X
Annons
X

Trädgårdsexperten

Agneta Ullenius

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har bott i villa med stor trädgård och bor nu i radhus med liten trädgård. Nästa år är det dags att flytta till lägenhet i Stockholmsområdet. Jag har dock fått en stor plattbelagd uteplats, så nu vill jag lära mig allt om krukodling:

1. Finns det några inte alltför höga träd/buskar som man kan övervintra i kruka? (Inte tuja eller en som jag tycker är hemskt fula.)

2. Finns det några perenner man kan övervintra i kruka?

3. Kan man övervintra några kryddor i kruka – lavendel, timjan, persilja, gräslök, libsticka?

4. Går det att få upp några vårlökar i kruka? Hur stora krukor behövs i så fall?

/Gunnel G.

Svar:

Det finns många små prydnadsträd som man kan odla i krukor. Ett av de vackraste, och härdigaste, är dvärgsyren som du lätt kan hitta uppstammad med en fin rund krona till våren. Sorten Syringa meyeri ’Palibin’ blommar på försommaren och trivs bäst i full sol. Andra vackra små krukträd du kan välja är:

Dvärgapel, Malus ’Admiration’. Rosa-vita blommor i maj-juni.

Pelaräppelträd, Malus ’Bolero’. Självpollinerande, ger goda äpplen, kräver ingen beskärning.

Svartplommon, Prunus cistena. Mörkrött bladverk, ljusrosa blommor i maj.

Dvärgkörsbär, Prunus incisa ’Kojou-No-mai’. Rosavita blommor före lövsprickningen på våren.

Japansk järnek, Ilex cernata ‘Convexa’. Vintergrön och småbladig, buxbomsliknande.

En japansk lönn, Acer palmatum, kan också klara sig i många år i en kruka om du väljer en härdigare sort.  Även benved och uppstammade miniträd av krusbär och vinbär kan du odla i krukor.

Alla dessa krukträd kan överleva utomhus under vintern, förutsatt att krukorna är riktigt stora, minst 40 centimeter i diameter, och ordentligt isolerade mot kylan. Exempelvis i rymliga lådor eller kartonger tillsammans med något som isolerar från kylan – hopskrynklat tidningspapper, wellpapp, bubbelplast, mineralull, förpackningschips eller frigolitbitar. Du måste förstås plantera i frostsäkra kärl som glaserade stengodskrukor, järnurnor, zinkbaljor, trälådor eller gamla kopparbunkar – och alla bör ha dräneringshål i botten. Glöm terrakottakrukor, de spricker om de står utomhus på vintern.

Du kan också skaffa Medelhavsträd som fikonträd, olivträd och citronträd liksom änglatrumpeter, men dessa övervintras bäst svalt och ljust inomhus. Har du bara möjlighet till frostfri vinterförvaring inomhus, kallt och gärna mörkt, kan du också välja alla tänkbara rosor till dina krukor. Varför inte frossa i ljuvliga engelska Austinrosor?

Alla de kryddörter som du nämner kan övervintras på liknande sätt som krukträden. Mynta, citronmeliss och oregano är andra robusta fleråriga kryddörter som du kan odla. Perenner övervintrar inte med automatik i krukor på samma sätt som i trädgården, men många tål kyla rätt bra. Välj därför bara riktigt härdiga fleråriga växter – både träd, buskar och perenner. För krukodlaren är det smart att satsa på snabbväxande perenner som blir fullvuxna redan första säsongen. Alla sorters gräs hör hit, liksom även exempelvis bambu, kärleksört, klematis, rosenflockel, blodax och stjärnflocka. Den pampiga bladväxten funkia, Hosta, är perfekt för ett skuggigt ställe. Funkior finns i en uppsjö av bladfärger och former och kan klara sig flera år i samma kruka, bara den är rejält tilltagen och plantan får ny jord och gödning varje vår. Och när plantorna väl har vuxit ur sina krukor är det bara att lyfta upp dem på våren, dela dem med en spade och plantera om de nya mindre funkiorna i var sin kruka.

