X
Annons
X

Trädgårdsexperten

Agneta Ullenius

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi har övertagit en kolonilott och vill flytta på hallonbuskarna som finns där. Hur vi det på bästa sätt? Läser att man inte ska ha dem i lerjord men de står redan i det och jag tror att det är sådant över hela koloniområdet. Skulle gärna vilja flytta på vinbärsbuskarna också. Vad gäller då? /Yvonne

Svar:

Bästa tiden att flytta bärbuskar är under deras viloperiod, det vill säga sent på hösten eller tidigt på våren så snart det gå att gräva i jorden. Då har de bästa förutsättningarna för att klara påfrestningen av att bli uppgrävda och nerplanterade igen. Sätt dem inte så djupt och var noga med att vattna ordentligt efter planteringen – och hela första sommaren om det blir torrt. Gödsla på våren med benmjöl.

(Ni kan ju också börja med se om hallonplantorna verkar friska – och även smaka på de bär som kommer i år. Om de inte är toppen vill ni kanske investera i nya hallonbuskar.)

På hösten ska ni alltid ta bort de grenar som har burit bär under sommaren (om det inte är hösthallon, i så fall klipper man bort samtliga grenar). Få växter trivs i kompakt och tung lerjord, speciellt inte en blöt och kall vinter. Men mylla ner kogödsel kring plantorna varje vår, det gör att jorden på sikt får en bättre struktur.

 

 

 

Om bloggen

SvD har avslutat trädgårdsbloggen. Om du har en trådgårdsfråga kan du dock fortfarande hitta svar. Skriv in ditt problem i sökrutan på svd.se så kan du hitta lösningen genom de många frågor som publicerats genom åren.
Agneta Ullenius

Fråga:

Härom veckan när det plötsligt blev så varmt fick mina rosor också jättemycket bladlöss på både knoppar och blad. Jag har försökt spruta med såplösning och klämmer ihjäl så många jag bara orkar med. Finns det inte något bra och starkare medel att ta till? Börjar tröttna på den här kampen varje år.

/Karin W-son.

Svar:

Förstår precis hur du har det. Alla vill vi ju odla ekologiskt och giftfritt, men frågan är om man verkligen kan ha en problemfri rosodling på det viset. Frågar man trädgårdsmästare i Englands kändaste, och officiellt helt ekologiska, trädgårdar erkänner de med nästan viskande röster att de just på rosorna ibland tvingas ta till starkare medel än de har lust med. För visst finns det godkända preparat som angriper både bladlöss och andra skadedjur på växterna. De är ofta både långtidsverkande och systemiska, det vill säga fördelar sig i hela växten. Fråga i en trädgårdsbutik.

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har två doftpioner som är cirka 20 år gamla. De två, tre senaste åren har de blommat mycket lite eller inte alls. Vad kan det bero på? Behöver de delas för att blomma på nytt? /Bengt Carlsson

Svar:

Riktigt gamla pioner som verkar blomtrötta kan behöva vitaliseras genom en omplantering. Om du har varit duktig och lagt på kogödsel och/eller kompost varje år i rabatten kan det så småningom ha blivit lite väl mycket jord ovanpå pionens rötter. Och som du säkert vet ska man alltid plantera pioner ganska ytligt, bara så att rötterna hamnar 5-7 centimeter under jorden.

Gräv upp pionen och passa också på att dela plantan. Du kanske får ta till spaden eller en morakniv för att dela rötterna, men det klarar den. Låt bara de kapade ställena torka i några timmar först för att minska risken för svampsjukdomar på rötterna. Sätt sedan ner pionerna igen, men om de ska växa på samma ställe bör du först byta ut den gamla jorden.

Normalt ska man inte gödsla pioner särskilt mycket, det kan resultera i mer blad än blommor. Men dina omplanterade pioner mår nog bra av lite benmjöl som du myllar ner alltför nära i en vid cirkel omkring plantorna. Du kanske får vänta något år på blomningen efter denna omplantering, men det kan det vara värt.

