X
Annons
X

Trädgårdsexperten

Agneta Ullenius

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har bägarrankor på min altan som blommar och har blommat hela sommaren. Nu vet jag att de måste in snart innan det blir minusgrader. Skall jag klippa ner dem nu (de är mycket mycket stora och vida) och ställa dem i så svalt sovrum som möjligt? För jag har inget annat alternativ till vinterförvaring.

/Solveig Willberg

Svar:

Frostfritt är ett måste för bägarranka. Det här är en tropiskt växt med rötter i Brasilien och den trivs bättre på en altan/balkong än inomhus som vanliga krukväxter. Du behöver inte klippa ner plantorna nu på hösten, men behövs det av utrymmesskäl går det bra. Svalt, idealiskt är 13-15 grader, mycket ljust och bara lite skvättvattning då och då under vintern är det som gäller. Risken är att det blir lite väl torrt inne i sovrummet, även om du lyckas hålla det svalt. Försök att duscha plantorna så ofta som möjligt och se till att jorden aldrig blir helt uttorkad. Blir det för torrt kan bägarrankorna attackeras av spinnkvalster.

Plantera om dem till våren så de får växa i ny och fräsch jord nästa sommar. Då bör du också passa på att beskära dem, får de växa helt fritt blir de med tiden enorma upptill men ganska kala nertill.

Om bloggen

SvD har avslutat trädgårdsbloggen. Om du har en trådgårdsfråga kan du dock fortfarande hitta svar. Skriv in ditt problem i sökrutan på svd.se så kan du hitta lösningen genom de många frågor som publicerats genom åren.
Agneta Ullenius

Fråga:

Vår Karen Blixen-ros är sedan två år planterad på fel plats. Vi tror syrenhäcken tar all näring för den växer inte. Nu ska vi flytta den men måste vi vänta till våren, eller kan vi göra det nu i höst (zon 1 )?

/Cessan.

Svar:

Ni behöver inte alls vänta till våren, tvärtom är det bättre att flytta rosor sent på hösten, när de är avlövade och har börjat gå ner i vintervila. Det går förstås att plantera om en ros på våren, ju tidigare desto bättre. Helst så snart tjälen har släppt och jorden går att hantera.

Planteringsgropen på den nya växtplatsen ska vara klar och preparerad innan den gamla rosen grävs upp. Jordförbättra och grundgödsla det översta jordlagret med kogödsel. Beskär rosen kraftigt – 40-50 cm – innan den flyttas. (Om ni väljer att flytta den på våren kapar ni ytterligare 10-20 cm.) Sedan planterar ni ner den på samma djup som tidigare, eller något djupare. Var noga med att vattna rosen rikligt nästa år, under hela växtsäsongen, tills den har hunnit etablera sig ordentligt på det nya stället.

 

 

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi har en bougainvillea som är 4-5 år. Den har nu blivit så stor att vi behöver klippa ner den för att kunna härbärgera den inomhus när vintern kommer. Hur gör vi det bäst? och hur/när skall vi plantera om den? Den är inomhus den kalla delen av året och står på vår altan när det är frostfritt. Den är så praktfull och vi vill gärna njuta av den många år till. Tacksam för lite hjälp med skötselråd.

/Tom och Elisabeth Fant

Svar:

Inga problem, bougainvillea klarar ganska hård beskärning och det kan göras när som helst under året. Sommartid är det förstås lite lättare att se var man ska klippa, vilka kvistar som blivit torra etc. Har man en liten planta och vill stimulera nytillväxt så är det bäst att beskära den på våren när växtkraften är som störst.

Vintertid trivs bougainvillea bäst ljust och svalt, gärna med extra belysning under de mörkaste månaderna. Men det allra viktigaste är att inte övervattna den, det är det som dödar de flesta krukväxter på vintern. Det är därför mycket viktigt att ha bra dränering i krukan så att inte rötterna blir stående i blöt jord. Allrahelst på vintern då växten vilar och inte behöver mycket vatten. Då bör man också se till att jorden verkligen torkar upp innan man vattnar igen.

En bougainvillea kan också övervintras riktigt svalt och mörkt, med ytterst sporadisk och sparsam vattning. Då tappar den bladen, men väcks lätt till liv igen på våren när man flyttar den till en ljusare och varmare plats. Plantera också om den till våren i ny jord, gärna i en lerkruka. För större plantor räcker det att vartannat år krafsa bort gammal jord på ytan och lägga på ett nytt lager krukväxtjord, gärna uppblandad med långtidsverkande gödning. När ni sedan börjar gödselvattna igen kan ni med pröva ett medel med något lägre pH, förslagsvis citrusgödsel eller rododendrongödsel.

 

 

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har försökt få våra agapanthus att övervintra i ett tomt sommarhus, ca 10 – 12 grader. Ljus plats, sparsamt med vatten. Resultatet blev inte bra. I år köpte vi nya. Skulle man kunna ta upp lökarna och spara dem mörkt? Ungefär som med dahlior? Då skulle de inte behöva ljus och vatten, antar jag. Till våren planteras de i krukorna igen, tänkte jag.