Vårlökar behöver en köldperiod för att utvecklas, så de sätter man i krukor utomhus på hösten och förvarar väl skyddade utomhus. Men om det blir riktigt kallt är det säkrast att ta in dem en tid i ett frostfritt uterum eller garage.  Nu i år kan du ju köpa fördrivna vårlökar i plastkrukor till våren och ställa ner dem i dina större trädgårdskrukor.

Du hittar många fler råd om krukodling i min bok Plantera i kruka som kommer på bokrean i februari.

 

 

Om bloggen

SvD har avslutat trädgårdsbloggen. Om du har en trådgårdsfråga kan du dock fortfarande hitta svar. Skriv in ditt problem i sökrutan på svd.se så kan du hitta lösningen genom de många frågor som publicerats genom åren.
Agneta Ullenius

Fråga:

Jag undrar varför blommorna på mina habanero-plantor ramlar av. Sådde frön förra året och fick ganska många frukter. Planterade om plantorna i våras i U–jord. De växer bra, har många blommor och knoppar, men som sagt blommorna ramlar av. Tänkte höra om du vet varför? /Anna

Svar:

Om dina plantor växer i ett inglasat uterum eller i ett söderfönster kan blomfallet vara orsakat av alltför hög värme. Vid ett soligt fönster kan det ju lätt bli över 30 grader varmt, och chiliplantorna trivs bäst i en jämn temperatur runt 20 grader. Men blommorna kan också ramla av på det sättet du beskriver om plantorna blir stressade av att stå för kallt, för mörkt eller om de inte får tillräckligt med näring. Likaså bör du vara noga med att hålla en jämn vattning så att jorden inte torkar ut mellan vattningstillfällena. Skaffa också Philippe Plöninges bok Chilipeppar, där kan du lära dig allt om hur man lyckas med pepparodling.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag fick en vacker ”lilja”, tror jag det är, som blommar med en vit, spetsig blomplatta på lång stängel när den trivs. Under fem år har jag vårdat den ömt, planterat om den allteftersom den vuxit till sig och den har belönat mig med att blomma mer eller mindre konstant. Nu har den emellertid på sista tiden blivit ledsen och lagt sig till med ganska många svartnande, torkande blad, och jag blir orolig och förstår inte alls vad som är fel. Undrar om du kan ställa diagnos och anvisa lämplig behandling? /J-O E.

Svar:

Det du har är en fredskalla, Spathiphyllum, en elegant och bra krukväxt som ursprungligen kommer från Sydamerika. Jag har själv massor av dem, tycker det är en av få växter som klarar vintermörkret hyfsat bra. Skulle tro att din fredskalla för länge sedan har vuxit sig för stor för normala krukor så det du kan göra nu till våren är att dela plantan samtidigt som du planterar om den. Dra bara försiktigt isär rötter och stjälkar och plantera om i två krukor. Det mår växten bra av, och du får ju en planta till gratis. Just detta, att plantan har vuxit ur sin kruka och rötterna därmed får för lite jord att växa i kan faktiskt vara hela problemet i ditt fall.

Men fredskallor är också sumpväxter av naturen, och trivs i hög luftfuktighet – något som förstås är nästan omöjligt att åstadkomma i våra vinteruppvärmda bostäder. Jag har mina i ytterkrukor med ett två cm tjockt lager lätt fuktiga lecakulor. (Jag lyfter alltid upp plastkrukorna och ställer dem i en hink när jag vattnar dem. Sedan låter jag merparten av vattnet rinna av innan jag ställer tillbaka dem i ytterkrukorna. Då blir det lagom med vatten på lecakulorna.) Om jag orkade skulle jag också duscha plantorna med en blomsterspruta dagligen.

Kan det vara så att ditt exemplar har fått för lite vatten? Om en fredskalla torkar ut brukar bladen bli bruna och skrumpna. Om inte: har den stått för kallt? I drag? (För mycket näring brukar också resultera i bruna blad, men mer fläckvis.)