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag vill plantera mörklila iris i en i övrigt vitblommande rabatt och undrar vilken sort du rekommenderar och om det är något speciellt jag bör tänka på vid planteringen. /Iris Eriksson

Svar:

Klart att man måste ha iris om man heter Iris! Det finns många svarta sorter av den vanligaste och också mest lättskötta, Iris germanica eller skäggig trädgårdsiris. ’Black Knight’, ’Black Dragon’, ’Black Swan’, ’Study in Black’ och ’Paul Black’ är några sorter som är riktigt mörka.

Trädgårdsirisar blommar bäst när de får bakas i sommarsolen på ett torrt och väldränerat ställe i trädgården. Plantera i grupper om minst tre, gärna ännu fler, gärna i kalkhaltig och väldränerad jord. Se till att rotstockarna, rhizomerna, hamnar horisontellt med marken och inte täcks helt av jord, så att solen kommer åt att värma upp rötterna på våren. Hamnar de för djupt går det ut över blomningen. Rötterna söker sig sedan neråt/utåt och jordstammarna kryper iväg efter ett par år så irisarna sprider ut sig ganska bra.

Gödsla inte för mycket, då vill de inte heller blomma. Ge dem bara lite kvävefattig gödning, gärna benmjöl, under våren och en gång till efter blomningen mitt i sommaren. Vattna ordentligt efter planteringen och under de närmaste veckorna då irisarna etablerar sig. Därefter bara i extremt torrt väder. Håll också efter ogräset. Skär av blomstjälkarna efter blomningen och dela på rotstockarna när blomningen börjar avta, ungefär vart femte år, så blir det ännu fler irisar.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

I sommar skulle jag vilja ha något som blommar riktigt länge på balkongen. Den ligger i söder och jag har några rätt stora krukor som ska fyllas. Finns det något som blommar hela sommaren och inte kräver så mycket vatten? /Per i norra Stockholm

Svar:

Ja, det beror på hur du tänker dig att sköta vattningen. Du kan inte plantera blommande växter och sedan åka bort hela juli utan att ha någon som vattnar krukorna. Blir det värmebölja behöver de vattnas dagligen. Men det finns blommor som tål torka något bättre än andra: gamla hederliga pelargoner. Sätt tre plantor vanliga zonalpelargoner i några stora krukor som du fyller med urnjord. Den är lite dyrare men utblandad med långtidsverkande gödsel samt lecakulor och lergranulat som ger jorden bättre struktur. Den större jordmängden gör att du inte behöver vattna växterna lika ofta som om de stod i varsin liten kruka. Vita pelargoner är alltid vackert, men gillar du färger är det bara att välja och vraka mellan pelargoner i olika röda nyanser.

Skaffa också en doftpelargon, det finns hur många sorter som helst och de blommar med rätt oansenliga små blommor men länge. Paradisblomster blommar också hela sommaren på höga stjälkar i rosa-lila eller vitt och doftar dessutom gott. Ett litet fikonträd i egen kruka tror jag du skulle gilla. Det trivs också på en solig balkong. I en annan stor kruka kan du plantera ihop kryddörter som salvia, rosmarin och timjan för sommarens matlagning.

Om du vill ha något som skapar höjd kan du sätta tre krukor i rad med jätteverbena. Det är en stadig, långt över meterhög växt som blommar med små söta blåvioletta blommor hela sommaren. Välj gärna lite högre krukor till jätteverbenorna så fyller de snabbt upp hela väggen. Det finns superlätta krukor som passar fint på balkonger. Och om det är blåsigt på din balkong kan du bottna krukorna med gamla krossade tegelpannor eller stenar innan du planterar för att inte riskera att de blåser omkull. Ett annat sätt att täcka en tråkig sidovägg på balkongen är att fästa upp en enkel spaljé och plantera en snabbväxande klätterväxt i en avlång odlingslåda på golvet. Förslagsvis två-tre plantor klockranka som också blommar i blåviolett ända till framåt hösten.

