X
Annons
X

Trädgårdsexperten

Agneta Ullenius

Agneta Ullenius

Fråga:

Har ett syrenträd, inköpt hösten 2012. Det blommade fint i våras. Hur ska jag göra med stödpinnen. Ska den tas bort eller hur länge skall jag ha den kvar. /Elinor

Svar:

Det skadar inte om du låter stödpinnen vara kvar ett år till. På det sättet får du ett rakt litet syrenträd.

 

Om bloggen

SvD har avslutat trädgårdsbloggen. Om du har en trådgårdsfråga kan du dock fortfarande hitta svar. Skriv in ditt problem i sökrutan på svd.se så kan du hitta lösningen genom de många frågor som publicerats genom åren.
Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har en 6-7 år gammal konvaljbuske som fick ganska mycket stryk under vintern/våren 2013. Flera grenar vissnade helt och dog. Nu planerar jag att flytta busken till en skuggigare plats i trädgården. Ska jag klippa ner busken helt vid en flytt och när är det bästa tiden att flytta den?

/Bengt Carlsson

Svar:

Det var många växter som led under den ovanligt kalla vårvintern. Men vänta till våren med att flytta konvaljbusken. April är bästa tiden, och du kan klippa ner den helt. Halvskugga är idealiskt läge. Tänk bara på att konvaljbuskar är surjordsväxter och följaktligen ska ha jord med lågt pH-värde.

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi har en liten ö utanför vårt landställe som vi varje år måste kämpa med för att inte sly (sälg och vass och alla sorters ogräs) ska växa sig jättehögt och skapa en grön vägg som skymmer utsikten. Vi söker med ljus och lykta efter en marktäckare som vi kan odla på ön efter att vi röjt och kvävt all annan växtlighet så bara jord kvarstår, alternativt att växten gör det jobbet åt oss (dödar allt annat alltså). Vi vill hitta en växt utan taggar som är max 40 cm hög, som gillar att breda ut sig och kväva allt annat levande, gärna vass och trädskott med. Växten bör vara en perenn och får inte föröka sig genom frön då vi inte vill att den ska ha chans att sprida sig utan för ön till vår tomt som ligger tio meter bort avskiljt av en kanal. Marken består av gammal dybotten (muddringsmassa som legat i 40 år). /Calle H

Svar:

Den växten är det många som har letat efter med ljus och lykta hela livet. Men det finns ingen sådan växt. Det är utsiktslöst att konkurrera med vass, den tar sig igenom allt. Det går att temporärt ta kål på vass med ogräsmedlet Roundup på våren, i maj när vassen har börjat växa. Spraya eller pensla, det medlet dödar det mesta. Men frågan är vad ni skulle plantera i stället. Det finns ingen marktäckare som klarar det läget eftersom vassen sakta men säkert kommer att börja växa upp igen. Och då kan ni ju svårligen ta till Roundup igen för då dödar ni ju också det ni har planterat. Gräs kommer säkert att börja växa när ni blivit av med vassen. Ni kanske kan nöja er med det?

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi köpte en buddleja i maj och planterade den i kruka på uteplatsen. Den växte bra, men i juni fick en del blad som stora oljefläckar, 2-4 mm, på baksidan. Inga synliga löss, men små rostfärgade prickar utefter nerven på baksidan. Vi plockade bort angripna blad, sprejade med såplösning och stack ner bekämpningspinnar. Plantan tog sig och började blomma för ett par veckor sedan.
 Nu har nästan alla blad rostfläckar. Många krullar sig och lossnar. Även grenarna är missfärgade och i klykorna finns spinn.
Vad kan det vara och finns det något att göra?
 /Karin Larsson

Svar:

Rostfläckarna tyder snarare på en svampinfektion. I så fall hjälper inte såpvatten och bekämpningspinnar. Sådant fungerar bara mot insekter. Det finns annan ammunition att ta till mot svampsjukdomar. Enklast och billigast för er är nog att spraya med en hemblandad lösning med konserveringsmedlet Atamon. Ta två msk till tio liter vatten. Om buddlejan dessutom har fått angrepp av spinn när plantan redan var försvagad kan det bli aktuellt att spraya med Provado och/eller sätta ner bekämpningspinnar igen.

