X
Annons
X

Trädgårdsexperten

Agneta Ullenius

Agneta Ullenius

Fråga:

Vad är det som kan ha hänt med min spenatodling? Plötsligt upptäckte jag att bladen har fått fula gula fläckar och de ser allmänt oaptitliga ut. Vad kan det vara och vad kan jag göra? /Barbro Lundberg

Svar:

Misstänker att din spenatodling har drabbats av bladmögel. Det är sådant man kan råka ut för om det har varit lite varmt och fuktigt väder. Jag tycker du ska dra upp spenatplantorna och så ny spenat på ett helt annat ställe. Vattna ordentligt och skörda innan spenatplantorna går i blom. Det brukar gå ganska snabbt när man sår dem så här sent. Det finns sorter som påstås gå sent i blom och vara mer resistenta mot bladmögel, granska fröpåsarna!

 

Om bloggen

SvD har avslutat trädgårdsbloggen. Om du har en trådgårdsfråga kan du dock fortfarande hitta svar. Skriv in ditt problem i sökrutan på svd.se så kan du hitta lösningen genom de många frågor som publicerats genom åren.
Agneta Ullenius

Fråga:

Vi skulle vilja plantera två fina prydnadsträd vid vardera sidan av en fontän. Läget är nog rent söder, mycket sol med andra ord. Kruxet är att träden inte bör bli så höga, för att inte skymma kvällssolen när den går ner. Trädgården ligger skyddat av hus, höga träd och murar och vi bor i växtson 2. Vad ska vi välja?

/B. Östlund

Svar:

Ett av de vackraste prydnadsträd man kan välja är blomsterkorneller. Jag har den sort som heter ’Eddie’s White Wonder’ i en skyddad murhörna och den trivs och frodas långt över förväntan. Blommar på försommaren med stora vita blommor, men även utan blommor är det ett träd som pryder sin plats. Blir som högst 3-5 meter. Ni skulle också kunna välja hängblodbok, Fagus sylvatica ’Purpurea Pendula’. Om ni köper exemplar som är ympade på 180 cm stamhöjd blir de i stort sett inte högre än två meter. Ett tredje alternativ är gulbladigt korstörne, Gleditsia triacanthos ’Sunburst’. Det är ett skirt litet prydnadsträd som sällan blir högre än tre meter som fullvuxet.

Oavsett vilka träd ni väljer kan ni ju alltid hålla efter dem lite på höjden så att de inte kommer att skymma kvällssolen för er.

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Har en trädgård anlagd ca 1980 i en del av en gammal fruktträdgård (min tomt är en avstyckning). Vid min inflyttning för 20 år sedan fanns två pioner som blommade rikligt, en röd enkel med gul mitt och en rosa väldoftande. Med åren har det blivit färre och färre blommor och i år ser det ut att komma endast en blomma på vardera. Rabatten där de växer, anlades antagligen när huset byggdes och troligen sattes pionerna då. Varför blommar dessa pioner så dåligt. Kan jag göra något för att förbättra blomningen? Dela, flytta, gödsla eller…? /Christina W.

Svar:

Här kan man misstänka tre anledningar till att dina pioner inte blommar som de ska: 1) Om det står träd i närheten stjäl de fukt i marken och kan även skugga lite väl mycket. 2) Det kanske inte är tillräckligt dränerat där pionerna växer? Pioner tål inte att stå i för blöt jord vintertid. 3) Är de undernärda? Gödsla med kogödsel, benmjöl eller ett organiskt gödselmedel som Chrysan.

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi odlar för första gången olika slags pumpor. Plantorna satta på en källarkulle i söderläge. Det blommar rikligt men problemet är att blommorna ramlar av och ligger vid sidan när vi kommer ut på morgonen, dagen efter. Vad är detta, undrar och hälsar Lenny.

Svar:

Det kanske är så enkelt att de blommor som ni hittills har fått är hanblommorna. De brukar dyka upp omkring tio veckor efter utplanteringen. Då blommar de en enda dag, vissnar och faller av. Senare dyker också honblommorna upp på plantorna och det är förstås de som bildar frukterna. Om även honblommorna skulle börja ramla av kan man börja misstänka att det är för torrt i jorden, att pumporna har fått för mycket kvävegödsling eller att det är för kallt på nätterna.

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har fyra snygga, riktigt stora, terrakottakrukor vid mitt sommarhus på Västkusten som jag inte har hittat rätt växter för. Har försökt med rosor, men jag tror att det inte är soligt nog där de står. Rosorna är inne på andra året och rätt klena och blommar dåligt. Det är i öster, men egentligen är det inte alls särskilt mycket sol där, eftersom träd och hus skuggar även på morgonen. Funderar på att byta ut rosorna mot några buskar som blommar. Vad rekommenderar du? Krukorna brukar åka in i ett förråd på vintern, för säkerhets skull. /Marie-Louse K.

