X
Annons
X

Trädgårdsexperten

Agneta Ullenius

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi har i tio år haft en vacker slänt med dvärgsyren (Syringa meyeri ’Palibin’ ) och spirea. En alltför nitisk trädgårdsarbetare har till min stora sorg klippt ner hela slänten så att ungefär 40 cm är kvar av varje buske. Syrenen ser helt död ut, spirean har några små blad här och där. Är allt hopp ute? Ska vi klippa ner syrenen ännu mer för att få liv i den?

/Margareta

Svar:

Nej, det finns definitivt hopp kvar. Men klipp inte ner syrenerna ännu mer. Nu ska ni inte göra så mycket mer än gödsla, vänta och vattna om det ser ut att behövas.

 

Om bloggen

SvD har avslutat trädgårdsbloggen. Om du har en trådgårdsfråga kan du dock fortfarande hitta svar. Skriv in ditt problem i sökrutan på svd.se så kan du hitta lösningen genom de många frågor som publicerats genom åren.
Agneta Ullenius

Fråga:

Tacksam få namn på lämpliga rabattrosor i trädgård på höjder norr om Siljan. /Britta

Svar:

Det finns inte många rabattrosor som är härdiga i dina trakter, zon 6-7. Egentligen skulle jag bara vilja rekommendera floribundarosen ’Lichterloh’ som anses vara den härdigaste rabattrosen. Den har mörkröda, halvfyllda blommor och svag citrusaktig doft. Tehybridrosen ’Madame A. Meilland’, mer känd som Peace-rosen, är också mycket härdig, liksom den vita ’Katharina Zeimet’ och den gulblommande ’Jan Spek’ (zon 5, alla tre).

Men det finns betydligt fler härdiga buskrosor som du skulle kunna plantera i din rabatt. Den allra härdigaste är den rosa pimpinellrosen ’Poppius’, men den blommar bara en gång på sommaren. Bland de återblommande buskrosorna är exempelvis ’Stanwell Perpetual’, ’Nevada’, ’Hansa’ och ’Örträsk’ riktigt härdiga (zon 6). Örträskrosen härstammar från byn med samma namn i Lappland, som ju ligger i zon 7. Där blommar den från midsommar med fyllda rosa blommor och får massor av fina nypon på hösten. De kanadensiska rugosarosorna ’Louise Bugnet’ (vit) och ’Thérèse Bugnet’ (rosa) är också fina och blommar länge, härdiga i zon 6.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag skulle vilja ha tips om hur man beskär ett olivträd som har blivit vildvuxet under vintern. Det har inte tappat några blad men grenarna har blivit vildvuxna. /Lena Carlsson Nävekvarn

Svar:

Grattis, då har du verkligen lyckats med övervintringen av ditt olivträd. Börja med att ta bort torra och till synes döda grenar och klipp också in de långa, ”vildvuxna grenarna” cirka en tredjedel om du tycker att trädet börjar bli väl skrymmande. Grenar som korsar varandra i kronan kan du också klippa bort. Olivträd tål rätt hård beskärning. Klipp gärna precis ovanför ett blad som växer utåt. Vår och försommar är lämplig tid för att beskära olivträdet. Du kanske också vill plantera om trädet eller byt åtminstone byta ut översta jordlagret till fräsch krukjord, gärna uppblandad med lite kogödsel.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Utanför min tomt, vid gatan, växer ogräset så det knakar. Det består mest av tistlar och högt grovt gräs. Jag har försökt få bort det med bland annat ogräsättika. Inget tycks hjälpa. Det är slitsamt att klippa och dra bort det för tomten är mycket stor. Vad ska jag ta för medel för att rensa bort det? Hundar som går förbi tycks trivas i ogräset och det blir därmed ännu besvärligare för mig att rensa. I början av april klippte jag ner mina stora lavendelbuskar. Det var fortfarande nattfrost då. Nu kan jag inte se, att det kommer något litet grönt skott. Tror du de frös ihjäl? Jag har också flera olika klematisplantor. För någon vecka sedan, klippte jag ner dem alla. De var alla så späda och ynkliga. Rätt eller fel? /Kerstin G.

Svar:

Det mest effektiva sättet att bli av med ogräs är att kväva det under väl förankrat täckmaterial under minst en, helst två odlingssäsonger. Det kan exempelvis vara en svart markduk, en tjock presenning, gamla mattor eller utplattade kartonger täckta med jord och gräsklipp som håller dem stadigt på plats.

