och kapa hela busken ner till ett par dm ovan mark, vid samma tidpunkt. Då kommer du inte att få någon blomning den sommaren och kanske inte heller året därpå. Men du får ju en hanterligare buske.

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har två risiga kaprifolbuskar som klättrar upp på en vägg. Nedre halvan ser riktigt torr och trist ut. Kan man beskära dem rejält nere vid marken och när ska man i så fall göra det? /Birgitta

Svar:

Om man har kaprifoler får man räkna med att klippa ner dem vart tionde år eller så. Ända ner till ca 15 cm från marken. De har ett naturligt växtsätt som med tiden ser ganska risigt ut. Men de blir som nya efter en kraftig beskärning. Vänta till vårvintern, februari- mars eller senast i början av april, och kapa av stammarna. Mylla också ner lite kogödsel så ska du se att de börjar växa ordentligt på våren. Men räkna inte med någon blomning den första sommaren efter beskärningen. Alternativet är att du står ut med att kaprifolerna blir lite kala nertill och döljer det genom att plantera andra växter framför dem.

 

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Tänkte plantera ett hallonland i höst, Preussen och mormorshallon är sorter jag har tänkt mig. Platsen är hyggligt solbelyst och ligger ganska mitt på gräsmattan. Tidigare växte där en enorm gran som jag fällt och fått stubben bortgrävd. Under vårvintern kalkade jag och senare på våren gödslade med lite kogödsel samt benmjöl. I sommar har jag odlat potatis och rödbetor där, markplätten fick då också lite hönsgödsel samtidigt som gräsmattan. Jorden verkar ganska tung även om jag blandat i lite grus/grov sand, tror ni det behövs mer jordförbättring och när är lämpligt att plantera? Bor i södra halvan av Bohuslän, växtzon 2. /Carl L.

Svar:

Hallon växer inte bra på alltför kalkrik jord så håll tassarna borta från trädgårdskalk och kalkrika gödselmedel i fortsättningen. Det bästa är att jordförbättra med kogödsel (och egen kompost) och det kan du med fördel göra varje vår. Om du ska odla hallon mitt på gräsmattan får du räkna med att sätta upp stöd så de inte blåser sönder. Men du behöver inte plantera dem i rader som man alltid gjorde förr i världen. Tvärtom blir det fler hallon på en planta som står i ensamt majestät. Föredrar du att sätta hallonplantorna i rader ska du se till att inte hamnar tätare än ca 60-70 cm med en och en halv, gärna två meter mellan raderna. Hallon ska inte planteras djupt. Köper du krukodlade plantor ska de sättas på samma djup som i krukan. Vattna och håll efter ogräset, svårare än så är det inte.

Man kan plantera hallon både vår och höst. Men om du planterar i höst hinner du få en hallonskörd redan nästa sommar. Första året växer ju hallonskotten upp men ger inga bär. Bären kommer andra året och efter skörd klipper man bort de skott som har burit hallon. Detta gör också att risken för hallonskottsjuka och andra problem minskar. (Om jag vore du skulle jag fråga i plantskolan efter nya, friska och resistenta hallonsorter. Misstänker att den gamla hederliga sorten Preussen inte hör till dem.)

 

 

 

 

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi har en lägenhet i Stockholm med en kungsbalkong 6 tr upp i rent västerläge. Det är rätt blåsigt och mycket sol när den skiner. Vi har tre stora Lindebergskrukor för att växterna även ska kunna klara av vintern. Vi har nu försökt oss på rosor, perenna sommarblommor som akleja, nävor mm. Rosorna har vi fått köpa nya varje år dessvärre. Behöver ett bra tips på tåliga växter som kan klara sig bra och även vara dekorativa och lättskötta på denna balkong. /Christina Sigurdsson

Svar:

Förstår att ni har upptäckt att fleråriga växter inte övervintrar med automatik i krukor på samma sätt som i trädgården. Men det finns många som tål kyla förhållandevis bra. Det handlar om att välja riktigt härdiga växter – vare sig det gäller träd, buskar, rosor eller perenner. Bland rosor som remonterar är ’Stanwell Perpetual’, ’Nevada’, ’Hansa’  samt de kanadensiska rugosarosorna ’Louise Bugnet’ (vit) och ’Thérèse Bugnet’ (rosa) härdiga i växtzon 6. För balkongen kanske man också vill satsa på snabbväxande perenner som blir fullvuxna redan första säsongen. Alla sorters gräs hör hit, liksom även exempelvis bambu, kärleksört, klematis, rosenflockel, blodax, kransveronika och stjärnflocka. Samt fleråriga och robusta kryddörter, främst mynta, citronmeliss och oregano. Om det inte blåser för mycket kanske ni kan ha uppstammade dvärgsyrener? Tre på rad vore stiligt. Sorten ’Palibin’ är det vackraste och härdigaste lilla prydnadsträd man kan odla i kruka. Ni kanske kan förankra stammarna i balkongräcket, om det skulle behövas?

