X
Annons
X

Trädgårdsexperten

Agneta Ullenius

Agneta Ullenius

Fråga:

Ni hade en artikel om hur bra idegran är. Jag hade flera fina ex ca 1,5 meter höga som jag dragit upp från små plantor. Förra året när vi kom ut till vårt fritidshus utanför Norrtälje var det bara små tofsar kvar ytterst uppe i toppen och buskarna var helt avätna ända in till stammen. Jag förmodar att det var rådjur i farten? Trodde inte att djur åt av barren eftersom de ju är giftiga? Vad göra? Kan jag gräva upp buskarna och hoppas på att de repar sig om jag t ex tar in dem till vår villatomt? /M. Lagerdahl

Svar:

Det är första gången jag hör talas om att rådjur skulle ha ätit på idegran. Vanligare är att de fejar hornen på buskarna vilket ger just sådana skador som du beskriver. Det stämmer att idegranar är mycket giftiga och allra giftigast är fröna/kärnorna inuti de små röda bären på honplantorna. Av den anledningen brukar man numera huvudsakligen plantera hanplantor som inte får några bär. För vissa djur är idegran direkt livsfarlig. Kor och hästar som betar av klippet efter beskärning kan dö. Däremot klarar sig rådjur eftersom de har ett eget enzym som bryter ner taxinet i idegranen. Även trastar och andra fåglar kan till och med äta de giftiga kärnorna i bären utan problem.

Du kan gräva upp och flytta dina idegranar så här års. Men skydda dem i fortsättningen med kycklingnät.

 

Om bloggen

SvD har avslutat trädgårdsbloggen. Om du har en trådgårdsfråga kan du dock fortfarande hitta svar. Skriv in ditt problem i sökrutan på svd.se så kan du hitta lösningen genom de många frågor som publicerats genom åren.
Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har ett par stora kolkwitziabuskar som jag ej vet hur eller när man ska beskära. Just nu ser de bara risiga ut. Jag brukar ta bort en del längst ut av “riset” men eftersom de är ca 15 år gamla så bör de väl beskäras för att se vettiga ut? Ska man ta ner dem ända ner eller bara in till själva stammen – från de risiga topparna? /Margaretha L E

Svar:

Jag tror att det är dags att föryngringsbeskära paradisbuskarna. Det vill säga såga ner dem till 10-15 cm över markytan. Ingen planta blir förstås yngre av en total nerskärning. Men det kan ändå vara en lösning för en risig buske som har försummats under många år och inte är för gammal för att återhämta sig. Det är bäst att göra detta på vårvintern, mars-april, innan buskarna har börjat växa, men du kan också göra det nu om de  ännu inte har börjat grönska. Annars får du vänta till tidigt nästa år när de är i vila.

Andra buskar som tål samma behandling är exempelvis havtorn, syren och vresrosor. De skjuter rotskott som snart växer upp till nya buskage. Även lagerhägg, schersmin, pil, forsythia, berberis och ölandstok kan klippas ända ner till marken på vårvintern.

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi har en uppstammad syren på balkongen som börjar bli lite för stor i kronan. Den har nu klarat sig fint, två vintrar i rad. Men vi undrar hur och när vi kan beskära den. /Eva V-blom

Svar:

Vänta tills syrenen har blommat och klipp sedan in den runtom så att ni får en fin rund form på kronan i den storlek som passar er balkong. På köpet blir ni ju också av med de gamla blomställningarna. Men vänta inte för länge efter blomningen. En syren sätter blomknoppar för nästa år redan på sensommaren.

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi har blivit ägare till ett nybyggt hus. Tomten gränsar mot en skog. Och nu är det både roligt och ”jobbigt” när vi börjar tänka och planera för blivande trädgård. Jag skulle vilja fråga dig om växtval för vår terrass som vi håller på att fixa nu. Vi bor på Hammarrö, zon (2)-3, det är för det mesta gran och tallskog och siltig sand i backen. Några rådjur som är flitiga besökare, mycket sol på den platsen (från kl 11 till 20). Det är relativt blåsigt, Vänern ligger 1 km bort. Jag funderade på att skaffa buskage runt platån mot skogen, kanske pärlbuskar, hortensia ’Annabelle’ – vilka kan de kombineras med? Vi hade en tanke med hasselbuskar men blir de för stora? Tycker rådjur om dem? Vi lägger också skifferplattor på platån och undrar om det skulle fungera att plantera buddleja ’Free Petite’ i överkant på slänten, något slags timjan i själva slänten och lampborstgräs ’Little Bunny’ varvat med berg/back/fjädernejlika i slutet av slänten ovan stenmuren? /Ksenia B.

Svar:

Visst passar vidjehortensia och pärlbuskar. Liksom hasselbuskar som blir omkring 4-5 meter höga och brukar lämnas i fred av rådjur. Om ni väljer hassel kan det bli snyggt att kombinera guldhassel med den rödbladiga hasseln ’Rote Lambertsnuss’ . Den enda buddlejan som är härdig i zon 2-3 är sommarbuddleja, Buddleja alternifolia. Oavsett vad som anges på växtetiketten. Syrenbuddlejan ’Free Petite’ kan gå i zon två om man har ett väldigt skyddat sydvästläge. Lampborstgräset ’Little Bunny’ är också mindre härdigt så det kan bli lite chansartat. Det brukar odlas som ettårigt i Sverige. Nejlikorna kommer dock att klara sig fint bara det är full sol i slänten.