Du behöver också fat till krukorna för att slippa få smutsvatten på balkonggolvet som i värsta fall kanske också rinner ner till grannen under. Men låt inte vattnet bli stående i faten utan häll bort det när du har vattnat färdigt. Det viktigaste är att krukorna har hål i botten så att avrinningen verkligen fungerar. Köp en påse lecakulor tillsammans med urnjorden och lägg ett tjockt lager i botten av varje kruka. Det gör att jorden inte blir för blöt vilket brukar resultera i att rötterna ruttnar. Skaffa också en flytande näringslösning till växterna och gödselvattna minst en gång i veckan under sommaren. Men tänk på att just pelargoner blommar sämre om de får för mycket näring.

 

 

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har en trädpion som är cirka tio år. Den är aldrig klippt. Ska man göra det och i så fall när? /Bengt Carlsson

Svar:

Buskpioner, eller trädpioner som de också kallas, behöver man egentligen inte beskära. Men du kan gallra ut gamla torra grenar om det ser ut att behövas. Gör det nu på våren när pionen har börjat grönska men innan den blommar. Om den växer lite glest och du vill ha den mer buskig kan du för all del klippa ner den, i så fall antingen på vårvintern eller efter blomningen. Då börjar den om på nytt och du kan få vänta ett år på blommor men det kanske det är värt. Mylla också ner lite benmjöl i jorden kring pionen för att stimulera tillväxten.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag köpte ett citronträd här om dagen och undrar om jag borde plantera om det? Det har också en hel del utblommade blommor och jag antar att de inte ska tas bort för då kommer väl inga citroner? Men det finns också blomknoppar på en del ställen. Är det något viktigt jag måste tänka på för att trädet ska trivas? /Eleonor

Svar:

Nej, ta inte bort de gamla blommorna. Det blir mycket riktigt fruktkart av dem.  Ute i sol och värme mognar citronerna snabbare. Men alla frukter mognar inte samtidigt, och du kan också räkna med att få nya blommor samtidigt som de gamla frukterna sitter kvar.

Börja med att plantera också om citronträdet i ny jord och en något större kruka om rötterna ser ut att ha det trångt i den gamla. Blanda gärna upp påsjorden med lite rododendronjord och helst även minimala lecakulor, sand eller perlit (som påminner om söndersmulad frigolit) för att göra den mer porös. Det finns även speciell citrusjord att köpa. Den är aningen kemiskt sur och innehåller både järn och andra näringsämnen som citrusträd mår bra av.

På sommaren trivs trädet bäst i full sol och en regnskur då och då gör ingen skada, bara vattnet kan rinna igenom krukan. Har du inte hål i botten kan rötterna drunkna av syrebrist. Det bästa är att vattna ordentligt och sedan låta krukjorden torka upp mellan vattningarna. Ge gärna en svag näringslösning varje gång, det finns speciell citrusnäring. Men ingen näring alls mellan november och februari.

Behöver trädet beskäras är bästa tidpunkten nu på våren när tillväxtperioden börjar. Rotskott från stammen ska alltid tas bort och du kan också kapa grenar som växer inåt eller korsar varandra.

Värre blir det till vintern. Citronträd behöver, som de flesta andra Medelhavsväxter, en mycket ljus (extrabelysning 12-14 timmar) och mycket sval (helst inte över + 12 grader) plats och försiktig vattning under det mörka halvåret. Frostfritt måste det också vara, för citrusträd tål inga minusgrader. Torr inomhusvärme under vintern är inte att rekommendera. Även om du skulle orka duschar trädet varje dag blir det för torrt och varmt för att det ska trivas.

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har tänkt plantera en liten lavendelhäck längs gången upp till vårt hus. Ser att det finns olika sorter. Hur ska man kunna veta vilken som är bäst? Vilken rekommenderar du till en häck i Stockholmstrakten? /Kristina B-V

Svar:

Till att börja med hoppas jag att er trädgårdsgång ligger soligt. Lavendel trivs inte alls i skuggläge. Och i bästa fall har ni inte heller tung lerjord i trädgården. Det är verkligen inte optimalt för denna Medelhavsväxt som föredrar lätta, genomsläppliga jordar och god dränering på vintern. Soligt, torrt och lagom magert i kalkrik jord är de bästa förutsättningarna för att få lavendel att stortrivas. Då behövs inte mycket skötsel, bara lite kogödsel på våren och ogräsrensning.