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har en fråga om mitt plommonträd. Det ser i år ut att få en himla massa plommon. Jag har förstått att man kan gallra karten som nu hänger som druvklasar i trädet. Hur mycket ska man gallra och är rätta tiden nu? Karten är ungefär vindruvsstora eller lite mer och jag hört att man kan gallra ganska hårt (50 procent eller mer?). /Jan I. Lindberg

Svar:

Du bör gallra bland plommonkarten så att det blir ungefär två fingrars mellanrum mellan varje kart. Idealiskt skulle detta ha gjorts lite tidigare än i slutet av augusti, för några veckor sedan. Då hade det inte tagit onödigt mycket växtkraft från trädet och de plommon som suttit kvar hade svällt och blivit större. Men det är inte för sent än att gallra. Det som kan hända är att plommonen blir några veckor efter i mognaden.

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har tyvärr varken trädgård eller odlingslott men beslöt ändå att prova odla potatis i hink på min balkong. Läste allt jag kunde hitta om ämnet på internet. Införskaffade hinkar, jord och sättpotatis av sorten Toluca som ska vara ekologisk. Förgrodde i fönsterkarmen och satte efter några veckor ned dem i hinkarna. De sköt iväg som raketer med en gång. Efter en vecka var de tio cm höga. Jag har fyllt på med jord allt eftersom de har växt. De står på en solig balkong. De verkar trivas för de växte explosionsartat. Nu är de 1,60 höga – inte klokt! Och ingen blomning syns till än. Jag har inte gödslat. Bara använt vanlig planteringsjord. Frågan är om det blir något av dessa monsterpotatisar? /Helena Sjölander

Svar:

Förmodligen inte, det blir nog bara blast. Eller möjligen pyttesmå potatisar. Det är helt enkelt för mycket näring i jorden. Den planteringsjord som du har använt är färdiggödslad för att passa andra, mer näringskrävande växter. Potatis vill växa i mager jord med mycket sand. Man ska aldrig någonsin gödsla potatis; om det alls blir några blir de inte goda. Nästa år kan du blanda i 50 procent ren sand i blomjorden eller köpa mager såjord om du vill odla potatis på balkongen igen.

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har som många andra lite problem med årets plommonskörd. Nästan alla plommon har larver i sig, gulbeigefärgade. Väldigt obehagligt, och då jag inte alltid kollat upp vad jag ätit så är jag rädd att jag också råkat trycka i mig en sådan rackare. Hur ska jag göra för att förebygga ”larveriet” och är det farligt att ha förtärt en larv?/Sakib

Svar:

Det verkar vara plommonstekel som är problemet, inte helt ovanligt i år som du mycket riktigt påpekar. Larverna är inte farliga att äta. Däremot är de svåra att bli av med. De lägger ägg på karten och kryper sedan in och äter i kärnhuset. Den fjärilsliknande larven är benvit med gulbrunt huvud, och eftersom de är inne i plommonen kommer man inte åt att bekämpa dem. Det finns dock ett bra knep för att undvika nya angrepp nästa år. Börja med att samla in alla angripna plommon nu i augusti. Lägg sedan ut en presenning, ett gammalt lakan eller en stor bit markväv på marken runt plommonträdet. Då kan inte plommonstekeln fira ner sig i marken och krypa ner i jorden för att förpuppa sig och komma igen nästa sommar. På det sättet undviker man att få samma problem år efter år efter år.

 

 

 

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Hela sommaren har vi haft oönskade besök av okänd katt eller kanske flera katter i trädgården. Vi är förstås livrädda för att få in dem i huset när alla dörrar står öppna. Känner du till något som kan avskräcka katter? /Anita och Bengt

Svar:

Det finns massor av knep som rekommenderas av härdade trädgårdsägare: citronskal, vitlöksklyftor, lavendel och rosmarin, kaffesump och krossade malkulor hör till de vanligaste. Ännu bättre är nog att ta till gamla kryddburkar av olika slag. Krydda rabatterna med vitpeppar, svartpeppar, kajennpeppar eller liknande i stället för att kasta bort burken. Det kan räcka, åtminstone om det inte börjar regna på en gång. Katter har minne, och i bästa fall kommer de att hålla sig undan i fortsättningen.

