X
Annons
X

Trädgårdsexperten

Agneta Ullenius

Agneta Ullenius

Snart nytt år, en ny sommar och trädgårdsårets höjdpunkt. Boka in datumet redan nu, söndagen den 29 juni 2014. Då arrangeras för tredje året i rad det rikstäckande trädgårdsevenemanget Tusen Trädgårdar. Det är den dagen då mer än tusen trädgårdar från norr till söder, de flesta högst privata, håller öppet för besökare. Fenomenet som i Storbritannien kallas Open Garden började lite trevande här i Sverige men har nu blivit en begivenhet som ingen vill missa. Förutom alla privata trädgårdstäppor öppnar också många stadsparker, kyrkogårdar, museiträdgårdar, innerstadsodlingar, bakgårdar och kolonitäppor just denna dag.

En av alla de öppna trädgårdarna brukar vara Gunnel Carlsons, i skånska Arlöv. Hon är också initiativtagare till Tusen Trädgårdar som arrangeras av Trädgårdsriket, Riksförbundet Svensk Trädgård och Studiefrämjandet. Den som känner lust att visa upp sin egen täppa kan anmäla sig redan i månadsskiftet januari/februari på Trädgårdsrikets hemsida. Och på trädgårdsmässan i Älvsjö den 20-23 mars dyker Gunnel upp och berättar mer om trädgårdsdagen.

 

Om bloggen

SvD har avslutat trädgårdsbloggen. Om du har en trådgårdsfråga kan du dock fortfarande hitta svar. Skriv in ditt problem i sökrutan på svd.se så kan du hitta lösningen genom de många frågor som publicerats genom åren.
Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har en Phalaenopsis som har behandlats lite illa, eller inte behandlats alls, flera av stänglarna (eller vad det heter) där blommorna har växt är alldeles uttorkade och bruna men bladen är gröna och fina. Finns det något hopp om att det kommer komma nya blommor? Vad ska jag göra? /Olivia

Svar:

Ge inte upp än, brudorkidéer kan lätt blomma om på gamla stänglar. Klipp bara bort den yttersta, lätt vissna delen av stängeln där blommorna har suttit. En grön blomstängel kan sedan blomma om och om igen i flera år, även om det kan dröja många månader mellan varje blomning. Gamla stänglar kan också producera nya babyplantor, så kallade keikis (vilket är det hawaiianska ordet för barn). Dessa kan man plocka bort och plantera ner i separata krukor när de har bildat rötter.

Om stänglarna är helt nervissnade och bruna klipper du bort dem vid basen. Ställ sedan krukan svalt, gärna ner till ca 15 grader, tills en ny grön stängel börjar visa sig. Det kan ta månader. Då flyttar du tillbaka orkidén till rumstemperatur. Nu behöver den också stå ljust. Är det vinter kan du behöva sätta upp elektrisk belysning ovanför krukan. Vattna din orkidé som ett tropiskt regn, det vill säga häll vatten igenom krukkomposten som ett forsande vattenfall och låt sedan ALLT överflödigt vatten rinna av innan du ställer tillbaka orkidékrukan i ytterkrukan.

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Vid ett besök i Grekland blev jag väldigt förtjust i en pampig blommande buske/klätterväxt som senare visade sig vara trumpetranka. Skulle det funka att ha en sådan planta boende i en rymlig kruka på en solig vindskyddad altan i centrala Umeå? Och sedan sval vinterförvaring på samma sätt som mina änglatrumpeter får? Jord och näringsbehov? Ska den beskäras etc?  /Åke

Svar:

Visst kan du ha en trumpetranka på altanen i Umeå. Se bara till att vinterförvara den på rätt sätt, eftersom den på inga villkor kan stå kvar utomhus under vintern. Bäst är om du har tillgång till ett svalt, frostfritt och mycket ljust utrymme. Jag förvarar min (och många andra Medelhavsväxter) på ett stort gammalt bord i ett kallt gästhus med en växthusbelysning upphängd några decimeter ovanför krukorna. Men har du inte någon lämplig förvaringsplats kan du kanske hyra in den i ett växthus hos din lokala plantskola? Det finns många som upplåter plats för inhysningar under vintern, ibland mot en mindre ersättning.