De vissna och döda bladen klipper du bort så långt ner i plantan som det är möjligt. På samma sätt som du klipper bort vissna blomstänglar (när de har övergått från vitt till grönt) så att de inte stjäl kraft från plantan.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har några frågor angående föryngringsbeskärning och förökning/delning. När och hur kan man föryngra/beskära och föröka/dela följande plantor: Klotpil, nyponros (bondros/vresros), bondsyren, spirea, snöbär och bondpion? /Jonny

Svar:

Klotpil är hur enkel som helst att föröka. Beskär den på vårvintern, innan den får blad, och stick ner kvistar från beskärningen i jord. De slår lätt rot.

Nyponrosor kan ju vara oändligt många sorter, men vresrosor behöver inte någon föröka. De förökar sig alltför bra av egen kraft. Framför allt i kustområden där de bildar täta bestånd med taggiga rotskott och massiva rotsystem som tränger ut andra arter och därigenom minskar den biologiska mångfalden.

Bondsyrener beskärs antingen på vårvintern (om man vill göra en radikal beskärning) eller direkt efter blomningen. De är svåra att sticklingsföröka, men de får ju massor av rotskott som du lätt kan gräva upp och plantera om.

Spirea beskärs också på vårvintern om man vill göra en hård beskärning. En lättare beskärning görs efter blomningen. De är aningen enklare att föröka än syrener. Pröva att ta örtartade sticklingar av nya skott i juni och sätt dem i jord.

Snöbär beskärs på vårvintern eller i princip när som helst under året. Det är en buske som är svår att ta död på. Snöbär skjuter också mängder av rotskott som kan hanteras som syren.

Bondpioner behöver ju ingen beskärning eftersom de vissnar ner varje höst. Förökas genom delning. Gräv upp och dela plantor på sensommaren och se till att få med minst ett öga på varje rotbit när du planterar om.

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har ett litet växthus, det är ingen värme i det. Jag lyckades aldrig riktigt med att dra upp plantor från frön. Det är väldigt ljust och fint i växthuset men nästan likadan temperatur som utomhus. Är det orsaken för att plantorna inte tar fart även om jag vattnar och sköter om dem? /Christina K.

Svar:

Det beror på vilka sorts fröer du sår. Det finns sådana som behöver värme för att gro, det finns många som gror även i svalare temperatur och en hel del (inte minst många perenner) behöver faktiskt en köldbehandling för att gro. På fröpåsarna framgår det oftast vad som gäller, om inte får du kolla på annat håll för just de plantor som du vill ha. Om du sår varmgroende fröer i ditt kallväxthus tycker jag att du ska göra det i en sålåda med elvärme underifrån, och när plantorna väl har börjat växa flyttar du dem till en svalare plats. Men du måste förstås ha någon form av värmefläkt i växthuset, annars riskerar fröplantorna att stryka med under en kall frostnatt. En så kallad frostvakt som slår på automatiskt när temperaturen går ner för lågt är perfekt.

Det du sedan ska tänka på är att inte vattna sådden och de spirande plantorna för mycket (i början räcker det att duscha jorden lätt), att se till att de har rejält med ljus (extra belysning är ett måste tidigt på våren även i växthus) och att inte börja så för tidigt. Du vill inte stå där med massor av stora plantor som behöver sättas ut i jorden för att utvecklas när marken fortfarande är täckt av snö och i djup tjäle. Viktigt är också att skydda de små plantorna i växthuset för alltför stark sol på våren, och att ha en fungerande ventilation på dagtid när solen värmer upp.

Vill du veta mer om frösådd tycker jag du ska skaffa Ulla Hasselmarks bok Fröbok och även läsa hennes blogg: frobok.blogspot.com

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Hur långt upp kan man odla hassel (jag bor i Vasa, Finland)? Vilken hasselsort passar bäst långt norr upp? Vad ska man tänka på för att få en så stor skörd som möjligt av nötter? /Niklas K.

Svar:

Jag föreslår att du skaffar hasselbuskar av den rena arten, Corylus avellana, den bör gå att odla i dina trakter. Du känner säkert till Sydösterbottens plantskola i närheten av Vasa. De är kända för ett stort sortiment av härdiga växter. Fråga där om råd, innan du planterar dina buskar. Förutom att välmående och friska hasselbuskar förstås också ger större skörd finns det egentligen bara ett hot mot din skörd av hasselnötter: ekorrar. Men de ska ju också leva, eller hur?

