X
Annons
X

Trädgårdsexperten

Agneta Ullenius

Agneta Ullenius

Fråga:

Vårt stora gamla blåregn som täcker en husvägg på en innergård i sydvästläge på Österlen blommar inte. Det blir bara någon enstaka blomma tidig sommar. Vi klipper enligt regelboken, är ”modiga” och klipper av alla långskott under sommarhalvåret. Vi har inte givit något gödning, blåregnet står magert i en liten jordplätt på den stenlagda innergården. Vi vill ha blommor, vad skall vi göra? /Bitte Eriksson

Svar:

Jag tror inte att det är näringsbrist som är orsaken eftersom en gammal wisteria har enorma, djupgående rötter. Snarare handlar det nog om brist på värme. Blåregn vill ha ordentligt med sensommarvärme för att orka bilda blomknoppar för nästkommande sommar. Idealiskt ska det vara 30 grader under minst två veckor i augusti och september när blomknopparna bildas. Eftersom ni klipper ”modigt” så är det nog heller inte någon bristande beskärning som gör att blåregnet blommar dåligt. Men det är viktigt att inte klippa bort allt, ni måste lämna två ögon på varje skott under sommaren för att få blomanlag.

 

Om bloggen

SvD har avslutat trädgårdsbloggen. Om du har en trådgårdsfråga kan du dock fortfarande hitta svar. Skriv in ditt problem i sökrutan på svd.se så kan du hitta lösningen genom de många frågor som publicerats genom åren.
Agneta Ullenius

Fråga:

Sedan jag var barn har jag tyckt så mycket om pärlhyacinter, eftersom min mormor hade hela lister av dem utmed sina rabatter. Numera kan man köpa dem krukvis i livsmedelsaffärerna, men färgen – den blekblå – har ingenting gemensamt med det som i äldre tider faktiskt kallades pärlhyacintblått. Varifrån kommer alla bleknosarna och var finns den gamla klarblå sorten? Har besökt den kända blomsterträdgården Keukenhof i Holland, och där fanns bara ett fåtal av den blekblå sorten och stora ruggar av den jag kallar den ursprungliga. Jag gillar inte bleknosnarna och är dessutom rädd att de skall beblanda sig och späda ut mina fina bestånd som jag tagit med mig hem från England.

/Inga-Lena Hellberg

Svar:

Den fina gamla pärlhyacint som du minns så väl har fått se sig utkonkurrerad av nyare arter och hybrider, inte sällan från holländska odlare. Jag tror du tänker på Muscari botryoides, den art som var vanligast i gamla svenska trädgårdar och även brukar påträffas vid gamla ödetorp. Den har odlats här sedan mitten av 1600-talet, läser jag i Björn och Marie Hanssons förträffliga bok Lökar & Knölar. Numera säljs huvudsakligen den vita sorten av den arten, ’Album’, i butikerna trots att den är mer ömtålig än den gamla blå. Det är i stället armenisk pärlhyacint, Muscari armeniacum, som har tagit över som storsäljare. Den anses mer lättodlad och förekommer i en uppsjö av blåvioletta färger och även tvåfärgad. Du får botanisera bland de många sorterna för att finna en blomfärg som mest liknar den gamla klassiska pärlhyacinten. En ny och fin mörkare blå pärlhyacint hos svenska odlare är Muscari aucheri ’Blue Magic’, den kan nog finnas i ute i butikerna på våren.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Hörde i ett föredrag på Trädgårdsmässan att det är viktigt med lerkrukor till pelargoner. Gick till en trädgårdsbutik och fick då lära mig att plastkrukor också andas och att lerkrukor inte är så vanliga längre. Utvecklingen går visserligen framåt men stämmer detta?
/Agneta T.

Svar:

Det är en smaksak, eller kanske snarare en läggningsfråga. Definitivt är det så att jorden torkar upp snabbare i en lerkruka än i en plastkruka. Om man har större pelargoner (och krukor) är det sällan något problem att ha dem i lerkrukor, men om man har minsta krukstorleken kan det bli mycket vattnande på sommaren. Jag använder helst lerkrukor eftersom jag tycker de är vackrare och fungerar bra för pelargoner som ju tål torka bra och inte trivs i våt jord. En nackdel kan vara att de är tunga att bära omkring men de blåser å andra sidan heller inte omkull så lätt.