Till våren, mars-april, planterar du om trumpetrankan i ny krukväxtjord och beskär den ganska hårt. Klipp först bort gamla vissnade rankor och skär sedan ner friska rankor ca två tredjedelar. Det gör plantan blomvilligare till sensommaren. De trumpetrankor man köper här i Sverige är ju oftast klättrande på medföljande liten spaljé så det är lätt att se hur rankorna mår. Sedan kan du kan låta den fara iväg på en större spaljé på din altan till sommaren, men då måste du kunna ta ner och hantera de långa rankorna när det är dags för nästa års vinterförvaring.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har ett gammalt äppleträd, Cox Pomona. Det planterades för cirka 80 år sedan och bär nu frukt cirka vartannat år, men frukten går inte att lagra. Jag är noga när jag plockar ner äpplena och lägger dem mörkt och svalt, men så gott som alla äpplen ruttnar. Beror det på att trädet är för gammalt, eller är det något annat, till exempel någon sjukdom eller insekt?

/Bengt Carlsson

Svar:

Om äpplen som plockas försiktigt och förvaras mörkt och svalt, precis som du gör, ändå ruttnar kan det i princip bero på två saker, förklarar Lars-Olof Börjesson på Äppelriket i Kivik. Det är en sammanslutning av 94 fruktodlare runtom i Skåne (och en fruktodlare i Småland) som svarar för en stor del av alla svenska äpplen som vi köper i svenska mataffärer.

Äppelsorter som mognar tidigt brukar inte hålla för vinterförvaring. Men eftersom din sort, Cox Pomona, mognar i november är inte det förklaringen på dina problem.

Snarare är det nog tyvärr så att ditt gamla träd kan vara angripet av svampsjukdom som gör att frukten ruttnar. Små sår i trädet och frostskador brukar vara inkörsporten till fruktkräfta och andra svampsjukdomar, och värst är infektionsrisken under en blöt och kall höst/vinter. Speciellt illa är det också om trädet är planterat i kall och ogenomsläpplig lerjord.

Enda sättet att få bort sporerna är att använda kemiska bekämpningsmedel, men det artilleriet är inte aktuellt för privatpersoner. För oss gäller det i stället att förebygga och minimera riskerna för nya och fortsatta angrepp.

Därför ska du försöka ta bort så många löv som möjligt och alla gamla ruttna äpplen som sitter kvar i trädet. En kraftig lövblås kan hjälpa till att blåsa rent uppe i kronan. Men det räcker inte. Lika viktigt är det att ta bort infekterad frukt och löv på marken under trädet. Där kan annars massor av svampsporer övervintra. Någon gång när vädret medger kan du också spola av trädet med en högtrycksspruta, men inte så hårt att barken går sönder. Är du ambitiös kan du också borsta bark och grenar.

Ge inte upp ditt gamla äppelträd men försök att förnya det genom beskärning. Är du osäker på hur det går till så föreslår jag att du söker hjälp av en certifierad fruktträdsbeskärare. Du hittar en landsomfattande lista på Svensk Trädgårds hemsida.

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Hur får vi julgranen att hålla sig pigg och fräsch? Har läst om diverse knep som att lägga några sockerbitar eller ett par magnecyl i vattnet, stämmer det?

/Alina

Svar:

Det finns många gamla knep och en hel del seglivade myter om hur man ska sköta julgranen. Att granen skulle må bra av huvudvärkstabletter, kopparmynt eller socker i vattnet är en myt, menar exempelvis Lantbrukarnas riksförbund. Däremot kan det vara en bra idé att hälla i en påse snittblommenäring. Medan organisationen Skogsforsk har noterat att granen håller sig fräsch längre om man lägger några sockerbitar i vattnet – men först efter ett par dagar när det märks att granen har börjat komma igång och suga upp vatten. Experiment som Skogsforsk har gjort visade dock ingen effekt med kopparslantar eller magnecyl i vattnet.

A och O är förstås att välja en nyhuggen gran, eller att hugga en själv. I så fall bör man först skaffa markägarens tillstånd. LRF uppskattar att en av fem tjuvhugger sina julgranar, men det är ett tilltag som kan ge böter. Skogsvårdsstyrelsen har register över alla skogsägare, och störst chans att få lov är om man hugger en gran under en kraftledningsgata, tipsar LRF.

Viktigast därefter är, enligt den samstämmiga expertisen, att låta granen försiktigt vänja sig vid inomhusvärmen genom att mellanlanda ett par dagar i en hink med vatten i ett garage eller i trappuppgången. Därefter ska man såga av stammen några centimeter så att det blir ett nytt kapsnitt. Det är ingen bra idé att spetsa till stammen, utan snittet ska läggas rakt över eftersom det är mellan barken och stammen som en gran suger upp vatten. Och som alla vet är en nyligen intagen julgran enormt törstig. Den kan lätt sluka flera liter vatten under de första dygnen, och blir den stående utan vatten i julgransfoten kan man räkna med att den börjar barra omedelbart. Granen far också illa i torr elementvärme så ställ den svalt och duscha gärna grenarna för att hjälpa den att hålla sig fräsch.