När det gäller den nerklippta lavendeln och klematisarna tycker jag inte du ska oroa dig utan vänta och se. Förmodligen har de inte bara överlevt utan också blivit kraftigare plantor. Många storblommiga klematissorter ska ju dessutom alltid klippas ner helt när de är i vila, exempelvis den vanliga blå ’Jackmanii’. Den blommar på årsskotten, det vill säga på de nya rankor som växer fram varje sommar. Oavsett vilka sorter du har kommer de nog bara att må bra av beskärningen, men det kan tänkas att försommarblomningen i år uteblir.

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag planterade en magnolia, en ’Leonard Messel’, för två år sedan vid den här tiden. Nu undrar jag om den behöver gödning för att orka blomma ordentligt. Tyckte det var si och så med blomningen i fjol. /Svante B.

Svar:

Bästa gödslingen för magnolior är egentligen lövkompost, så varje höst bör du räfsa ihop massor med löv i tjocka lager och sedan låta dem långsamt förmultna kring magnolian. Magnolior mår också bäst när rötterna får gott om plats att breda ut sig, gärna i en cirkel runt trädet på cirka en meter där inget annat får växa till att börja med. Tänk också på att rötterna sprider sig ganska ytligt så var försiktig med att gräva runt i den omkringliggande jorden.

Men visst kan du också gödsla nu på våren och försommaren, i så fall med ett kväverikt gödsel, eller ­– om du orkar: Vattna då och då ner utspädd flytande blomgödning. Undvik bara kalciumhaltiga gödselmedel som benmjöl, algomin och liknande eftersom din magnolia trivs bäst i svagt sur jord. Och gödsla aldrig magnolian efter midsommar, det kan hindra trädet från att avmogna, gå ner i vila, inför vintern. En riktigt torr vår kan man också behöva vattna unga magnolior.

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har ett ca 65 år gammalt citrusträd. Det sattes från en apelsinkärna av min numera avlidne man och har överlevt tidigare flyttar, bland annat mitt i smällkalla vintern, och även radikal nedklippning. Mina barnbarn tycker att trädet är ”coolt” och påminner dem om deras farfar, varför jag gärna vill bevara det till den generationen. Trädet ger förstås ingen frukt, vilket jag gärna skulle vilja råda bot på. Jag har en annan citrusplanta som blommar alldeles fantastiskt och ger en hel del frukt som jag använder i grillmarinader. Kan jag möjligen försöka ympa en gren från den plantan på det gamla citrusträdet och hoppas på blomning och frukt i framtiden? /Farmor Lena

Svar:

Visst kan du ympa in en kvist från ett fruktbärande citrusträd på ditt gamla träd. Det är genom ympning eller okulering som de vanligen förökas, precis som exempelvis äppelträd. Faktum är att det är rätt sällan som ett frösått citrusträd bär frukt. Man brukar åtminstone få vänta i något tiotal år, och det är inte heller särskilt troligt att frukterna blir goda. Men ett sådant citrusträd kan man ju i stället betrakta som ett vackert bladgrönt krukträd. Men det är omöjligt att i ord beskriva hur det går till så jag tycker du ska försöka leta efter bra ympningsvideor på nätet. Du hittar flera om du söker på ”citrus grafting”.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Vår gamla forsythia är risig och förvuxen. I år har den heller nästan inga blommor. Något bör förstås göras, men hur? /Yvonne Bergström

Svar:

Det låter som om er forsythia skulle må bra av en rejäl uppfräschning, det brukar kallas föryngringsbeskärning. Då tar man bort de äldsta grenarna ända nere vid markytan. I ert fall kanske ni vill skära ner hela risbusken? Bästa tiden för en sådan radikal beskärning är senvintern, fram till i slutet av mars, men visst kan ni göra det även nu efter blomningen. Ge den också lite kogödsel så kommer ni att få massor av nya gröna skott redan i sommar som ni kan beskära och forma till en snygg buske.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har en delvis solig och delvis skuggig (under ett träd) slänt ner mot mitt rosa hus i Skåne. Idag växer där delvis några marktäckande buskar men jag skulle behöva plantera något annat för att fylla ut. Jorden är lätt och det kan bli ganska torrt på sommaren. /Ingalill

Svar:

Tycker du ska fortsätta med låga buskar, det är lättskött och fyller ut bra. Välj många plantor av samma sort så det blir heltäckande. I den del av slänten som är lite soligare kan jag tänka mig att en liten rosablommande ölandstok skulle bli vackert mot huset – torktålig, låg och utbredande. Titta på de sorter som heter ’Pink Beauty’ och ’Pink Paradise’. Plantera med ca 60 cm avstånd mellan plantorna. Det kan bli hur vackert som helst och synnerligen lättskött.

