X
Annons
X

Trädgårdsexperten

Agneta Ullenius

Agneta Ullenius

Fråga:

I vårt kallväxthus har vi sedan drygt 20 år en vinranka, blå druvor, som med åren har vuxit sig för stor. Den har gett stor skörd, särskilt i år (25 kilo). Brukar beskära den före jul. Men vi har väl varit för snälla och inte skurit tillbaka den tillräckligt under åren. Hur mycket kan vi skära in den och hur långt in på grova (tjocka) delen? Hur många rankor kan man som mest släppa fram? /Åke i blåbärsskogen.

Svar:

I princip ska man beskära vinrankor två gånger om året, vinter och sommar. Den beskärning som är aktuell nu ska göras efter det att vinrankan är avlövad och har gått ner i vila, men i god tid innan den börjar sava på våren. Vanligtvis brukar vi hobbyodlare vänta till framåt jul, eller i början av januari, ungefär som du har gjort. Så gör även vinodlarna nere i Sydeuropa och det fungerar bra för en vinranka som växer så pass skyddat som din, inne i ett växthus. Många svenska kommersiella vinodlare med frilandsväxande vin väntar hellre tills den värsta vinterkylan är över, i mars-april, för att inte riskera att knoppar förfryser efter beskärningen. Men det gäller att inte beskära för sent, det vill säga när saven har börjat stiga och plantorna står i begrepp att börja växa.

En gammal vinranka som din mår bra av att gallras hårt. Spara bara en knapp meter nytillväxt på rankorna varje år och glesa ut sidoskotten om de är onödigt många. Det kan gärna vara 2-3 dm mellanrum mellan de sidoskott som ska vara kvar och på sommaren utvecklas med blad, blommor och druvklasar. Beskär också dessa skott ner till två ”ögon”. När du är klar ska du ha en rätt avklädd vinstock med korta stumpar till ”grenar” från huvudrankorna och utan några gamla druvklasar kvar. Alla vildskott som kommer nertill på vinstocken tar du förstås också bort.

Huvudbeskärningen gör du sedan flera gånger under sommaren när vinet har börjat blomma. Detta för att klasarna ska kunna växa fritt och få rikligt med sol på sig. Av den anledningen klipper man också bort alla nya skott som kommer utanför blomklasen. Bladmassan får inte bli för stor, då får druvorna inte tillräckligt med näring och sol.

 

 

Om bloggen

SvD har avslutat trädgårdsbloggen. Om du har en trådgårdsfråga kan du dock fortfarande hitta svar. Skriv in ditt problem i sökrutan på svd.se så kan du hitta lösningen genom de många frågor som publicerats genom åren.
Agneta Ullenius

Fråga:

Vi har satt tuja runt hela vår gård i olika omgångar. De första för sex år sedan, och för tre år sedan satte vi ytterligare 200 plantor. På dem som vi satte nu senast har vi upptäckt sprickor i stammen på ca 1 m höjd och en del har börjat vissna. Skadorna ser ut som om stammen har fläkt upp sig så man ser kärnan, skadan är ca 10-15 cm lång och det ser inte ut som om det inte är i år som det skett för barken försöker “laga sig själv”. Har kollat på hela sträckan och det verkar bara vara på den häcken som ligger i norrläge. Den är planterad från väst till öst. Skadorna är på södersidan av stammen. Det bör påpekas att vi har ett grönsaksland vid denna häck om det skulle ha någon påverkan? Vad kan detta bero på och vad kan man göra för att rädda plantorna? Vi bor i Värmland. /Stig E.

Svar:

Här kan man misstänka att det rör sig om frostsprickor i stammarna. Två frågor inställer sig, och ingen av dem har något att göra med att ert grönsaksland ligger i närheten: Har ni valt tujasorter som är tillräckligt härdiga för ert klimat i Värmland? Är jorden tillräckligt dränerad där tujorna växer? Om det är så att ni har en mindre härdig sort så får ni nog leva med risken för fortsatta frostskador under vintrarna som kommer. För jag misstänker att ni knappast har lust att gräva upp några hundra plantor för att plantera en härdigare tujasort?