Tänk på att krukväxter far illa i närheten av julgranen. Har ni stora fina gröna växter är det bättre att flytta in dem i ett annat rum under julen.

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi har haft ett litet olivträd hela sommaren, ute på balkongen. Det har vuxit till sig ordentligt och verkar ha stortrivts. Men nu har det börjat tappa bladen, i princip ända sedan vi tog in det i november. Vad ska vi göra, det kan ju inte stå ute i kylan hela vintern?

/Hasselbergs

Svar:

Jag skulle inte oroa ihjäl mig än. Det är naturligt att olivträd fäller blad när de står lite väl torrt och mörkt inomhus under vintern. Även om trädet är placerat vid ett söderfönster kan det uppstå ljusbrist så här års, olivträd är ju städsegröna växter som behöver en ljus växtplats året om. Försök att ställa ert träd i det svalaste rummet, långt ifrån ett element, och skaffa bums någon form av belysning till trädet. Enklast är att hänga upp en lampkabel, kanske i gardinstången eller på något annat sätt ett par decimeter ovanför trädet, och skruva fast en lågenergilampa i lamphållaren. Efter det kommer nog olivträdet att återhämta sig från ljusbristen och värmechocken inomhus.

Vattna försiktigt nu under vintern, känn först efter med ett finger att jorden inte är blöt. Precis som ni för övrigt bör göra med era andra krukväxter. Sedan kan ni plantera om trädet till våren eller bara byta ut översta jordlagret i krukan. Men ha inte för bråttom med beskärningen utan vänta hellre tills i maj-juni. Det är nämligen inte omöjligt att nya blad bryter fram på till synes helt döda grenar.

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Min entrérabatt har bestått av risiga, uppstammade sockertoppsgranar som blåste sönder i stormen Simone. Nu vill jag ha nya buskar där som klarar sol, blåst och salta vindar. Inte alltid en bra kombination, men alla mina rosor trivs trots att de inte borde växa i min trädgård överhuvudtaget. Eftersom vi bor nära havet är jorden sandig men vi har jordförbättrat i alla andra rabatter och det växer riktigt bra trots de yttre förutsättningarna. Rabatten är cirka sex meter lång, och just nu är den en meter bred men bredden går att justera. Vill ha lite roliga och spännande buskar som blir omkring två meter höga. Vi har zon 1. Funderar lite på hybridkejsarolvon, Viburnum x bodnantense ’Charles Lamont’ som jag läste om på RHS:s hemsida.

/Inger Edling, Halmstad

Svar:

Hybridkejsarolvonet är onekligen en trevlig buske som blommar tidigt på våren, men frågan är om den är tillräckligt vindtålig för ert utsatta läge. Du skulle kunna välja några tuffa buskar med olika bladfärger vilket gör att du får ett buskaget som är vackert hela sommaren. Jag frågade buskexperten Folke Mattsson om råd och här är hans förslag:

1. Silverbuske, Elaeagnus ’Quicksilver’, en vacker buske med extremt silverglänsande bladverk och väldoftande gula blommor. Den blir cirka 2,5 meter hög och trivs bra i sandjord på utsatta ställen.

2. Rödbladig bok i buskform, Fagus sylvatica ’Ansorgei’. En elegant, smalbladig buske som blir cirka 2 meter. Blanda gärna lite kompost/lera och krossade äggskal i jorden för att höja pH-värdet lite.

3. Gulbladig körsbärskornell, Cornus mas ’Aurea’. En cirka 2,5 meter hög buske i färdigvuxet skick som blommar i mars-april med limegula blommor på bar kvist.

4. Och om det finns plats: en graciös, flikbladig pelarform av brakved, Frangula alnus ’Ron Williams’. Små blad, oansenliga blommor på försommaren.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Har hört att man ska beskära vinrankor på hösten och inte på våren då rosor och mycket annat ska klippas. Men är det för sent att göra det nu? Bättre kanske att vänta med det till sommaren?

/Jenny

Svar:

Det är inte alls för sent att beskära vinrankorna nu i december. De ska beskäras först när de har blivit avlövade och därmed gått in i vintervilan – men i god tid innan de börjar sava på vårvintern. Gamla vinrankor kan annars få beskärningssår och till och med ”blöda ihjäl”. Beskär man dem på våren riskerar man också att de sätter igång och börjar växa vilket betyder att man kan få en massa knoppar och blad som förfryser under iskalla nätter. Av den anledningen kan det också vara klokt att skydda vinrankan med säckväv när vårsolen försöker väcka den till liv.