Här är några andra växtförslag som passar er skogstomt:

Skenkamelia, Stewartia pseudocammelia var. koreana, ett 3-4 meter högt prydnadsträd som trivs i humusrik sandjord. Blanda grov torvmull och kompost i den jord ni har.

Gaffelolvon, Viburnum furcatum, blir cirka tre meter högt och får kritvita flata blommor i början av maj. Har också ett mycket stiligt ornamenterat bladverk med vacker lila höstfärg. Det är en surjordsväxt som kräver ett skuggigt läge.

Magnolior, som exempelvis den vaniljfärgade och doftande ’Elizabeth’, är också tänkbara surjordsväxter.

Se bara till att skydda era nyplanterade växter med hönsnät eller kycklingnät mot rådjursbockar som gärna fejar hornen på allt nyplanterat.

 

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Haren har ätit de nya knopparna på min lilla ginst så det blir inga blommor i vår. Ska jag låta den vara och täcka den bättre till vintern? Eller ska jag klippa ner den nu och hoppas på nya skott? /Britt Nilsson

Svar:

Putsa till den med sekatören och gödsla med ett naturgödselmedel nu på våren. Sätt sedan upp kycklingnät runtom ginsten för att skydda den mot kommande attacker från hararna.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi har en stor och fin rododendron vid huset som nu ser rätt tråkig ut. Bladen är bruna på sina håll och verkar inte växa som de brukar. Sedan har den blivit ganska gles nedtill. Den är gammal, men exakt hur gammal vet vi inte eftersom den stod här när vi flyttade hit för 14 år sedan. Är det någonting som vi kan göra för att hjälpa den att piggna till? /LL Stensson

Svar:

Det kan ju hända att er rododendron har tagit lite stryk av kylan i vinter. Om den har varit utsatt för kyla och blåst i vintras kan det ha skadat bladen. Det är egentligen senvintern som är mest kritisk för rododendronbuskar. När den starka vårsolen börjar värma upp bladen avdunstar mycket vatten samtidigt som marken fortfarande är frusen så att rötterna inte kan suga upp vatten. För att förhindra den här frystorkan kan man skydda buskarna med säckväv i februari-mars när solen börjar värma. Det är inte mycket ni kan göra åt saken nu. Om det är mycket torrt där ni bor kan ni för all del stödvattna busken. Men även om bladen ser bruna och sjukliga nu kan er rododendron mycket väl återhämta sig till försommaren och få nya gröna bladskott.

 

 

 

 

Agneta Ullenius

 

Fråga:

Förra våren lade vi ut en ny gräsmatta på vår innergård. Det var stora rullar av gräs och det tog sig fint. Nu är det en hel del kala fläckar och även ställen där gräset ser dött och brunt ut. Vad kan vi göra? Vi har egentligen bara räfsat bort gamla löv och inget mer nu i vår. /Bf Elgen

Svar:

Det som en gräsmatta behöver för att hålla sig frisk och grön är egentligen bara regelbunden gödsling, vattning och klippning. Men ibland kan det krävas stödinsatser. Har det blivit kala fläckar kan ni börja med att rugga upp jorden där med en kratta. Sedan sår ni i gräsfrö och gödslar med något miljövänligt gräsmattegödsel. Platta därefter till ytan lite med ovansidan på krattan och vattna sedan varje kväll på den nysådda delen av gräsmattan så att jorden inte torkar.

Gödsla sedan ett par gånger till under sommaren, eller ännu hellre: Låt gräsklippet ligga kvar, det blir den bästa tänkbara gödningen. Gör det också till en vana att köra över nerfallna löv på hösten med gräsklipparen och låt dem sedan ligga kvar och förmultna. Det är naturens eget sätt att toppdressa gräsmattan. Om ni sedan sår nytt gräsfrö varje år, inte bara i de kala fläckarna, får ni snart en frodig gräsmatta som också har bra motståndskraft mot både ogräs och mossa.

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi har nyligen flyttat och har nu en stor balkong på fjärde våningen med sol hela eftermiddagen och kvällen. Undrar vad vi ska plantera nu i vår för att den snabbt ska bli ”bevuxen”. Vill inte ha några små växter utan stora saker som delvis ska växa upp på ena sidan där vi har lite insyn. /Charlotte

Svar:

Vill ni ha riktigt stora växter måste ni också skaffa rejält stora krukor och/eller odlingslådor. Det behövs mycket jord för större växter och de kräver mer vatten och näring än små balkongblommor. I små krukor kan stora växter också lätt blåsa omkull.