Det finns ett trettiotal arter i lavendelsläktet, och ännu fler underarter och korsningar. Vanligast i Sverige är Lavandula angustifolia och sorterna ’Hidcote Blue’ och ’Munstead’, uppkallade efter två av de mest kända engelska trädgårdarna, hör till de populäraste. Jag skulle välja ’Munstead’ till en häck. Den är vackert blålila och något härdigare och den har ett lite mer kompakt växtsätt. Undvik Lavandula stoechas, skärmlavendel eller fransk lavendel. Den är mer lämplig för krukplantering.

För att hålla plantorna täta och buskiga bör du klippa ner lavendeln ungefär en tredjedel på våren. På sommaren, efter blomningen, kan du också göra en lättare frisering. Det viktigaste är att undvika stående väta kring rötterna. Det är fukten som brukar ta kål på lavendel under vintern, sällan kylan eftersom den tål temperaturer ner till 15-20 minusgrader.

 

 

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Undrar om du kan tipsa om ett fint litet träd att ha i kruka på balkongen? Det är ganska soligt och vi har satt upp skydd mot den blåsigaste sidan. /Eva & Bengt

Svar:

Om ni har någonstans där ni kan ställa trädet frostfritt på vintern kan ni välja nästan vad som helst. Till och med olivträd, citrusträd, fikonträd och andra mer exotiska växter. Oliv och citrus kräver en sval och ljus vintervila (12-15°). Fikonträdet tappar sina blad på vintern och kan därför också klara sig i mörker bara det är svalt nog (gärna runt 5°).

Men om jag vore ni skulle jag välja en gracil japansk lönn. Det finns tusentals sorter och nästan alla fungerar fint i kruka, åtminstone några år. Försök hitta en sort som får vacker bladfärg även på hösten, innan lönnen måste in för frostfri vinterförvaring. Den vilar också bäst någonstans där det är kallt och mörkt. Själv har jag en Acer palmatum ’Sango-kaku’ i en stor kruka på uteplatsen. Den har vackert rödfärgade grenar och gröna blad som skiftar i gult och orange. Sorten ’Osakazuki’ har mörkgröna blad som går över i en nästan osannolik orangeröd bladfärg på hösten. ’Shojo-nomura’ har mörkröda blad på sommaren och spännande rosaröda höstfärg.

De flesta japanska lönnar trivs bäst i neutral jord eller något sur torvjord men det allra viktigaste är att jorden är väldränerad. Så blanda gärna i pyttesmå lecakulor, perlit eller något liknande som lättar upp krukjorden. Citrusträd kan ni plantera i speciell citrusjord medan oliv- och fikonträd fungerar fint i urnjord som är porös och genomsläpplig. Vill ni fjäska för olivträdet kan ni också blanda i en näve trädgårdskalk i jorden. Tänk på att krukan måste ha hål i botten så att överflödigt vatten kan rinna ut. Lägg krukskärvor, lecakulor eller annat i botten och gärna också en bit fiberduk innan ni fyller på jord. Då rinner det inte ut lika mycket jord när ni vattnar. Om det skulle blåsa kan det vara bra att lägga några stora stenar ovanpå krukjorden för att förankra krukan.

Agneta Ullenius

Fråga:

Planerar att börja odla i pallkragar på bostadsrättsföreningens gård. På gården bor dock ett par vilda kaniner och min fråga är om och i så fall hur vi bör skydda vår odling från eventuella attacker från kaninerna. /Johan

Svar:

Det är svårt att skydda sig mot kaniner. De äter det mesta utan större urskiljning, och de tenderar ju också att bara bli fler och fler. Om pallkragarna står på markduk som är väl förankrad kanske kaninerna inte kan gräva sig in i dem. I så fall får ni försöka förankra någon form av stålbur runt odlingen – kanske kompostgaller kunde fungera? Om inte det går så återstår nog bara att sätta upp ett stängsel av hönsnät runt hela härligheten.