Vitsen med beskärning är dels att få snygga, knotiga och tjocka vinrankor och dels att få rikligt med druvklasar på sommaren. Börja med att glesa ur bland sidoskotten om de är många och beskär sedan de skott som är kvar ner till två knoppar (eller ögon). Från dessa två stumpar eller sporrar växer sedan nästa sommars rankor ut. Alla vildskott längre ner på rankorna ska också klippas bort. Det man vill uppnå efter beskärningen är en ganska avklädd vinstock med bara korta stumpar till grenar från huvudrankorna. I princip brukar man låta en vinranka växa mellan en halv och en meter varje sommar och skära bort allt nytt däröver. Ju kraftigare en vinstock blir, desto bättre klarar den vintern.

Sedan gör du en ny beskärning under sommaren, i flera omgångar om det behövs. Då handlar det framför allt om att ta bort en massa nytillväxt, skuggande bladmassa, så att vindruvsklasarna kan växa fritt och få massor av sol på sig.

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi har en gigantisk ormhassel på tomten. Den är förmodligen aldrig beskuren. Hur klipper man en sådan så att den inte ser ännu konstigare ut efteråt? Och kan jag klippa av några grenar och ta in nu till jul, eller kan det vara skadligt för den?

/G. Alfredsson

Svar:

Ormhassel brukar man gallra ur på vårvintern, i mars, strax innan den ska börja växa igen. Men du kan också klippa av enstaka grenar nu i december när busken befinner sig i vintervila. När det blir dags för vårbeskärningen tycker jag att ni ska nöja er med att gallra ur busken, och om det behövs sedan fortsätta med det varje år. Det är nämligen inte helt lätt att frisera de vridna korkskruvsliknande grenarna så att det ser snyggt ut. Börja med de allra äldsta/grövsta grenarna och gå sedan fram varsamt med sekatören. Ta ett steg tillbaka efter varje klipp så ni ser hur det ser ut och vilka grenar som bör kapas.

Om er ormhassel skjuter raka grenar ska de definitivt klippas bort. Eftersom den är så stor är det förmodligen en gammal buske och i så fall kan den vara ympad på vanlig hassel. Om man då inte kontinuerligt skär bort de raka rotskotten riskerar man att så småningom få just en vanlig hassel och ingen krokig ormhassel. Av samma anledning ska man i så fall inte heller skära av grenar för långt ner som kan tänkas komma från grundstammen. Numera säljs rotäkta ormhassel så man slipper det här problemet.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Min gamla mamma har nyligen flyttat och ville inte ta med sig den gamla porslinsblomman som med åren har vuxit och vuxit och nu fyller ett stort fönster. Jag är däremot rätt förtjust i den och undrar nu hur vi ska göra för att flytta den hem till oss utan att ta död på den. Vågar vi klippa av de långa rankorna?

/Eva P-sson

Svar:

De allra flesta porslinsblommor är mycket lättskötta och tåliga, så ni kan säkert både klippa ner den och flytta hem den utan större problem. Men för säkerhets skull tycker jag att ni också ska ta några sticklingar av de rankor som ni skär bort. Det värsta som kan hända är att ni får för många porslinsblommor, men då kan ni säkert ge bort dem till goda vänner som också uppskattar dessa gamla klassiska krukväxter.

Många hoyasorter blir rätt stora och tunga så det bästa är att plantera den gamla moderplantan i en stor och stadig lerkruka. Blanda gärna ut krukjorden med pyttesmå lecakulor och/eller perlit så blir den mer porös. Efter omplanteringen ska ni inte ge någon krukväxtnäring på minst sex månader. Övergöder man porslinsblommor så brukar de reagera genom att inte vilja blomma.

Hoya är lättast att föröka med bladsticklingar. Ni kan ta ett eller ett par blad med en bit stjälk och sticka ner i vanlig krukväxtjord, utblandad som ovan. Sticklingarna rotar sig snabbare om ni gör ett litet miniväxthus på krukan med hjälp av några blompinnar och en plastpåse med lufthål. De bör sedan stå ljust, gärna på en fönsterbräda med elementvärme under, och jorden ska hållas jämnt fuktig. Flera små nya plantor kommer att bildas av de gamla bladen och efter några månader är det läge att plantera om dem i något större krukor.

Ställ porslinsblommorna i ett ljust fönster om ni vill att de ska blomma. Vattna försiktigt under vintern och låt gärna krukjorden torka ut lite mellan vattningarna för att undvika att rötterna ruttnar. Det behövs bara ytterst lite krukväxtnäring under vår-sommar-höst, de flesta hoyor lever ju i naturligt tillstånd som epifyter på träden. Det är växter som klarar sig utan att ta vare sig näring eller vatten från värdväxten. Massor av orkidéer hör till den växtgruppen.