Det finns också en skojig afrikansk örtväxt som kan hjälpa. Kattskräck brukar den kallas, Plectranthus caninus eller Coleus canina. I England säljs den under namnet Piss-off plant som i klartext säger vad det handlar om. Bladen har en ovanligt kvalmig, nästan skunkliknande doft som lär fungera avskräckande på både katter, hundar och andra smådjur. Tack och lov känns doften för oss människor bara när vi rör vid bladen (som också kan orsaka lättare hudirritationer). Växten är lättodlad i ett soligt läge och kan övervintras ljust och svalt inomhus utom räckhåll för frost.

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Mina rosor, som såg så fina ut i början av sommaren, verkar nu ha tappat livslusten. Rosorna är cirka sju år gamla och står i mycket sol på Österlen, i huvudsakligen sandjord. De få rosenknoppar som dyker upp blir ofta bruna och fula och orkar inte slå ut. Det gäller båda klätterrosor och buskrosor. Vad kan jag göra? Kan jag klippa ned dem hårt nästa vår?

/MJA

Svar:

Det första jag skulle göra är att plantera om rosorna i mustigare jord än er sandjord. Mycket få rosor trivs och blommar i sandjord. De föredrar mullrik, lerhaltig och näringsrik jord. Gör det nu till hösten när rosorna är i vila, men i god tid innan tjälen slår till. Rosor som höstplanteras får ett bra växtförsprång framför vårplanterade rosor. Idealiskt skulle rosornas rötter kapas av med en spade i en cirkel på ca 30-40 cm runt plantan någon månad före omplanteringen. Det gör att nya rötter hinner växa ut och att rosen får bättre förutsättning att klara en flytt. (Ett alternativ är att göra denna rotbeskärning på hösten och sedan vänta till våren med att gräva upp och flytta plantorna.)

Jag skulle också beskära rosorna ganska rejält innan de flyttas, och även ta bort eventuella blad och knoppar som sitter kvar. Sedan gör du den stora årliga beskärningen på våren, ungefär när björkarnas löv är musöronstora.

Gräv en cirka 50x50x50 cm stor planteringsgrop för varje rosplanta. Se till att ympstället hamnar minst tio cm under jord, annars kan rosen frysa bort under vintern. Eftersom ni har sandjord kan du räkna med att rosorna automatiskt får en bra dränering. Räkna med en säck rosjord per planta. Fyll först halva innehållet i gropen och forma till en liten kulle. Placera rosen på kullen och sprid ut rötterna nedåt. Strö över en näve benmjöl, fyll igen gropen med resten av jorden och vattna. Stampa till rejält på jorden så att det inte bildas några luftbubblor nere vid rötterna, men låt det översta jordlagret ligga lite luftigt.

Längre fram, när tjälen har börjat gå ner i jorden, är det dags att kupa rosorna, det vill säga skydda dem mot stark kyla. Bäst är att lägga på kompost eller ny rosjord ett par decimeter, eller så mycket som möjligt kring roshalsen. På klätterrosor är det extra viktigt att kupa väl, så att plantan överlever även om grenverket skulle frysa ihjäl.

Glöm sedan inte att gödsla rosorna på våren. Rosor är jättehungriga och kogödsel på hösten eller tidigt på våren är bara förrätten på deras sommarmeny. Fortsätt att gödsla med andra medel – rosengödsel, benmjöl, chrysan, algomin eller annat. Men ge ingen kväverik gödsel efter början av juli. Därefter börjar rosorna förbereda sig inför vintervilan och ska helst inte fortsätta stimuleras att spruta fram nya skott som inte hinner förvedas innan vinterkylan slår till. Om du vill kan du då i stället ge dem lite höstgödsel, PK-gödsel som främst innehåller fosfor och kalium. Och för dig som har sandjord är det extra viktigt att tillföra mycket mull till rosorna. Kompostjord och kogödsel rekommenderas varje vår!

 

 

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Mina hortensiablommor blir efter ett tag gröna, främst de vita. De är inte vissna utan tycks vara välmående. Vad kan det bero på? Vad göres – förebyggande eller “botande”?

/Anita Fischer

Svar:

Blommorna på en hortensiaplanta ändrar färg när de åldras, och de brukar bli lite grönaktiga innan de börjar vissna. Men alla hortensior är också känsliga för pH-värdet i jorden. En neutral jord eller svagt sur jord är bästa utgångsläget för att dina hortensior ska behålla sin blomfärg. Blå hortensior behöver däremot ett lågt pH, högre surhetsgrad i jorden, för att behålla den blå färgen.