Svar:

Utan att veta vilken sorts rosor du har i krukorna misstänker jag nog, precis som du, att de inte får tillräckligt med sol. Ska man vara på den säkra sidan med rosor krävs ett läge där de får minst sex timmar sol. Det är ju också alltid lite vanskligt att odla fleråriga växter i kruka. De brukar ha svårt att klara vintrarna utomhus, hur väl man än packar in dem. Men eftersom du har möjlighet att bära in krukorna till vintern så bör det fungera med någon japansk lönn, förslagsvis den limegula japanska gyllenlönnen som gör sig extra bra i halvskuggigt läge.

Ett annat alternativ är Viburnum wrightii ’Hessei’, en ganska ovanlig men jättefin dvärgform av japanskt olvon med vackra blad, vita små blommor på försommaren och röda frukter på hösten. Du kan också välja en dvärgsyren, i buskform eller uppstammad. Eller varför inte en stilig vit azalea, den som heter ’White Throat’ har ett snyggt runt växtsätt och blommar också på försommaren med vita, fyllda blommor. Dessutom får den vacker höstfärg.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har en hibiskushybrid som nu är ca 25 år gammal. Den blommar ofta lång tid. 2011, mars till nyår, 2012, mars in i februari 2013. Nu hade den bara en paus till början av april men blommar rikligt, ibland fyra blommor på en gång. Bara en gång har den haft gula blad som föll av men repade sig med såpvatten. Nu hjälper inte det. På en del blad finns en vit färsk ansamling som är geléliknande och massor med vita intorkade fläckar och på andra blad syns gråaktiga/svarta punkter. Vad är det för sjukdom och vad kan jag göra för att få den frisk och sund igen? /Åke

Svar:

Vilken otur att din trotjänare har angripits av smådjur! Svårt att säga exakt vad det är men det vanligaste är att hibiskusar drabbas av spinn, eller möjligen sköldlöss eller ullöss. Om det rör sig om spinnkvalster är symptomen att bladen blir vitprickiga, ser dammiga ut och sedan gulnar de och faller av. Om du håller upp ett blad mot ljuset är det lätt att se om det har små vita prickar. (Av bilderna att döma ser det så ut.) Spinnkvalster suger ut näringen ur bladen vilket sedan gör att bladen torkar ihop och faller av. Biologisk bekämpning fungerar bäst, det är det som används i handelsträdgårdar. Läs mer på www.nyttodjur.se där du också kan beställa medlen. Men du kan också försöka få bort djuren genom att duscha hibiskusen med ljummet vatten. Spruta med en hård stråle på undersidan av bladen där djuren oftast sitter och upprepa behandlingen flera gånger. Över huvud taget är det bra att duscha en hibiskus ganska ofta. Provadospray är annars det enda medlet som har någon effekt alls mot spinn, men kruxet är att de ofta utvecklar resistens. Samma sak där, man sprayar på undersidan av bladen där de oftast sitter och upprepar behandlingen flera gånger. Spinnkvalstren trivs i torr luft, vilket det ju blir när de står inomhus.

Försök, om möjligt, att ställa ut krukan på sommaren. Det mår hibiskusen bara bra av. Du bör nog också plantera om den varje vår för att den ska må riktigt bra. Krukjorden urlakas ju med tiden på näring. Vattna också med vanlig blomsternäring, och följ doseringen – för mycket kan medföra att det blir för höga saltkoncentrationer i jorden.

Är det sköldlöss eller ullöss blir bladen klibbiga av lössens sockerhaltiga avföring. Ullössen ser ut som pyttesmå vita bomullstussar på bladen och kryper gärna över till andra krukväxter i närheten. Lössen suger i sig växtsaft till den grad att växten kan tyna bort och dö. Man kan försöka spraya med såpsprit (1/2 dl såpa och 2 msk T-röd till 1 liter vatten) eller Provado-spray och även stoppa ner bekämpningspinnar i krukan. Detta är ett gift som tas upp av rötterna och sedan sprider sig systematiskt i plantan så att lössen dör när de suger näring ur växtsaften. Men det räcker inte att göra det en gång. Och det är långt ifrån säkert att det hjälper. Alternativet är att slänga de angripna växterna och köpa nya. Men för att verkligen bli av med lössen brukar man dessutom vara tvungen att tvätta gardiner, torka rent överallt omkring krukorna och putsa fönster.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

För ca åtta år sedan anlade jag en sparrissäng – efter konstens alla regler. Och första åren fick jag fina skördar. Men sedan har det bara gått utför, det blir färre och tanigare sparrisar för varje år. Vad har hänt – och vad kan jag göra? /Barbro

Svar:

Det du beskriver är ett helt normalt förlopp. Sparrisskörden minskar med åren, efter att ha kulminerat den sommaren då sparrisen är 4-7 år gammal. Man kan därför inte räkna med att ha samma skördeuttag av sina sparrisplantor i mer än tio, kanske uppemot 15 år. Så om du vill vara på den säkra sidan borde du redan nu plantera nya plantor, dock inte på samma ställe. Unga sparrisplantor mår inte bra av att växa på samma plats där gamla sparrisar har vuxit en längre tid. Man bör vänta mycket länge innan man planterar ny sparris i en gammal sparrisodling, det kan ta en mansålder, berättar sparrisodlaren Karin von Schenck på Österlensparris.