Sandkörsbär är ett annat alternativ. Det är en krypande och mattbildande liten buske med vita doftande blommor på bar kvist om våren och fin orangeröd höstfärg. Den är mycket tålig och fungerar bra i besvärliga lägen som en solig och torr slänt.

Flocknäva kan också fungera, det är en idealisk marktäckare som kväver ogräs. Vackert bladverk, snabbväxande, ca 35 cm hög, lämplig i både skugga och sol. Små rosa (finast hos dig kanske?) eller vita blommor på våren.

I den skuggigare delen under trädet måste du nog välja något rejält skuggtåligt som exempelvis vintergröna, Vinca minor. Den blåblommande är bäst. (Den vitblommande har jag planterat under ett träd, trots varningar om att den har en svampsjukdom som gör bladen fula – och mycket riktigt: den har nu gulbrunfläckiga blad.) MEN du måste vattna ordentligt under etableringsperioden. Du som bor i zon 1-2 kan också välja den högre vintergrönan, Vinca major, som är lite mer köldkänslig. Blir cirka halvmetern hög. Fördelen med vintergrönorna är just att de är vintergröna!

Glöm inte att rensa bort ogräs och jordförbättra innan du planterar. Samt att komma ihåg att vattna nyplanteringen, inte bara en gång utan upprepade gånger åtminstone fram till höstregnen. Om det blir en torr vår och försommar nästa år måste du också stödvattna även då. Till hösten tycker jag du ska peta ner massor av vårlökar mellan plantorna i slänten, och välj då sorter som lätt förökar sig: vårstjärnor, narcisser, allium, pärlhyacinter.

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi vill anlägga en rabatt där det nu är gräsmatta. Problemet är att det är ett ytterst tunt lager av makadam och jord, bara ett par dm ner börjar blålera. Hur långt ner bör vi gräva för att få en frodig rabatt, det vill säga: Hur tjockt lager jord bör vi ha? Har du något annat tips som kan vara bra att tänka på? /Henrik & Marie

Svar:

Jag tycker ni ska försöka åstadkomma en något upphöjd odlingsbädd för den nya rabatten. Men börja med att gräva ner till leran och blanda ner rejält med grovt grus som hjälper till med dräneringen. Blanda sedan ut den befintliga jorden med bra matjord och/eller kompostjord, barkmull, kogödsel och planteringsjord. Forma odlingsbädden så att den blir någon decimeter högre än omgivande mark. På det sättet får ni ett tillräckligt bra odlingsdjup för både perenner och prydnadsbuskar. Här behövs dock någon form av kant för att inte jorden ska forsa bort när det regnar. Sten, torvblock eller träramar är de vanligaste inramningarna.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

I utkanten av min tomt ett par mil söder om Stockholm står en rönn, förmodligen planterad av någon fågel. Hittills har den stått inklämd mellan diverse hasselbuskar och är därför lite tanig även om den vuxit sig några meter hög. Stammen har ganska långt ner delat sig i två. Jag skulle gärna vilja ha rönnen kvar både för min egen skull och för fåglarnas, och tänkte rensa undan en del runtomkring för att ge rönnen mera plats. Där den står vore det dock inte lämpligt att låta den utvecklas fritt till ett stort träd. Därför undrar jag om det går att hålla efter en rönn så att den inte växer sig alltför stor, framförallt inte på höjden, men i viss mån även till omfånget? Gärna så att den blir mera buskig än trädformad, eller annars kanske genom någon sorts formklippning av kronan – vad skulle passa en rönn bäst? /Eugenie F.

Svar:

Rönnsläktet är stort och det finns många olika arter och sorter. En del kan bli 10-12 meter höga som färdigvuxna. Det är svårt att råda utan att se trädet så jag föreslår att du kontaktar ett proffs på beskärning för att få rönnen som du vill ha den. De så kallade JAS-månaderna juli-augusti-september är lämplig beskärningstid, annars får du vänta till vårvintern nästa år.