X
Annons
X

Trädgårdsexperten

Agneta Ullenius

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag fick en jättevacker vit ros i en kruka i födelsedagspresent i maj, den heter Karen Blixen. Hela sommaren har den stått på min soliga balkong och ser ut att må hur bra som helst. Men jag vågar väl knappast låta den stå kvar där nu när vintern närmar sig? Hur ska jag göra med rosen för att den ska bli lika fin nästa sommar?

/Ellinor A.

Svar:

Det framgår dessvärre inte var du bor, men om det är i Stockholmstrakten eller  i milda växtzoner längre söderut så kan rosen stå kvar i krukan på balkongen väl inbäddad och skyddad från regn och snö, gärna i värmen från en husvägg. Svep in hela krukan i fiberduk och bubbelplast (finns i trädgårdsbutiker) och ställ den ovanpå frigolitskivor eller något annat som skyddar mot kylan från balkonggolvet. Du kan förstås också använda en trasmatta, ett gammalt överkast eller liknande. Om krukan inte är alltför stor kanske det är enklast för dig att ställa den i en djup kartong och fylla ut tomrummet med hopskrynklat tidningspapper.

Vad du än gör, ta inte in rosen i rumsvärme! Den mår inte bra av det. Idealiskt är om du har tillgång till ett mörkt och kallt (4-5 grader) men frostfritt utrymme där du ställa krukan för vintervila. Under vintern behöver rosen ytterst lite vatten. Sedan är det också viktigt att vattna försiktigt och inte dränka rosen på våren när den vaknar till liv och börjar växa igen. Då ska den också beskäras och planteras om i ny, fräsch och välgödslad rosjord. Ta fram krukan ur vinterförvaringen och vänta en-två veckor innan du beskär, lämpligen vid samma tidpunkt som för alla andra rosor, det vill säga när björkarna får musöron på våren.

Kom ihåg att det är på våren som krukodlade rosor är känsligast. De kan faktiskt frysa ihjäl i mars-april. Och det beror på växlingen mellan värme och kyla. När vårsolen gassar på dagarna börjar de växa och skjuta nya skott och knoppar men när det sedan blir minus 10 på nätterna fryser de nya skotten bort. Av den anledningen ska du inte ha för bråttom med att ta fram rosen ur vinterförvaringen eller den skyddande inpackningen, vänta hellre tills nätterna blivit mildare.

 

 

Om bloggen

SvD har avslutat trädgårdsbloggen. Om du har en trådgårdsfråga kan du dock fortfarande hitta svar. Skriv in ditt problem i sökrutan på svd.se så kan du hitta lösningen genom de många frågor som publicerats genom åren.
Agneta Ullenius

Fråga:

Efter ett besök på tulpanmuseet i Amsterdam för några år sedan fick en lök av Amarcrinum howardii följa med hem. Den har nu under två år växt fint i en stor kruka på balkongen, men några blommor har det inte blivit. Hur ska jag hantera löken för att den ska blomma? Behöver den vintervila för att blomma? Tacksam för tips!

/Johan Lundqvist

Svar:

Den här ganska ovanliga lökväxten är resultatet av en lyckad korsning mellan kapamaryllis, Amaryllis belladonna, och fönsterkrinum, Crinum moorei. Det enda svenska namn jag har sett användas är krinumamaryllis. I engelsktalande länder brukar den kallas Crinodonna eller Naked ladies, vilket kanske syftar på de rosa och väldoftande blommorna som hänger ner från nakna stänglar. Varje stängel kan få 10-15 blommor under en tvåveckorsperiod på sensommaren. I engelska trädgårdar brukar man kunna se dessa blommor bland prydnadsgräs som svansfjädergräset Stipa tenuissima och kärleksört som blommar ungefär samtidigt. Där är det en långlivad lökväxt som kommer igen år efter år i trädgården som meterhöga bladruskor. Här är det nog säkrast att odla den i kruka precis som du gör, om man inte har en mycket skyddad växtplats i zon 1. Försök hålla jorden torr, men låt den inte torka ut helt, under vintern när växten ska vila svalt och frostfritt. Undvik att plantera om den varje år, men ersätt gärna översta jordlagret med lite kogödsel på våren och vattna som vanligt med flytande krukväxtnäring under vår och sommar. Den kommer nog att börja blomma nästa sommar när den har tre år på nacken.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Tänkte gräva upp en massa murgröna som växer i skuggan på vår tomt. Där ligger den ner på marken och slingrar sig över stenar och gräs. Men vi skulle vilja ha murgröna på en av husets väggar istället, det är en rosa stenfasad utan fönster mot öster. Är det något vi ska tänka på när vi planterar om murgrönan? Och hur får vi den att börja klättra på huset när den inte har klättrat tidigare?