/Susanne Hägg

Svar:

Agapanthus, eller Afrikas blå lilja, växer inte från lökar utan från jordstammar, så kallade rhizomer. Precis som dahlior. Visst kan du också övervintra dem ungefär som dahlior, torrt och svalt, men du ska då kanske inte räkna med att de blommar nästa sommar. I så fall ska du plantera knölarna i krukor inomhus tidigt på våren så de hinner börja växa i god tid före sommaren.

Gör man bara rätt är det inga problem att vinterförvara krukorna och få agapanthusarna att blomma igen. Det kan ju hända att dina ruttnade förra vintern. Innan krukorna ställs in för vintern måste nämligen jorden ha torkat upp ordentligt, vilket betyder att det redan i september-oktober är lämpligt att ställa dem under tak och börja trappa ner på vattningen. Kloka odlare klipper också bort fröställningarna efter blomningen eftersom växten annars lägger allt krut på att sätta frö och föröka sig.

Om det är för varmt på vintervistet brukar de inte orka blomma sommaren därpå. Agapanthus behöver en flera månader lång sval viloperiod över vintern, inte varmare än 5-10 grader, med ytterst sparsam vattning – någon gång i månaden brukar räcka. Det finns flera olika arter och sorter. Många är städsegröna och vissnar inte ner även om de får torka ut under flera veckor. I så fall mår de också bäst av att förvaras svalt och LJUST (betyder växtbelysning). Är man villrådig kan alla agapanthus övervintra på det sättet.

Man ska inte dela plantorna för ofta, utan gärna låta det gå 4-6 år mellan gångerna. Man behöver inte heller inte plantera om sina agapanthus varje år, eftersom de trivs med att stå lite trångt i krukan. På sommaren mår de allra bäst på ett torrt och soligt ställe. Vattna så att jorden hålls jämnt fuktig utan att varken torka ut eller bli för blöt. Men gödsla inte för mycket, det resulterar bara i en massa bladverk och dålig blomning.

 

 

 

 

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har låtit ta bort en del stora träd och buskar på tomten vartannat, vart tredje år under ca 12-15 år. Ju fler träd som tas bort, desto fler buskar och rotskott kommer upp. Det blir värre för varje år. I våras klippte jag bort hundratals ny skott av buskar och träd. Nu har jag sett att det vuxit upp ett antal nya skott på precis samma plats igen. Det verkar vara ett tröstlöst arbete. Vad ska jag göra? Finns det något som man kan spruta på den nya snittytan på träd och skott för att förhindra nya rotskott och slytillväxt?

/Ulla B.

Svar:

För att undvika just de problem som du har råkat ut för ska man alltid ringbarka träd och buskar i god tid innan de tas bort. Om en asp, exempelvis, får stå två år efter en ringbarkning så dör trädet. Följaktligen får man heller inga rotskott efter avverkningen. Visst kan du spruta med Roundup, ett godkänt ogräsmedel baserat på växtgiftet glyfosat, men då dör förmodligen också all växtlighet på marken. Det är mer träffsäkert att pensla direkt på den grönska man vill ta död på, men förmodligen ganska arbetsamt om man har en hel skog av rotskott att ta hand om. Jag beklagar, men det kommer nu bara att bli värre för varje år. Dina träd skulle ha varit ringbarkade före nedsågningen.

Agneta Ullenius

Fråga:

Har ett bigarråträd som en gång planterades mest för blomningens skull. Nu har det ränt i höjden och jag undrar om det går att såga av toppen.

/Kertu Kiidla

Svar:

Bigarråträd kan beskäras försiktigt på hösten, men någon hårdare beskärning som det du är inne på skulle jag inte rekommendera. Ofta dör hela den avskurna stammen och trädets form förstörs. Dessa träd ska bli stora och det allra bästa är att låta dem behålla sitt naturliga växtsätt.

Upplysningsvis kan jag tillägga att det numera finns bigarråträd som är förädlade på en svagväxande grundstam vilket gör att de träden blir småvuxna.

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

På vårt sommarställe i Stockholms skärgård har vi en över 50-år gammal stor rhododendron, ca 3,5 x 3,5 meter. Den blommar fantastiskt varje år. Vi har också tagit skott ifrån den med gott resultat. Den står i norrläge intill en husvägg . Nu måste vi gräva upp runt grunden, vi har tänkt göra ett försök att flytta busken. Hur gör vi? /Inger N.