Oöverträffad bland ettåriga växter tycker jag är jätteverbena. En liten planta blir mer än en och en halv meter hög innan halva sommaren har gått. Små, lila blommor, behöver inte stöttas upp. Änglatrumpeter hör till de klassiska större balkongblommorna. Finns i mängder av blom- och bladfärger och kan bli jättelika. Ni kan också plantera gråmalva som blir gott och väl meterhög och får söta rosa blommor juli-september. Narcisstobak blir lika reslig och doftar underbart hela sommaren, särskilt på kvällarna. Himmelsöga/potatisblomma, Solanum rantonnetii, kan ni köpa uppstammad med massor av fina blå blommor från maj till september. Paradisblomster blommar på höga stjälkar i rosa-lila eller vitt under juli-september och doftar gott.

Både änglatrumper, himmelsöga och gråmalva kan ni övervintra frostfritt, till exempel i trappuppgången, och de blir bara större och större för varje år som går. Detsamma gäller de trevliga balkongträden dvärgsyren ’Palibin’ och dvärgkaragan. Syrenen är snyggast uppstammad med bollformad krona och blommar strax efter vanliga bondsyrener. Dvärgkaragan är ett litet finbladigt och sirligt träd som blommar med små oansenliga gula blommor på försommaren.

Sätt också upp en spaljé mot grannbalkongen med en rymlig, avlång odlingslåda under. Där kan ni plantera snabbväxande klättrare som stor bägarranka, en oleanderväxt som slingrar sig upp och snart täcker ett stort utrymme med antingen vita eller rosa-röda, stora och trattliknande blommor hela sommaren. Den övervintrar ni helst frostfritt och ljust, som andra Medelhavsväxter. Om ni också vill blanda in ettåriga klättrare skulle jag välja svartöga och/eller himmelsblå ipomoea, blomman för dagen.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

En fråga inför ”urinvattnings-säsongen”: Hur restriktiv, om alls, ska man vara med att urinvattna när man måste äta olika mediciner?/Anna Nordenfelt

Svar:

Att vattna med utspädd urin – det som kolonisterna brukar kalla guldvatten (1 del urin och 9 delar vatten) är helt ofarligt för växterna. Och grönsaker som vattnas på det här viset är inte heller farliga att äta. Jag lät frågan gå vidare till Håkan Jönsson, som är professor i kretsloppsteknik vid SLU. Han har hittills inte hört talas om att mediciner i urin skulle påverka plantornas tillväxt, så det behöver du inte vara orolig för. Själv gödslar han alla sina grönsaker och bärbuskar med familjens urin, även när de medicinerar. Så här förklarar han:

”De allra flesta mediciner som kommer ut i urinen bryts ner snabbt, ofta inom någon vecka i jorden. Jag känner bara till ett enda läkemedel som är svårnedbrytbart och som i försök med 10 gånger normal halt har visat sig kunna tas upp i växter – och det är karbamazepin, ett anti-epileptiskt läkemedel. Vid uringödsling med normal halt av detta medel såg man att det fanns i växten men bara precis vid detektionsgränsen, det vill säga bara så pass att man kunde bestämma halten.

Med tanke på att man i konventionellt odlade grönsaker och frukter ofta kan hitta och haltbestämma flera olika bekämpningsmedel, samt att man i Stockholms dricksvatten har uppmätt 12 av 83 undersökta läkemedel, tycker jag man kan vara helt lugn vad gäller eventuella och ännu inte konstaterade läkemedel i grönsaker som gödslas med urin.

Väldigt många läkemedel består fortfarande också av ämnen som extraheras ur naturen och som lätt kan brytas ned. Ett vanligt ämne i mediciner är magnesium – som också sprids i jordbruket i mycket stora mängder som gödsel. Så du behöver inte vara orolig. Ditt vatten är lika gyllene som andra guldvatten.”

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi planterade massor av vintergröna på landet under en stor lönn härom året. Tyvärr verkar de inte riktigt ta sig och det har ännu inte blivit någon heltäckande grön matta som vi hade tänkt. Misstänker att det blir för torrt under trädet på sommaren, men vi har inte obegränsat med vatten att vattna med. Vad ska vi göra? Ska vi ge upp och plantera något annat, eller ska vi gödsla?  /Cecilia A.

Svar:

Det är nog inte nödvändigtvis torkan som är boven i dramat. Dessvärre kan dina Vinca minor i stället ha blivit angripna av en svampsjukdom som gör att revorna vissnar och dör. Detta har varit ett problem under flera år nu, och plantorna är ofta smittade redan hos odlarna. Sjukdomen drabbar både de vanliga blåblommande vintergrönorna och de som har vita blommor.

Om jag vore du skulle jag gräva upp dem och plantera en annan marktäckare. Här är några förslag som klarar både skugga och torka:

Lungört – den vitblommiga fläckiga ’Sissinghurst White’ är särskilt vacker. Utsågs till Årets perenn 2008.

Plister – gula, rosa eller vita blommor, hela växten påminner om brännässlor.

Penningblad – revbildande bladväxt, den gulbladiga lyser upp fint i skuggan.

Murgröna – om du inte bor i zon 1 kan du välja sorten ’Baltica’ som är mer härdig.

Waldsteinia – gula blommor och vintergröna blad.

Om du gillar gula blommor kan du också pröva att plantera in några gulsippor och gul nunneört.