Utmärkt att ni har satsat på stora krukor i ett lätt isolerande material. Fleråriga växter kräver större jordvolym om de ska klara sig i kruka. Men även de härdigaste växterna kan behöva lite extra isoleringsskydd inför vintern på balkongen. Allra bäst är att skjuta in krukorna till värmen vid husväggen, bort från regn och rusk. Svep också in hela krukan i fiberduk och bubbelplast. Ställ sedan dessa krukpaket ovanpå frigolitskivor, gamla trasmattor eller något annat som isolerar från kylan underifrån betonggolvet.

 

 

 

 

 

 

 

 

att fleråriga växter inte övervintrar med automatik i krukor på samma sätt som i trädgården. Men det finns många som tål kyla förhållandevis bra. Det handlar om att välja riktigt härdiga växter – vare sig det gäller träd, buskar, rosor eller perenner. Bland rosorna För balkongen kanske man vill satsa på snabbväxande perenner som blir fullvuxna redan första säsongen. Alla sorters gräs hör hit, liksom även exempelvis bambu, kärleksört, klematis, rosenflockel, blodax, kransveronika och stjärnflocka. Samt fleråriga och robusta kryddörter, främst mynta, citronmeliss och oregano. Om det inte blåser för mycket kanske ni kan ha dvärgsyrener? Tre på rad vore stiligt. Sorten ’Palibin’ är kanske det härdigaste lilla prydnadsträd man kan odla i kruka. Utmärkt att ni har satsat på stora krukor i ett lätt isolerande material. Fleråriga växter kräver större jordvolym om de ska klara sig i kruka. Men även de härdigaste perennerna kan behöva lite extra isoleringsskydd inför vintern på balkongen. Allra bäst är att skjuta in krukorna till värmen vid husväggen, bort från regn och rusk. Svep också in hela krukan i fiberduk och bubbelplast. Ställ sedan dessa krukpaket ovanpå frigolitskivor, gamla trasmattor eller något annat som isolerar från kylan underifrån betonggolvet.

 

 

 

 

 

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi har köpt en äkta kastanj som ska ge ätbara frukter. Vi bor norr om Stockholm, vid Vallentunasjön, och är medvetna om att vi måste skydda den noga för kylan på vintern. Det står i skyddat läge med full sol. Men nu var vi i Skåne och träffade en familj med ett gammalt och stort träd. Då berättade de att man måste ha både hon- och hanträd för att få frukt. Deras kastanjeträd gav inte ätbar frukt. Vad är det som gäller för att få ätbara kastanjer? /Lea Martinez

Svar:

Det brukar ta några år efter planteringen innan en äkta kastanj blommar och bär frukt, även i mildare klimat. I Sverige kan man dock inte räkna med att få några kastanjer såvida man inte bor i zon ett, och även där kan hårda vintrar och sen vårfrost vara förödande för detta köldkänsliga träd. Som jämförelse kan jag nämna att även i England är det svårt att lyckas med äkta kastanj utanför de södra, mildare landsdelarna och även krävs det ett soligt och skyddat läge.

En äkta kastanj utvecklar både han- och honblommor och det är de sistnämnda som blir kastanjer. De pollineras både av vind och av insekter. Men för att få en effektiv pollinering behövs det minst två träd eftersom han- och honblommorna på ett träd inte blommar samtidigt. Dessutom krävs en riktigt torr och varm sommar, ungefär som den vi har i år. I Sydeuropa kan en Castanea sativa bli 35 meter högt och 700 år gammalt. Det kan vara upp till fem kastanjer i varje fruktkapsel men de sorter som utvecklar en enda stor kastanj per frukt anses finast. I Frankrike går en sådan under benämningen marron.