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Behöver planteringsråd för en norrvägg, cirka åtta meter lång som verkligen inte får någon sol. Har grävt ur och fyllt med 80 cm matjord. Vad kan vi plantera som fyller ut och ser frodigt ut men inte blir högre än 1,5 meter, den höjd där fönstren sitter? Vi vill ha något som ser vackert ut på håll, eftersom vi ser ut över den rabatten inifrån vardagsrummet. Gärna buskar, och helst några med fina höstfärger. /Kajsa, Sjöbo.

Svar:

Tyvärr finns det inte så många skuggälskande buskar som också kan ståta med strålande vackra höstfärger. Vill du ändå titta på olika buskar föreslår jag:

Davidsolvon, Viburnum davidii, en städsegrön buske som inte blir en meter hög.

Kaukasisk getapel, Rhamnus imeretina, blir i Stockholmstrakten inte högre än ca 80 cm, kanske något högre hos dig i Skåne. Vackert bladverk.

Hybriddjävulsklubba, Oplopanax horridus x japonicus, en spännande buske med skojigt namn som får enormt stora, runda blad och blir ca 1,5 meter hög.

Hösteld, Disanthus cercidifolius, en av få buskar som för glödande höstfärger även i skugga. Ca 1,2 m.

Det finns även en lågvuxen städsegrön bergsbambu som skulle passa vid en husvägg: Fargesia murielae ’Bimbo’. Blir ca 1,2

meter.

Och skulle du föredra surjordsväxter föreslår jag två buskar som verkligen sticker ut:

Hydrangea sikokiana, en ovanlig hortensia med mycket vackra vita randblommor som blir ca 1 meter hög. Den brukar kallas japansk eklövshortensia, vilket förstås syftar på bladverket.

Kanelrododendron, Rhododendron bureavii, har häftigt brunfiltade blad och rosa blommor. Blir drygt 1,5 meter hög.

MEN, om jag vore du skulle jag nog fylla väggen med stiliga bladväxter i stället. Storbladiga perenner som parasollblad och rodgersia, strutbräken eller spetsbräken, storrams som får vitgröna hängande blommor eller vaxklocka med lönnliknande blad och ljust gula blommor. Och i framkant skulle jag plantera de snyggaste vitkantade funkiorna som finns: Hosta fortunei ’Francee’.

 

 

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Har skaffat pallkragar för att odla grönsaker. Men har nu insett att det inte är så lätt att veta hur man ska förbereda lådorna för odling. Jag vill gärna måla dem på utsidan, men vilken färg kan man använda? Läcker ev. färggifter till insidan? Kan man måla insidan med vilken färg/olja? Ska man sätta plast på insidan eller takpapp som någon föreslog? Vilka grönsaker är lämliga att odla i pallkragar? /Kerstin

Svar:

De pallkragar som man köper idag är sällan behandlade eller impregnerade. Att träet är obehandlat är förstås bra för grönsaksodlingen, men obehandlat trä i kontakt med jord håller ju inte i all evighet. Därför väljer många odlare att olja pallkragarna på insidan, med linolja eller paraffinolja. Huruvida det gör att de håller väsentligt många år längre känner jag dock inte till. Jag vet också många som målar både utsida och insida med linoljefärg eller falu rödfärg, men exakt vilka ämnen som ingår i dessa färger (lacknafta och terpentin kan vara tillsatt i linoljefärgen, koppar, kiselsyra, järnoxider och zink ingår i falu rödfärg) och hur de eventuellt påverkar odlingen är inte heller solklart.

För att helt undvika eventuella gifter kan du i stället häfta fast markduk eller plast på insidan. Markduk bör du under alla omständigheter lägga under pallkragarna för att slippa rotogräs. Du kan låta duken gå upp på insidan av ramarna och ut över kanten och sedan fästa den på utsidan med häftpistol eller nitar. Plast skyddar visserligen också virket, men nackdelen är att det under en regnig sommar kan bildas mycket kondens mellan plasten och pallkrageväggen vilket ju också kan få träet att börja ruttna.