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag bor i Täby och har en vildvuxen baksida av min trädgård. Det är en cirka 300-400 kvadratmeter stor slänt som lutar ca 10-15 procent i skugga som vi inte använder till något. Idag växer det en del finare buskar och några träd där. För 13 år sedan lades det ut täckbark där men nu är det mer vildvuxet med högt gräs, tistlar och sly. Om jag rensar upp, ska jag då täcka med ny bark eller finns det något annat bra sätt att hålla nere ”djungel- tendenserna”? /Torbjörn

Svar:

Använd helst inte täckbark, för att inte riskera näringsbrist för de träd och buskar som växer där. Bark förmultnar mycket långsamt och förbrukar stora mängder kväve under tiden – som annars skulle komma växterna till godo. Dessutom måste du nog lägga på ett rejält lager täckbark, minst 30 cm, för att hindra ogräset från att komma upp. Alternativet är att först rensa bort allt ogräs och sedan plantera någon marktäckande växt som till exempel röd sockblomma. Det är en idealisk marktäckare för ett skuggigt läge under träd och buskar. Sockblomman breder ut sig tätt med krypande jordstammar och på så vis kan den, när den väl är etablerad, utkonkurrera nytt ogräs. Plantera med 30 cm mellan plantorna så får du en underhållsfri och stilig slänt efter några år när sockblommorna har vuxit ihop.

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

En liten del, ca 50 cm i kvadrat av jorden i min perennrabatt verkar ha fått problem med svamp. Alla växter dör så sakteliga med ett vitaktigt mögel kring stammen. Rabatten är stor och ligger mot söder. Har försökt gräva bort jorden och bytt till annan men tydligen inte lyckats. Orolig att det sprider sig och tråkigt med ett ”hål” i den för övrigt blomstrande rabatten. Har nu haft problemet i några år och kämpat med det. Vad ska jag göra? /Anna Blomquist

Svar:

Du har ju redan bytt ut jorden i rabatten en gång, men jag skulle nog ändå göra ett nytt försök till våren. Gräv då bort så mycket jord som möjligt och blanda ner ny kompostjord/planteringsjord och kogödsel. Lyft också upp växterna och spola av all jord från rötterna innan du planterar ner dem igen. Vattna sedan rabatten med 2 dl Atamon (ett konserveringsmedel som du hittar i livsmedelsbutiker) utrört i en stor vattenkanna. Det brukar kunna vara effektivt mot svampar i jord och gräsmatta. Men du kommer förmodligen att vara tvungen att upprepa den behandlingen flera gånger.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi har en liten sjö som gränsar till vår sommarstugetomt och skulle vara tacksamma för förslag till hur vi ska få en fin växtlighet runtomkring. Idag är det mest sly och brännässlor som växer där. Hur blir vi bäst av med det och vad tycker du vi ska plantera i stället? Jorden är ganska sandig och det kan bli rätt torrt på sommaren. Bor i Blekinge. /Bisse K.

Svar:

Det faktum att det växer brännässlor där är ett tecken på att jorden är näringsrik. Men först måste ni förstås rensa bort sly och nässlor innan det är lönt att börja plantera. Är det ett stort område kan det vara värt att hyra in en grävskopa som gör jobbet. Blekinge tillhör ju en bra växtzon (zon 2) vilket tillåter odling av lite känsligare arter. Om ni använder huset för sommarboende skulle jag nog främst satsa på växter som blommar i juli. Förslagsvis: luktpioner, stjärnflocka, mjölkklocka, röllika, fingerborgsblomma, gillenia, trädgårdsnattviol, trädgårdsiris, stäppsalvia och gammaldags buskrosor. Plantera även några extremt vackra buskar och träd, som till exempel vidjehortensia, skenkamelia och varför inte ett näsduksträd med små blommor och stora vita stödblad som fladdrar i vinden likt upphängda näsdukar. Det är ett långsamväxande träd så om ni inte vill vänta i 10-20 år på blomningen bör ni köpa ett uppvuxet, större exemplar.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Min kärleksört blir inte fin längre. I stället för att blommorna blir röda ser de mest svarta ut. När jag tittar nära ser det ut som att vissa av de små blommorna har torkat, andra håller på att slå ut nu. Bladen är gröna och fina. Kan det vara en sjukdom? Samma sak förra året, men då blommade en av de tre plantorna fint. Nu är alla tre drabbade. De står i norrläge och fukt har det ju inte varit ont om i år. /Lena Å.