 

Agneta Ullenius

Fråga:
I något sammanhang har jag läst i SvD om ett trädgårdscenter i London, efter Themsen, som också har en populär och bra restaurang. Jag har tyvärr inte artikeln kvar och undrar om du vet vad jag menar.
/Peter Andersson

Svar:

Du menar säkert Petersham Nurseries, i Richmond. Adressen är Church Lane, en tvärgata till Petersham Road och det ligger bara några kvarter från floden. Det är nu tio år sedan de öppnade efter en omfattande renovering och idag går man dit lika mycket för att äta gott som för att handla plantor och prylar. Sedan Petersham Nurseries Café fick en Michelinstjärna 2011 är det säkrast att boka bord i förväg. Varför inte kombinera med ett besök i botaniska trädgården Kew Gardens som ligger ett tunnelbanestopp närmare London på den gröna linjen District Line?

Agneta Ullenius

Fråga:

Nu när jag snart ska plantera om mitt lilla citronträd har jag lite funderingar kring jorden. Har förstått att det finns särskild jord för citroner. Är det viktigt att jag köper den eller kan jag plantera i vanlig krukväxtjord? Fick trädet i present förra våren och jorden verkar rätt så hård. /Eva-Lena

Svar:

Antar att ditt citronträd ser ut att klara övervintringen. Gratulerar i så fall. Jag misstänker att många citrusväxter dör av övervattning på vintern, något som för övrigt gäller de flesta krukväxter. Bland annat av just den anledningen ska man plantera ett citronträd i lite porösare jord än i vanlig krukväxtjord som kan bli lite väl blöt och kompakt. Blöt jord betyder ju mindre syre till rötterna, vilket kan sänka vilken växt som helst. Du kan om du vill köpa vanlig krukväxtjord och blanda ut den med rododendronjord och pyttesmå lecakulor för att få den porösare. De allra flesta citrusväxter trivs bäst i jord som är aningen kemiskt sur och innehåller både järn, mangan och andra näringsämnen som de mår bra av. Det gör den speciella citrusjorden som säljs i trädgårdsbutikerna.

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Längtar till sommaren och slukar rosböcker för att få tips om nya rosor att plantera. Vi skulle behöva täcka området framför soptunnorna med något som doftar fint och snabbt växer upp och döljer detta fula och rätt skuggiga hörn av tomten. Vilken ros föreslår du? Tilläggas kan att vi också har stora rådjursproblem!

/Bettan i Tyresö

Svar:

Skugga och rådjur är inte bästa utgångsläget för rosor. I ert läge skulle jag nog välja ett säkert kort som den rosablommande gammaldags buskrosen ’Poppius’, trots att den bara blommar en gång på försommaren. (Den kan, om den trivs, också komma igen med en mindre blomning senare på sommaren.) Pimpinellrosor, eller spinosissimarosor, har massor av taggar som verkar avskräckande på rådjur. ’Poppius’ kan växa nästan var som helst, den är kravlös och mycket härdig (zon 8) och blommar till och med i norrläge. Blommorna är rosa, doftar fint och bildar sedan massor av vackra rödbruna nypon. I zon 1 brukar ’Poppius’ bli gott och väl två meter hög och bred, och där ni bor bör den inte bli så väldigt mycket mindre än så. Sätt tre plantor med ca en meters avstånd och blanda ut jorden med en halv säck rosjord per rosplanta.

En annan ros som jag själv inte har någon erfarenhet av är dupontiirosen, Rosa x dupontii. Den är en av de tio rosor som har nominerats till Årets ros 2014, vilket betyder att den är klart odlingsvärd. Dupontii blir en 2-3 meter hög och bred buske och är precis som ’Poppius’ både skuggtålig och lättodlad. Den får enkla, vita och doftande blommor i juni-juli och massor av nypon på hösten. Härdig till zon 4. Rekommenderas av rosexperterna för den som har gott om plats i sin trädgård.

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi skulle vilja ha en stor häck som jättesnabbt växer upp så vi får ett insynsskydd mot en ganska trafikerad väg. Vilken sort växer snabbast? Bor i Stockholmstrakten. /Ingalill E.

Svar:

Om ni bara är ute efter något som växer upp riktigt snabbt och skyddar mot insyn skulle jag plantera en häck av fläder. Fläderbuskar är lättodlade och växer snabbt upp till 4-5 meter höga träd som formar 2-3 meter breda buskage. Så var beredd på det blir en hel del beskärningsarbete varje vår om ni vill ha en häck i hanterlig storlek. Och om man beskär fläder varje år kan man inte heller räkna med så mycket blomning.

Det finns många olika sorter, från vanliga grönbladiga Sambucus nigra (den man gör saft på) till gulbrokiga och mörkt rödbladiga. Alla blommar fint i vitt eller rosa på försommaren. Det kan bli snyggt med en mörkbladig häck av pelarflädern Sambucus nigra ’Black Tower’. Den sorten blir inte heller fullt så hög som den vanliga grönbladiga flädern. ’Black Tower’ får mörkt brunröda flikiga blad som påminner lite om en japansk lönn men flädern är förstås betydligt härdigare. Dessutom växer ’Black Tower’ mer upprätt än andra mörkbladiga flädersorter som ’Black Lace’ och ’Black Beauty’. Plantera inte för tätt, en fläderhäck behöver ett plantavstånd på 2,5 meter.

