X
Annons
X

Trädgårdsexperten

Agneta Ullenius

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har hört att det är svårt att få växter och buskar att rota sig i värmen. Vi skulle vilja plantera en kant med lavendel eller liknande utefter en mur samt några buskar utefter en trappa. Ska vi vänta till i september med att plantera detta? Finns det tåliga varianter som vi kan planera redan nu? (Ska inte vara för höga växter) Det är soligt cirka halva dagen i trädgården där det är aktuellt. /Ulla Sundberg

Svar:

Krukodlade växter kan utan hinder planteras under hela säsongen, men om ni kan vänta till i september är det att föredra. Då är det svalare, jorden fuktigare och höstregnen hjälper till med vattningen. Om ni planterar lavendel och buskar mitt i högsommarvärmen får ni vara beredda att vattna ordentligt efter planteringen, förmodligen varje dag (morgon eller kväll) om det är torrt och varmt.

Om ni kan tänka er lite lägre buskar tycker jag ni ska kika närmare på en liten havtornsbuske från Danmark som heter ’Hikul’. Den har vackert silverfärgade blad, ett kompakt och runt växtsätt och tål torka bra. Den har just inga taggar och sätter inte heller rotskott som vanlig havtorn. Blir bara drygt en meter hög som fullväxt. Sätt dem med 30-40 cm mellanrum så fyller de ut bra.

Om bloggen

SvD har avslutat trädgårdsbloggen. Om du har en trådgårdsfråga kan du dock fortfarande hitta svar. Skriv in ditt problem i sökrutan på svd.se så kan du hitta lösningen genom de många frågor som publicerats genom åren.
Agneta Ullenius

Fråga:

Mina asterplantor är ca 80 cm höga men det vissnar nerifrån. Ca 30 cm upp från marken vissnar alla blad. Vad kan det bero på? Är det för lite näring eller för lite vatten som är felet?/Bengt Carlsson

Svar:

Tyvärr är det rätt vanligt att astrar, inte minst höstastrar som du kanske har, får vissnesymptom nertill på stjälkarna. Det är tecken på ett svampangrepp, ofta mjöldagg, som gärna slår till när man odlar astrar på ett torrt ställe i trädgården. Av den anledningen ska man aldrig plantera astrar mot en solig husvägg med stillastående varm luft. Alltför ivrig gödsling med kvävehaltig näring kan också öka risken för mjöldaggsangrepp. Du skulle kunna gräva upp och dela dina asterplantor till våren. Plantera sedan ner dem på ett annat, gärna luftigt, ställe och försök att undvika att plantorna torkar ut.

Det finns också ett gammalt trädgårdsmästarknep mot mjöldaggssvampar som du kan pröva redan nu: Blanda 1 tsk bikarbonat och 1 tsk matolja (eller såpa/diskmedel) i en liter vatten och spruta på asterstjälkarna. Men det räcker inte att göra det en gång. Du måste upprepa besprutningen flera gånger med några dagars mellanrum.

Agneta Ullenius

Fråga:

Vid röjning av en gammal igenvuxen rabatt upptäcker jag (och liljebaggarna) en för mig obekant sort. En gammal förteckning över trädgårdens växter nämner saffranslilja – finns det? Ännu spinkiga och tunna och utan antydan till blommor har de dock rikligt med bulbiller, och min fråga är hur jag bäst tar hand om dessa. Måste de falla av sig själva eller kan jag plocka dem nu? Ska de ligga ovanpå jordytan eller täckas? Och till sist – hur ser blomman ut?/ Bertil Eriksson

brandlilja pom

 

 

 

 

Brandlilja. Foto: POM, Programmet för odlad mångfald

Svar:

Saffranslilja är en varietet av den kära gamla torparliljan brandlilja, Lilium bulbiferum. Brandliljan blommar mitt i sommaren i en skarp orange färg med mörka prickar på insidan av kronbladen. Artnamnet kommer av latinets bulbus som betyder lök och ferre som betyder bära och syftar just på liljans små bulbiller, smålökar, i bladvecken. Dessa små groddknoppar lossnar lätt av sig själva och faller ner på marken där de sedan blir nya plantor. Brandliljorna sprider sig också med sidolökar och de kan därför fortsätta växa på samma ställe i många herrans år. Men saffransliljan (L. Bulbiferum croceum) skiljer sig från brandliljan genom att den saknar dessa bulbiller i bladvecken. Den har också lite ljusare, mer gulorange blommor.