Svar:

Kärleksörterna trivs helt enkelt inte där de växer. I ett norrläge blir det alldeles för skuggigt och detta är en växt som kräver full sol för att må bra. Kärleksört är lika soldyrkande som torktålig så jag misstänker att rötterna närmast ruttnar i den regnmättade jorden i skuggläget. Gräv upp och flytta plantorna. Vänta med det till våren om du inte bor i de varmaste delarna av landet.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Har en buske röda vinbär som alltid gett bra skörd. Genomsnittet de senaste fem åren är 20 liter, i år rekord med 26 liter. Men i år började löven falla innan alla bär var plockade, och efter kort tid var busken helt ren på blad. Jag bor i en av Stockholms norra förorter där det visserligen regnat en hel del denna sommar, men det har inte påverkat andra vinbärsbuskar. Vad kan ha hänt? Är busken död? /Rune S.

Svar:

Din vinbärsbuske kan vara angripen av en svampsjukdom. Det finns flera sådana som kan orsaka bladavfall på vinbärsbuskar – bladfläcksjuka, bladfallssjuka, vinbärsrost mm. Kratta bort alla nedfallna blad nu på hösten för att minimera risken att svampsporerna övervintrar i jorden. Täck också jorden runtom busken med kompost eller planteringsjord. Skär samtidigt bort de äldsta grenarna inne i busken för att hålla den luftig och öppen. Det bör man göra varje höst med vinbärsbuskar. Särskilt regniga somrar är det viktigt att buskarna inte är så täta att de inte torkar upp mellan regnskurarna.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi har en altan på ungefär 20 kvadratmeter i Stockholms innerstad. Den ligger i söderläge, högst upp i huset. Nästa sommar skulle vi vilja plantera lite mer rejäla saker än bara pelargoner och andra blommor. Vad föreslår du? /CA Carlson

Svar:

Om det bara inte är för blåsigt uppe på er altan så har ni ju ett fantastiskt utgångsläge. Det viktigaste är att skaffa riktigt stora odlingskärl – krukor, lådor etc. Ni bör också se till att det är hål i botten och att avrinningen fungerar. Var också beredda på att det handlar om att antingen stanna hemma på sommaren och vattna, eller att städsla någon som gör jobbet. Heta sommardagar kanske krukorna måste vattnas två gånger om dagen.

Det är viktigt att välja härdiga växter om de ska klara övervintringen på altanen. Ett bra knep är också att svepa in hela krukan eller lådan i bubbelplast, ställa den intill den varma husväggen och gärna ovanpå något som isolerar från kylan underifrån. Drapera säckväv runtom och fäst med grovt snöre så ser de vinterbonade krukorna dessutom snygga ut.

Eftersom ni har plats skulle det vara vackert med tre uppstammade dvärgsyrener i en rad. Den sort som heter ’Palibin’ är både härdig och vacker, blommar tidigt på sommaren och är hyfsat dekorativ även som avlövad. Håll kronorna bollklippta, forma dem direkt efter blomningen så riskerar ni inte att klippa bort nästa års blomknoppar.

I en skyddad hörna kan ni ha en japansk lönn. Välj då en av de mer härdigare sorterna, förslagsvis: Acer Palmatum ’Osakakuzi’ som är grönbladig och får fina röda höstfärger eller den rödbladiga ’Bloodgood’. Undvik brokbladiga lönnar, de trivs inte i full sol. Ställ in lönnkrukan under tak vintertid så att krukjorden bara hålls lätt fuktig, inte blöt under vintern.

Ni skulle också kunna ha en liten ormhassel, men då bör den vara rotäkta. Välj en som har en stamhöjd på minst 110 cm så får ni en stam som ser ut som en korkskruv. Bergbambu, Fargesia murielae, vore också dekorativt i en stor kruka eller låda. Den rena arten är härdigare än olika namnsorter.

Mot väggen skulle jag sätta upp en spaljé av trä, bambu eller smide och låta en klematis klättra upp och breda ut sig. Vitalba-klematisen ’Paul Farges’ växer snabbt och energiskt, blommar med små söta vita blommor och doftar fint.

Och vad är det för fel på pelargoner? De måste ju trivas hur bra som helst på er soliga altan. Sätt upp balkonglådor längs hela altanräcket och plantera mängder av röda kaskadpelargoner på försommaren. I en hörna skulle jag arrangera tre-fyra krukor med kryddörter, sådana som ni gillar att använda i matlagningen. Salvia, rosmarin, timjan, mynta – alla kommer att trivas på er soliga balkong. Och varför inte förkultivera en massa dahliaknölar inomhus på våren för att bädda för häftig sensommarblomning också? Det finns oändligt många sorter, en av de vackraste är ’Bishop of Llandaff’, mörkbladig med scharlakansröda enkla blommor.