En annan snabbväxande häck får ni med lärkträd. De växer upp ordentligt på bara en säsong, har en vacker ljusgrön färg på sommaren som övergår i smörgult på hösten innan de tappar barren inför vintern. Men då måste ni ha ett mycket soligt läge om ska fungera.

Ett tredje alternativ är buskformar av klotpil/bollpil. De växer snabbt och tätt och tål dessutom hårda vindar. Som hörs på namnet har klotpilar ett runt växtsätt och de skyddar ganska bra mot insyn, även om de tappar sina löv på hösten. Plantera i sicksack med fyra meter mellan plantorna.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har en kamelia som ”skall” ha vita blommor, vilket den också hade förra året. Den har stått i växthuset tills den första blomknoppen slog ut. Den hade massor. Sedan togs den in i huset för att vi skulle kunna njuta av den. Den första blomman var vit, därefter blev blommorna bruna. En del något randiga med vitt, men de flesta antog en kanelbrun färg. Mycket märkligt. Har Du en aning om varför? Ingen ohyra och inget speciellt bladfall. /Barbro

Svar:

Om de vita blommorna på en kamelia blir brunaktiga brukar det vara ett tecken på att växten vantrivs i inomhusvärmen. Kamelior måste stå svalt året om, särskilt under knoppbildningen i november-februari. Då ska de inte ha varmare än 5-10 grader, och helst även jämn fuktighet för att inte blomknopparna ska ramla av. Andra anledningar kan vara att kamelian har utsatts för frost, vilket inte verkar vara fallet hos dig. Alternativt att den har drabbats av någon svampsjukdom.

En kamelia behöver också stå ljust, men inte i direkt solsken så du får skydda din kamelia från den från den brännande vårsolen. Likaså ska du undvika att vrida på krukan för att inte riskera att de känsliga knopparna faller av.

Riktigt hängivna odlare är noga med att duscha sina kamelior ofta. Krukjorden ska också hållas jämnt fuktig, men absolut inte blöt. Torka i kombination med värme brukar resultera i att knopparna blir bruna och faller av innan de hinner slå ut. Vattna med en svag dos krukväxtnäring en gång i veckan, speciellt från vår till höst. Det finns speciell växtnäring för surjordsväxter i handeln som du kan pröva. Det viktiga är att undvika kalk, så många kameliaexperter brukar avkalka kranvattnet innan de vattnar. En gnutta ättiksprit eller citronsyra i vattnet kan också hjälpa. En kamelia som sköts på rätt sätt blommar vid just den här tiden på året. Den vill växa i porös och humusrik jord med lågt pH-värde sommartid trivs kamelian svalt och skuggigt utomhus på ett vindskyddat ställe i trädgården.

 

 

 

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag hade många härliga hortensior i krukor i somras. De var mycket blomvilliga, vita, rosa/blå. Så kom hösten och då grävde jag ner dem i grönsakslandet, djupt ner, och ovanpå massor av löv. Tror du de har någon chans i sommar igen? En hortensia, i stor kruka, satte jag ner i ett ca sju grader varmt förråd. Den har fått en skvätt vatten ibland. Nu skjuter det små gröna skott. När kan jag ta in krukan i huset? Ska den sättas om? /Gunnel

Svar:

Det du beskriver är två vanliga sätt att vinterförvara växter i kruka. Jag tror nog att både den nergrävda hortensian och den som du har inne i ett kallt förråd klarar sig fint. Vänta tills nätterna är frostfria innan du ställer ut krukorna. Du kan mycket väl ta upp – och in – dem i mars-april och plantera om hortensiorna i ny jord. Men då får du ha dem inomhus tills det blir så varmt att de klarar sig ute på nätterna.

Agneta Ullenius

Fråga:

Har en fråga beträffande min urgamla (60 år) benjaminfikus som för närvarande har tappat nästan alla blad. Den är två meter hög och aldrig beskuren och jag är dålig på att göda den. Vad göra? /Monica Eliaeson

Fråga:

Om jag vore du skulle jag nog plantera om fikusen och därefter överväga att börja ge den krukväxtnäring regelbundet. Till våren kan du också klippa bort torra grenar och hoppas på att det ska börja bryta ut nya blad. Det är fantastiskt att den har klarat sig i 60 år. Men eftersom den är så gammal och uppenbarligen inte mår särskilt bra, är det kanske ändå lika bra att ge upp och skaffa en ny.