Svar:

Som ni kanske redan har märkt är det ganska lätt att flytta rododendron. De har ett förhållandevis litet rotsystem så även gamla och uppvuxna buskar kan grävas upp och planteras om. Bäst är att vänta med detta till våren, lämpligen i april. Men gör redan nu en rotbeskärning som kommer att underlätta flytten av den gamla busken. Stick med en spade av rötter runtom i periferin, där grenarna slutar ungefär. Då utvecklar er gamla rododendron nya rötter nu i höst som sedan lätt följer med när ni gräver upp busken.

Gräv först den nya planteringsgropen, och jordförbättra om det behövs. Jorden bör helst bestå av minst 50 procent naturell torvmull, grov och fibrig. Blanda också i sand (0/8 grus) plus lövkompost, lite barkmull och tallbarr. Jorden ska vara så porös jord att man lätt kan stoppa ner armen till armbågen i den. Tänk på att köpt rodondendronjord tenderar att bli lite väl kompakt.

Men eftersom det handlar om en rejäl buske, både stor och tung, behöver ni kanske anlita hjälp med själva upptagningen. Ni kanske ska hyra en frontlastare under en halvtimme från närmaste lastbilscentral när det är dags.

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

2009 planterade jag två Flammentanz klätterrosor i var sin trälåda på vår altan. De blommar intensivt i början av sommaren och en andra gång i augusti-september. Men för några år sedan drabbades rosorna av svartfläcksjuka efter första blomningen. Jag tar bort varje angripet blad och lägger bladen i en plastpåse som sedan läggs i hushållssoporna. Jag har rosor (Peace och Karen Blixen) i andra lådor på altanen men de får inte svartfläckssjukan. Vad kan jag göra? /Marianne Soop

Svar:

Vilken otur du har. Den röda klätterrosen Flammentanz brukar ju bara sällan angripas av svampsjukdomar. Men om rosorna står väldigt vindskyddat på altanen och det blir hög luftfuktighet omkring dem kan det förstås hända. Höststädningen är nu jätteviktig. Ta bort vartenda blad på rosorna när de ska gå ner i vila inför vintern. Klipp också bort alla blomställningar och kapa av långa grenar om de har svarta fläckar. Se sedan till att det inte ligger några blad kvar ovanpå jorden i odlingslådan och böka runt lite med en handkratta kring rosorna. Då är risken mindre att smittan övervintrar i jorden. Vänta också med att kupa rosorna tills jordens ytlager har frusit till. Fuktig jord är ju bästa grogrunden för svampsjukdomar. Den här städinsatsen kan förhindra nya angrepp nästa sommar.

Det finns också några olika hemmasnickrade kurer mot svartfläcksjuka på rosor, bland dem en blandning av 5 dl vatten, 1 dl Atamon (konserveringsmedel för saft och sylt) och 1 dl såpa som sprutas på rosorna. Men du kan också välja att investera i ett biologiskt bekämpningsmedel baserat på Trichodermasvampar som hämmar de skadliga svartfläcksjukesvamparnas framfart. Det är ett pulver som blandas ut i vatten och sprayas på de angripna växtdelarna. Gör det nu i höst och upprepa sedan behandlingen till våren så har du i alla fall gjort vad du kan för att bädda för en ny och lyckligare rossommar!

 

 

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Vilken årstid är det bäst att beskära vår ormhassel? /R. Lindquist

Svar:

Beskär eller snarare: gallra busken på vårvintern, innan den börjar vakna till liv. Oftast är det dock bäst att inte alls beskära ormhassel. Med ett undantag förstås: om den skjuter raka grenar ska de kapas. Numera finns det rotäkta ormhassel men äldre exemplar brukar vara ympade på vanlig hassel och om man inte oförtrutet skär bort de raka rotskotten riskerar man att så småningom få en vanlig hassel och ingen krokig ormhassel.

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi bor i Sollentuna och har en tujahäck (Brabant) som dör, planta för planta. Den har stått i tio år och är 3,5-4 m hög, fin och grön. Vi köpte huset i maj förra året, och redan förra sommaren så dog de tre yttersta på ena kanten. Nu har också en fjärde dött, en planta in från de andra döda. Den döende delen av häcken får ca två timmar sol på förmiddagen, lite på topparna under resten av dagen. En annan del av häcken står helt i skugga och en i mer sol, dessa delar mår bra. Vi har vattnat under höst, vår och sommar. I veckan var förra ägaren över och tittade på den, och kunde bara inte förstå varför häcken dör. Har du någon aning? /Erika

Svar:

Sol eller skugga spelar nog ingen större roll för en tujahäck. Däremot kan stora träd i närheten vara problemet. Om det finns en lönn, en björk eller ett annat lövträd som växer nära de tujaplantor som har dött så är nog det svaret. Dessa träd konkurrerar helt enkelt ut andra växter i närheten. Men det kan också vara för fuktigt på just det stället i häcken. Det är svårt att veta orsaken utan att se platsen. Ungefär som att ringa till doktorn med magont… Jag föreslår att ni tar dit en trädgårdsmästare som får titta närmare på växtplatsen och föreslå tänkbara lösningar på problemet.