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag fick tipset att plantera julrosor under mina rododendronbuskar, men nu har jag hört att de inte skulle trivas i samma jord. Stämmer det? Vad kan jag i så fall plantera vid mina rododendron som behöver något nertill eftersom de är lite glesa? /Jenny H.

Svar:

Det stämmer att julrosor trivs i kalkhaltig, mullrik och väldränerad trädgårdsjord, medan rododendron ju bör växa i en fukthållande porös torvjord med ett lågt pH-värde. Men ingen regel utan undantag. Jag känner många trädgårdsmänniskor som odlar julrosor intill sina rododendron. En av dem är Carina Larsson som tillsammans med sin man Thord Ohlsson driver en plantskola specialiserad på just julrosor (och även japanska lönnar) – Ulriksdals Trädgård på Kivik. I deras trädgård självsår sig julrosorna också under rododendronbuskarna som växer i vanlig trädgårdsjord med naturligt lågt pH-värde och mycket organiskt material.

Det viktigaste är inte pH-värdet, säger hon. Julrosor klarar sig i kemiskt sur jord, så länge pH-värdet inte är extremt lågt. Men däremot kan det bli för blött om rododendronbuskarna är planterade i en ren torvbädd och inte i naturlig jord. I så fall kan det vara svårt att få julrosor att trivas bra. Jordens struktur och genomsläpplighet är nämligen avgörande. Ska man plantera julrosor i torvbäddar måste man i så fall först jordförbättra med naturlig planteringsjord där de ska växa. Men det stora problemet är att det ofta blir för blött för julrosorna i torvjord som ju är extremt vattenhållande. Även ovanför jorden blir det lite väl fuktigt för julrosor som i en sådan växtmiljö kan utveckla svampsjukdomar. Mer starkväxande sorter som orientalishybrider, Helleborus orientalis, är lättare att lyckas med i den här miljön. Den vanliga vita julrosen, Helleborus niger, är mer mottaglig för svartfläcksjuka.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har ett antal pelargoner som blommat ut, både vanliga och mårbackapelargoner. Jag har hört att man skall klippa ner dem och ställa dem mörkt och svalt så återkommer de till våren? Är det så? På utsidan av ett plank har jag två kaprifolstånd. Jag vill gärna klippa ner dem eftersom de ser väldigt bara ut ned till. Ska jag göra det till våren. Hur mycket ska man klippa?/Ann Marie

Svar:

Du kan absolut spara dina pelargoner. De trivs bäst inomhus på ett ställe som är svalt (gärna runt 15 grader) men LJUST, helst under extrabelysning i form av någon sorts lysrörsarmatur. Jag brukar använda lågenergilampor och rigga upp dem så att de hänger ett par decimeter ovanför plantorna som står uppradade på ett stort bord vid källarfönstren. Får pelargonerna för lite ljus ränner de iväg på höjden och blir veka och gängliga. Ju varmare vinterförvaringen är, desto mer ljus kräver de. Och om de står riktigt svalt (runt 10-12 grader) behöver de bara pyttelite vatten en eller ett par gånger i månaden för att vila sig igenom vintern.

Putsa bort alla vissnade blad och blomstänglar innan du ställer in pelargonerna på vinterförvaring. Spara inte plantor som är angripna av ohyra, och förebygg gärna genom att stoppa ner pinnar med bekämpningsmedel i jorden på de pelargoner som du tar in. Ge dem bara en liten skvätt vatten varannan vecka under vintern och ingen krukväxtnäring alls förrän till våren, efter omplantering och beskärning, när de börjar växa igen.

Dina kaprifoler beskär du också på vårvintern, i mars-april. Om de är mycket risiga och glesa nertill kan du kapa dem ända nere vid markytan. Mylla samtidigt ner lite kogödsel så sätter de fart och börjar växa. De kommer nog att växa ett par meter redan första sommaren, men räkna inte med någon blomning förrän året därpå. Alla kaprifoler mår bra av att föryngringsbeskäras på det här sättet med ca tio års mellanrum.