Rent generellt verkar det också vara ett dåligt sparrisår i år. Många tycker sig ha fått något sämre skörd än normalt. Förmodligen beror det på vinterkylan som höll i sig så länge, tror Karin. Även när dagarna började bli varma under den långa och sega våren, var det ju fortfarande ovanligt kallt på nätterna.

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

För lite mer än ett år sedan flyttade vi till ett hus. Förra sommaren upptäckte vi en slingrande växt på framsidan i gräsmattan och utmed staketet. Vi började rensa bort det som fanns mitt i gräset. I år kom det tillbaka och vi började fundera på vad det kan vara efter lite undersökningar av att fråga en granne och googlat så är jag ganska säker på att det är en åkervinda. Och vad jag förstått så är det väldigt svår att bli av med. Vad kan vi göra med åkervindan som är utspridd på olika plättar i gräsmattan. /Elisabeth

Svar:

Var glada för att åkervindan verkar hålla sig till gräsmattan, då kan ni ju hålla tillbaka den genom flitig klippning. Så kallad avslagning är en av de tre bekämpningsmetoder som gäller mot ogräs som åkervinda. De andra två är kemisk bekämpning eller marktäckning.

Åkervindan är ett av de mest svårbekämpade ogräsen som finns. Att rensa bort den i rabatter är ett megajobb som tar flera år, om det alls lyckas. Det hjälper inte att försöka gräva upp åkervindan, resultatet brukar bara bli ännu mer att bekämpa eftersom minsta lilla rotbit snabbt blir en ny planta. Åkervinda har nämligen djupa pålrötter med förgreningar flera meter ner i jorden och dessa rotutlöpare kan sprida ut sig över en yta på tiotals kvadratmeter. Till råga på allt sprider den sig också med frö.

På de ställen utanför gräsmattan där er åkervinda växer har ni att välja mellan att använda Roundup, ett tillåtet kemiskt ogräsbekämpningsmedel, eller att helt täcka jorden med svart plast i minst två års tid så att allt ogräs kvävs. Men inte heller då kan ni vara riktigt säkra på att bli av med åkervindan, eftersom fröerna kan överleva flera år nere i jorden och sedan sätta igång och börja gro när man väl har tagit bort plasten.

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag och min make köpte hus förra hösten och vi ska tillsammans med våra grannar ta oss an ett murket staket. Vi ska plantera en häck där i stället och har i det närmaste bestämt oss för en avenbok. Problemet är att på vår sida staketet växer en kaprifol, två björnbärsbuskar samt två klematis som helt enkelt är i vägen för häcken. Jag vill absolut försöka spara dessa, möjligtvis kan jag tänka mig att undvara en björnbärsbuske, men jag vet inte var jag ska placera dem eller om det går. Är det vettigt att bygga upp en spaljé ganska nära häcken men i gräsmattan? Våra björnbärsbuskar är väldigt yviga, de har mycket långa grenar som är i de andra buskarna, kan vi klippa ned dem inför flytten? /Madeleine

Svar:

Jag tycker ni ska vänta till hösten, september eller ännu hellre oktober, med både häckplantering och flytt av björnbärsbuskar. Klipp också björnbärsbuskarna på hösten efter skörd. Gör på samma sätt som med hallon, dvs ta bort gamla grenar som har burit bär.

Om ni har bestämt er för att plantera avenbok (eller för den delen även blodbok) är det dock vårplantering som gäller såvida ni inte köper krukodlade exemplar. Får ni inte tag i sådana skulle jag gräva upp och flytta björnbärsbuskarna i höst och förbereda för vårplantering av avenboken. Alternativet är att välja en annan häck, förslagsvis vintergrön idegran eller lärk som båda mår bäst av att höstplanteras.

Visst kan ni också sätta upp en spaljé bredvid häcken, men risken finns att den kommer att se lite malplacerad ut.

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag planterade ett bergskörsbärsträd för lera år sedan. Det ser ut att må bra, växer och får blad – men inga blommor! Jag undrar om det tar tid innan blommorna kommer eller om jag ska ge upp? Ska jag gödsla trädet med något speciellt? Ska man beskära bergskörsbär? Jag har förstått att man inte beskär körsbärsträd.

/Ulrica

Svar:

Det verkar onekligen lite konstigt att trädet inte har börjat blomma ännu. Normalt ska ju ett bergkörsbär, Prunus sargentii, blomma på bar kvist precis före bladsprickningen i maj. Det behöver ingen beskärning. Gödsla i stället, men inte med kväverika gödselmedel. Bäst är så kallat höstgödsel, gärna organisk PK gödsel som innehåller fosfor och rikligt med kalium men ytterst lite kväve. Lämplig dosering står på påsen. Träaska kan också hjälpa.

En anledning till utebliven blomning kan förstås också vara att själva förädlingen har dött och att det är grundstammen som skickat upp skott.