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har fått vita champinjonliknande svampar i min kruka med en uppstammad hibiskus. Vad göra? /Orolig gute

Svar:

Krafsa bort översta jordlagret och ge sedan inte hibiskusen för mycket vatten. Fuktig jord är mumma för svampsporer som färdas med vinden. Dina svampar skadar nog inte hibiskusen i första taget, men om de får växa ostört i krukan bildar de så småningom rätt kraftiga mycel (rottrådar) som kan torka ut krukjorden. Dessutom ser det kanske inte så trevligt ut. Du kan också lägga på sjösten, grus eller små lecakulor ovanpå krukjorden för att skydda den från att få nya svampkolonier.

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi har en urgammal ligusterhäck i en halvcirkel framför huset. Nu är den alldeles förvuxen med torra partier och blad som sitter som en palmkrona på torra nederdelar. Enstaka nya grenar med blad kommer upp mellan de gamla plantorna. Vad göra? / Ingalill Åhrén, Motala

Svar:

En gammal och risig ligusterhäck kan få nytt liv genom kraftig beskärning på våren. Liguster brukar lätt skjuta nya skott, även på torr ved om det bara finns liv i plantorna. Klipp ner häcken i april, förslagsvis till 10-15 cm, och gödsla den samtidigt. Gör sedan nästa beskärning i början av augusti och då på en höjd av ca 20 cm, det vill säga mera som en toppklippning. Formklipp sedan häcken två gånger per år, vid midsommar och höst, så kommer den att hålla sig snygg. I framtiden bör ni också sidoklippa häcken så att den blir smalare upptill och bredare nertill. Då kommer det välgörande solljuset åt även den nedre delen och den blir inte så gles och trist.

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi har en kraftig dillpion, som blommar rikligt år efter år. Läste någonstans att det ska vara relativt lätt att fröså denna dyra planta. Just nu har vi gott om fröställningar och min fråga är: När ska de skördas, hur ska de förvaras och hur sköter man sådd och plantor? /Varpu Bröms

Svar:

Ni kan definitivt ta fröer från er dillpion och så dem så snart de har mognat. Men ni måste vara tålmodiga. Det kan ta ett par år innan rötterna bildas och de första bladen tittar upp, och sedan får ni räkna med att det tar ytterligare flera år innan det blir en mogen planta som blommar. Och det är inte alls säkert att de nya pionerna kommer att likna moderpionen. Sånt är livet vid frösådd.

Så här gör ni: Låt frökapseln sitta kvar på pionen tills den börjar öppna sig. Då tar ni vara på de stora svarta, mogna fröerna inuti kapseln. Sätt dem sedan 2-3 cm djupt i små krukor med såjord och ställ dem skuggigt. Om ni vill kan ni gräva ner krukorna på ett skyddat ställe och låta dem stå där över vintern. Klipp i så fall också bort krukans botten. Ännu mer skyddade mot vinterkylan är frökrukorna förstås nergrävda i en drivbänk eller i ett växthus. Spana sedan efter första tecknet på spirande liv i krukorna. Om ni har tur händer det redan till våren/försommaren. Annars får ni vänta ett år till. Det gäller bara att se till att krukjorden inte torkar ut under den långa väntetiden. När de små fröplantorna har vuxit till sig lite är det dags att plantera om dem i något större krukor. Och därefter kan ni förstås plantera ut era nya pionplantor i trädgården.

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har en stor mängd vilda hallonbuskar som varje år ger riklig skörd av små, men mycket goda, hallon. Vi behöver bygga en carport där de står nu och skulle därför vilja gräva upp dem och flytta dem till ett nytt växtställe. Kan man göra det och få dem att överleva och fortsätta att ge goda hallon? Vad ska man tänka på när man gör det? /Karin R.

Svar:

Det är inte svårare att flytta vildhallon än odlade hallonplantor. Bäst lyckas du nog om du väntar till i höst när hallonen har vuxit färdigt för säsongen och gått in i vintervila. Du kan förstås också göra det tidigt på våren innan de börjar växa igen, så snart som du kan få ner en spade i jorden. Gräv upp hela plantor med så mycket rötter som möjligt och ta även med kraftiga rotskott. De blir snart kraftiga plantor. Mylla ner lite kogödsel i översta jordlagret och gödsla också med lite benmjöl. Var bara noga med att vattna ordentligt efter planteringen, speciellt om du flyttar dem på våren. Om det blir en torr sommar är det också läge att fortsätta vattna hallonplantorna.