/Kerstin Jonsson

Svar:

Visst kan du gräva upp och plantera om din murgröna. Något klätterstöd lär den knappast behöva. Du kan bara lägga ner rankorna längs marken och vänta tills de börjar klättra av egen kraft. Fast om du vill hjälpa dem på traven kan du ju fästa upp rankorna längs bambupinnar som du lutar mot väggen.

Men frågan är om du verkligen vill ha murgröna på din husfasad. Du bör vara medveten om att den kommer att tränga sig in överallt och växa över fönster och dörrar. Så det handlar om ett evigt klippande för att hålla den i schack.

Som alternativ till din rosa husvägg skulle du kunna plantera en klättrande buske: kameleontbusken, Actinidia kolomikta. Hanplantorna får mycket vackra blad som skiftar i grönt-vitt-rosa något år efter planteringen. Eller varför inte ett vackert litet prydnadsträd? Skenkamelia, Stewartia pseudocamellia, är ett träd som har allt man kan begära: vacker kamouflagetecknad bark, söta rosa blommor på försommaren och fina höstfärger i orange och gult.

Agneta Ullenius

Fråga:

Vår mamma fyller 60 i november och vi skulle så gärna vilja ge henne ett vackert träd i födelsedagspresent. Men är det inte lite väl sent att plantera träd i andra halvan av november? Och vilket träd ska vi välja i så fall? Hon bor i Karlskrona.

/Systrarna Lundström

Svar:

Karlskrona har ju ett milt och fint klimat vilket gör att ni kan välja och vraka mellan vackra träd. Och det går förträffligt bra att plantera lövfällande buskar och träd i november, ja faktiskt ännu senare så länge marken inte är frusen.

Personligen tycker jag att det är svårt att hitta något stiligare än blomsterkorneller och skenkamelior. Båda har lång blomningstid och sprakande höstfärger. Blomsterkorneller får dessutom röda frukter och skenkamelior har en häftigt kamouflagefläckig bak. Vad mer kan man begära av ett prydnadsträd?

Kornellsorterna ’Ascona’ och ’Eddie’s White Wonder’ fungerar båda i Karlskronas växtzon och även längre upp i landet i ett skyddat läge (zon 1-2, och även i mikroklimat i zon 3). Skenkamelior som Stewartia pseudocamellia var. koreana och Stewartia serrata kan planteras i växtzon 1-3, och till och med i zon 4 i ett skyddat läge.

Andra vackra prydnadsträd är förstås japanska lönnar, exempelvis gyllenlönn, Acer shirasawanum ’Aureum’ som har ett elegant växtsätt med limegula blad under hela sommaren. Gör sig extra bra i lätt skugga. Zon 1-4 (5).

Kentuckykaffe, Gymnocladus dioicus, får tropiskt stora blad, upp till 70 cm och gul höstfärg. Växer dock långsamt. Zon 1-3 (4).

Magnolia, förstås. Klassiskt presentträd. Ni kan välja vilken sort som helst för er mammas trädgård i Karlskrona. Varför inte slå till på en praktmagnolia, Magnolia x soulangiana, som på senvåren får stora vita/rosa blommor som liksom står upp från de bara kvistarna. Zon 1-2.

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi har sedan i våras en liten stuga där jag älskar att plantera. Problemet är att det är enormt mycket sten under gräset, och väldigt tungjobbat. Har du några förslag på växter/blommor/buskar som inte behöver grävas ned så djupt? Jag kämpade på och grävde en rabatt där jag bland annat satte fingerborgsblommor som blev fantastiska och jag satte även en stockros. Stockrosen är gigantisk nu med blad bra mycket större än på rabarber. Ska jag låta den stå kvar som den är under vintern eller ska både den och fingerborgsblomma klippas ned?

/Peggy

Svar:

Du är säkert medveten om att fingerborgsblommor är tvååriga, vilket betyder att de dör efter blomningen andra sommaren. Men om man låter dem stå kvar frösår de sig på sensommaren. Din stockros kan vara flerårig, det beror på vilken sort du har planterat och det kommer att visa sig till våren. Du kan klippa ner både den och fingerborgsblommorna nu i oktober. Eller vänta till våren med nerklippningen om du står ut med att det kan se aningen skräpigt ut under vintern.

Det finns ganska många anspråkslösa och lättodlade buskar och perenner som du kan försöka med i din steniga trädgård.