Om du ställer två pallkragar ovanpå varandra kan du i princip odla vad som helst. Allt från potatis, morötter, squash, lök, mangold och bladspenat till mindre plantor som jordgubbar, sallat och kryddörter (som även klarar sig i en pallkrage). Fyll med planteringsjord och kogödsel, ungefär lika mycket var varje. Räkna med att det går åt minst fyra 50-liters säckar per pallkrage, och du kanske behöver fylla på med ytterligare jord efter en tid eftersom den kommer att sjunka ihop. Skaffa gärna grönkompostjord från närmaste återvinning, det blir något mer ekonomiskt och du får en finfin odlingsjord. Täck också odlingen med fiberduk på våren så går det snabbare. Det finns numera till och med särskilda arrangemang med ståltråd och fiberduk att köpa som sätts ihop till ett litet växthus, en skräddarsydd pallkragetunnel. Sedan återstår bara att vattna, luckra jorden, gallra och gödsla.

 

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Mitt olivträd står på en inglasad balkong. Nu står det inne, men har börjat fälla blad. Varför?

/Kirsti Cederqvist, Gbg.

Svar:

Tyvärr är det så att olivträd inte trivs särskilt bra inomhus på vintern. Det blir för varmt, för torrt och framför allt för mörkt och då reagerar de med att tappa bladen, precis som ditt träd nu gör. För att ett olivträd ska må bra under vintervila inomhus ska det helst inte stå varmare än 10 grader. Och även om du har ställt det i ett söderfönster är dagsljuset nu under vintern inte tillräckligt. Det bästa är därför att sätta upp någon form av belysning ovanför trädet. Det skulle räcka med en sladd och en armatur där du skruvar i en lågenergilampa, men det finns också riktigt bra och snygga växtbelysningar att köpa. Vattna försiktigt nu då trädet vilar. Plantera om det i mars och skär då också bort torra och till synes döda grenar. I bästa fall repar det sig och börjar växa igen.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har en vildvuxen baksida av min trädgård. Det är en slänt som lutar ca 10-15% i skugga som vi inte använder till något. Storleken är cirka 300-400 kvadratmeter och det växer en del finare buskar och några träd där. För 13 år sedan lades det ut täckbark där men nu är det mer vildvuxet med högt gräs, tistlar och sly. Om jag rensar upp, ska jag då täcka med ny bark eller finns det något annat bra sätt att hålla nere ”djungeltendenserna”? /Torbjörn

Svar:

Jag tycker inte du ska lägga på ny täckbark i slänten. Av olika anledningar, inte minst för att täckbark som läggs direkt på jorden fungerar som en näringstjuv för allt som växer i närheten. Men framför allt blir det så mycket vackrare att plantera något där i stället. Men du måste förstås rensa bort åkertistlar och annat ogräs innan du kan börja plantera.

Det jag först kommer att tänka på är en av våra vanligaste klätterväxter som faktiskt gör sig minst lika bra som marktäckare. Det handlar om klätterhortensia, Hydrangea anomala ssp. petiolaris, som både breder ut sig rejält och blommar vackert på försommaren. Den är perfekt när man vill täcka stora ytor och, som du, en skuggig slänt. Beväpna dig med tålamod bara, den växer mycket långsamt de första åren.

Föredrar du en mörkt grön botten till de buskar och träd som redan växer i slänten kan du plantera hasselört, Asarum europaeum. Det är en vintergrön, decimeterhög marktäckare med mörkgröna, glänsande blad som också trivs i skugga. Även den etablerar sig långsamt, men efter fyra–fem år sprider den sig desto snabbare och kräver mycket lite skötsel.

Men om du även i fortsättningen räknar med ogräsproblem i slänten skulle jag nog välja röd sockblomma, Epimedium x rubrum. Det finns egentligen ingen annan marktäckare som klarar av att hålla stånd mot ogräs.