 

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Kan du avgöra vad det är som drabbat mina rosor (sorten är endera ’Ingrid Bergman’ eller ’Isabella Rosellini’  –  de växer i samma rabatt). Det är så vitt jag kan se bara en blomma i rabatten som har denna märkliga påväxt. /Örjan Hedene

Ros med sömntornsstekel

 

 

 

 

 

 

Svar:

Det där är ett verk av en sömntornsstekel, en liten insekt som brukar lägga sina ägg på rosblad eller i rosknoppar på våren. Knoppen slår sedan inte ut som vanligt utan bildar den här märkliga bollformen som närmast liknar en tovig exotisk frukt. Denna mossliknande boll är först ljusgrön innan den får röda, hårliknande utskott. Hela anhopningen fungerar som skydd för små orangeröda larver som längre fram kläcks till steklar. ”Gallbollen” är mer lustig än skadlig, men om man är orolig för att steklarna ska sprida sig kan man naturligtvis klippa bort den. Sömntornsstekeln, Diplolepsis rosae, hör till de så kallade gallsteklarna och räknas varken som skade- eller nyttodjur. I forna tider lär de här galgbollarna ha lagts under kudden som sömnmedel, därav det svenska namnet sömntornsstekel.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi var i Italien på en B & B som har en trädgård med fantastiska aprikosträd, både till storlek och smak. Vi fick några av dessa aprikoser till frukost och behöll några kärnor i hopp om att kunna plantera dem i vårt växthus. Ska vi bara lägga kärnorna i fuktig trädgårdsjord eller behöver vi göra en skåra i dem för att plantan skall gro? Är det någon chans att det kan bli ett träd av det under vår levnadstid? /Nour Khalil

Svar:

Visst kan ni odla ett litet aprikosträd från frö men ni måste ha oceaner av tålamod och uthållighet. Och det finns verkligen ingen garanti för att plantan kommer att kunna ge frukt. Börja med att låta kärnorna torka och knäck dem sedan försiktigt med en nötknäppare så att ni kan komma åt fröerna inuti. De påminner om mandlar. Låt dem då först ligga i blöt ett dygn. Sedan ska de stratifieras, det vill säga köldbehandlas, innan de börjar gro. Det löser ni enklast genom att lägga dem på mjukt och lite fuktat hushållspapper i en glasburk. Förvara sedan burken i kylskåpet under 2-3 månader. Meningen med detta är att simulera vinter. Se bara till att inget barn får för sig att smaka på aprikosmandlarna eftersom de är mycket giftiga. (Ni kan också pröva att bara lägga några mandlar på ett fuktat hushållspapper i en plastpåse och chansa på att de gror utan köldbehandlingen.)

När de väl har börjat gro är det läge att plantera aprikosmandlarna. Sätt ner dem försiktigt i en liten kruka med porös krukväxtjord. Blanda gärna ner lite perlit som gör jorden mer genomsläpplig. Fukta jorden och täck sedan med en plastpåse som ett mini-växthus. Gör några lufthål i plasten, ställ krukan varmt och vänta. När en grön och förmodligen yrvaken aprikosplanta dyker upp ur jorden tar ni bort plasten och ställer krukan ljust, förslagsvis inne i ert växthus som vid det laget förmodligen inte längre är somrigt hett. Jorden ska fortfarande hållas fuktig men inte blöt. Plantera om den lilla växten i en något större kruka när den har vuxit till cirka en decimeter. Nu kan ni också toppa den, det vill säga nypa av toppen så att plantan förgrenar sig och blir lite buskigare. Håll aprikosplantan vid liv och plantera om den i än större krukor vartefter den växer till sig. Om det efter några år bildas blommor måste ni handpollinera dem inne i växthuset för att över huvud taget ha en chans att få frukter. Men det är inte mer komplicerat än att använda en liten pensel och försiktigt fördela pollenet från blomma till blomma.

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Hur gör man med de perenner som nu i juli har blommat över? Klipper man ner dem för att förhoppningsvis få en förnyad blomning? Så har jag gjort med prästkragar och nepeta och de hinner blomma igen. Men gör man så också med till exempel malva, stjärnflocka och veronika?

/Inger

Svar:

Många perenner blommar om mer eller mindre kontinuerligt under sommaren, vilket du har märkt exempelvis med din nepeta. Detsamma gäller även många trädgårdsnävor, stäppsalvia, löjtnantshjärta och lavendel, för att bara nämna några. Knepet för att stimulera ny blomning är att klippa bort utblommade stjälkar. I vissa fall, som med jättedaggkåpa, förhindrar nedklippningen efter första blomningen också att växten sprider sig över hela trädgården. Dessutom blir bladverket mycket finare.

Malva: Klipp bort utblommade blommor så kommer det fler hela sommaren ända in i september.

Stjärnflocka: Klipp bort vissna blomstjälkar efter hand så får du nya blommor fram till september, om än inte lika rikligt som den första blomningen.

Veronika: Klipp kontinuerligt bort överblommade stjälkar, cirka en decimeter från marken.