För att nämna några buskar: fläder, gullginst, perukbuske, rosenkvitten, rysk kornell, silverbuske ’Quicksilver’, havtorn och dessutom alla typer av svenska enar.

Bland perennerna: akleja, blodnäva, blå bolltistel, gulltörel, jättedaggkåpa, kantnepeta, silvermartorn, studentnejlika (även kallad brinnande kärlek!) och vitpytta, en otroligt tacksam långblommare med söta vita blommor som du kan plocka in i vaser så sent som i oktober.

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi har vi ett gråpäronträd som stått i ”trädskugga” och utvecklats mycket långsamt och inte givit någon frukt att tala om – ofta oerhört steniga. Men nu har trädet fått luft och jag har plockat av ett antal fullt ätliga (stenfria) och goda frukter. Nu börjar emellertid trädkronan spreta och grenarna tenderar att korsa varandra. Hur, och i så fall när, sjutton friserar man ett sådant träd? Eller mår det inte bra av att bli klippt alls?!

/Löfet i skärgården

Svar:

Jag förstår att ert gråpäronträd inte har satt mycket frukt eftersom det stod i skuggan av andra träd. Men glöm inte heller att det i allmänhet tar ganska många år innan ett nyplanterat päronträd börjar ge frukt. Jag fick vänta i fjorton år på ett päronträd, Göteborgs Diamant. För att lyckas med päronträd bör de också alltid planteras i ett varmt, soligt och vindskyddat läge.

Visst kan ni beskära trädet men vänta till vårvintern eller ännu hellre till nästa sommar, under de så kallade JAS-månaderna – juli, augusti och september. Och låt gärna ett proffs göra beskärningen. Det finns en lista över certifierade fruktträdsbeskärare runt om i landet på Svensk Trädgårds hemsida.

Nyplanterade päronträd brukar beskäras ungefär som äppelträd, det vill säga lite försiktigt på vårvintern under de första två–tre åren från planteringen, den tid då trädet formas. Gamla och risiga träd som man vill föryngra och stimulera nytillväxten på kan också beskäras tidigt på våren, innan de börjar växa. Men därefter är det bättre för trädet att bara göra en lättare beskärning på sommaren varje år för att ta bort grenar som korsar varandra inne i kronan och för att stimulera bildandet av ny fruktved. När ni skär bort sådana grenar ska ni alltid lägga snittet precis ovanför en gren som riktas utåt. Men undvik att kapa tjockare, äldre grenar.

Numera vet man att alla träd klarar kirurgiska ingrepp betydligt bättre under sensommar och tidig höst då de är som mest aktiva. JAS-metoden kallas det i odlingskretsar. Juli-september är den vegetationsperiod då trädens läkeförmåga att bilda ett skyddande skikt av sårved över beskärningsstället står på topp. (Äldre stenfruktsträd som plommon och körsbär bör vid behov beskäras efter skörden, nyare sorter kan beskäras även på vårvintern.)

 

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi har ett citronträd med två fina citroner på vår inglasade balkong. Trädet hade massor av blommor som luktade ljuvligt, det såg ut som att några frukter skulle ta sig men sakta ramlade alla av. Nu vet jag inte hur jag ska sköta det när kylan kommer, inne i lägenheten brukar det vara varmt. På vilket sätt ska vi ta hand om citronträdet så det inte dör under vintern? /Marianela Weberg.

Svar:

Till dig och alla andra som undrar hur man bäst vinterförvarar sina citrusväxter vill jag utfärda en liten varning: Om man måste ta in sitt citronträd i rumstemperatur så gäller det att ställa det så ljust som möjligt och så långt ifrån ett varmt element som det bara går. De far illa av att stå för varmt och för torrt och i värsta fall kan de även drabbas av ohyra som spinnkvalster. Tyvärr gäller det även om man skulle orka duscha trädet var och varannan dag.

Blir det frost på er inglasade balkong kan ni inte ha kvar trädet där. En sval och ljus växtplats är idealiskt för citrusträd på vintern. Med svalt menas 10-15 grader. Och det magra dagsljuset under vintermånaderna är inte tillräckligt. Bäst är att komplettera med någon form av belysning riktad mot trädet, en växthuslampa eller liknande, med en timer påslagen under 12-14 timmar.

Kom också ihåg att vattna citronträdet sparsamt under vintervilan, bara så att jorden hålls lätt fuktig. Fler växter dör av övervattning på vintern än av uttorkade rötter, vilket tål att tänka på i största allmänhet. Bland annat av den anledningen är det bra att plantera sin citrusväxt i lite porösare jord än i vanlig krukväxtjord som kan bli lite väl blöt.

Om trädet tappar blad under vintern är det inget att oroa sig för, det är helt normalt. Till våren kommer det igång igen och börjar växa. Då kan det också vara läge att beskära kronan om ni vill frisera formen. Plantera också om det i ny fräsch jord och en något större kruka. Blanda gärna upp jorden med minimala lecakulor, sand eller perlit för att göra den mer porös. Det finns också speciell citrusjord som är aningen kemiskt sur och innehåller både järn och de näringsämnen som citrus och flera andra Medelhavsväxter mår bra av.

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Vill fråga om det går att övervintra en jordgubbsampel och hur man i så fall gör detta på bästa sätt? /Susanne M.

Svar:

Jordgubbsplantor behöver en kall vintervila för att orka sätta blommor och bär kommande sommar. Att ta in ampeln i rumstemperatur är alltså inte att rekommendera. Allra bäst är förstås att plantera ner jordgubbarna i en trädgård eller på en innergård. Men om du har haft ampeln på balkongen kanske det enklaste alternativet är att låta den stå kvar där, väl inpackad mot kyla, regn och snö.

Börja med att svepa in ampeln i fiberduk och ställ den intill husväggen så klarar jordgubbsplantorna enstaka frostnätter. När det sedan börjar bli riktigt kallt dygnet runt bör du försöka isolera under ampelkrukan, enklast genom att ställa den på en skiva frigolit. Svep också in hela krukan i bubbelplast eller i en trasmatta och ställ den gärna under ett bord eller i en kartong vid husväggen, för att skydda från nederbörd och väta. En bra idé att sedan lägga en stor bit säckväv som en duk på bordet och förankra den nere på golvet med stenar eller tunga krukor. Du kan behöva ge jordgubbsplantorna en pytteliten skvätt vatten några gånger under vintern så de inte torkar ut helt.

På det här sättet kan man övervintra de flesta balkongträd och perenner, under förutsättning att det handlar om härdiga växter.

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag brukar alltid ogräsrensa sparrislandet ett par gånger varje sommar. Men detta år har det inte blivit av och ogräset är meterhögt. Nu står också sparrisstänglarna jättefint med massor av röda bär också så de borde väl skäras ner inför vintern. Eller kan man vänta med det till våren? /”Latmasken”

Svar:

Jodå, visst kan du vänta till våren med att skära ner sparrisen. Och ogräset har redan fröat av sig så värre kan det knappast bli. Det som händer med sparrisplantorna är att blasten sent på hösten vissnar ner, precis som ett flerårigt gräs. Under vintern bryts den ner och kvar på våren finns då kortare och längre hårda, ganska sega, rörformade ”stubbar”. Dessa bör du klippa av nere vid marken, eftersom de annars försvårar vid skörd av de nya skotten. Att man helst gör detta på hösten är för att ohyra och svampsjukdomar gärna övervintrar i den multnande blasten, förklarar Karin von Schenck på Österlen Sparris som odlar många hektar på åkrarna runt omkring Skillinge.

För dig som bara har en mindre odling är detta inget problem. Så ta det lugnt, läs en trädgårdsbok eller två och låt sparrislandet vänta till våren.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Undrar om jag ska ställa en kruka med ett fikonträd i ett redskapsskjul av plåt, sju kvadratmeter stort, eller om jag ska sätta krukan i jordkällaren över vintern? Där är det kanske lite varmare än 5 grader. /Uwe

Svar:

Det viktigaste här är nog att fikonträdet får en frostfri och inte alltför fuktig vinterförvaring. Att det är mörkt spelar mindre roll eftersom det är ett lövfallande träd. Jag förvarade ett fikonträd i en jordkällare (ca +5 grader) flera vintrar i rad, utan några som helst problem. Någon regelrätt vattning behövs inte, men en liten skvätt några gånger under vintern kan behövas så att jorden inte torkar upp helt. Du får känna dig fram, lite beror det på hur fuktigt det är i din jordkällare.

Till våren tar du fram trädet ur källarmörkret och låter det försiktigt vänja sig vid ljuset. När du planterar om trädet kan det också bli aktuellt med en liten rotbeskärning, om du inte har möjlighet att plantera om det i en större kruka. Du kommer att se att rötterna nog har ”ätit upp” all jord i den gamla krukan. Ett år sågade vi faktiskt av hela rotpaketet, både nedtill och på sidorna och jag trodde fikonet skulle få en chock och tvärdö, men det växte hur bra som helst även den sommaren. Rotbeskärningen stimulerade också fruktsättningen, vilket blev en glad överraskning.