X
Annons
X

Trädgårdsexperten

Agneta Ullenius

Agneta Ullenius

Fråga:

Har fått ett par sticklingar av några riktigt präktiga pelargoner och undrar hur man bäst drar upp dem. Några säger att det bästa är att plantera direkt i såjord, andra att de ska stå mörkt i vatten. Vad anser Du? Gäller för övrigt detsamma för sticklingar av hawaiiblomma, dvs hibiskus? /Bror

Svar:

Både pelargoner och hibiskus kan förökas på de sätt som du nämner, det vill säga antingen genom att först låta dem få rötter i ett glas med vatten eller att sticka ner dem direkt i jord där de får utveckla sina rötter. Meningen är ju att det ska bli en planta med bra och friska rötter, och många pelargonodlare menar att det bäst uppnås genom att sätta sticklingarna direkt i jorden. De rötter som pelargonsticklingar utvecklar i vatten blir nämligen ganska sköra och klena.

Även hibiskus kan man föröka genom att sätta sticklingar direkt i en kruka med jord, allrahelst om det rör sig om halvförvedade hibiskussticklingar. Så vitt jag förstår är det dock lättare att lyckas med gröna, mjuka hibiskusskott om de först får rota sig i vatten. Och det kan ta ganska lång tid, så det är viktigt att byta vatten då och då.

Om man först doppar den lilla pelargonsticklingen i ett glas med en halv tesked askorbinsyra utrörd i ljummet vatten  rotar den sig bättre, tipsade samlarbladet Pelargonbulletinen för flera år sedan. Sedan stoppar du ner några sticklingar i en kruka till drygt hälften fylld med porös krukväxtjord – och en tredjedel såjord ovanpå. Vattna jorden och ställ sedan de små plantbarnen varmt och ljust. Viktigt när man sätter sticklingar i jord är att hålla jordtemperaturen en bra bit över 20 grader, så undervärme är att rekommendera under själva rotningstiden. Sätt gärna på en ”plastmössa” på krukan, med några lufthål i, för att skapa ett fuktigt växthusklimat för de små sticklingarna.

När de har fått några nya blad är det dags att plantera om dem i något större krukor med mer näringsrik krukväxtjord. Blanda gärna i pyttesmå lecakulor eller perlit för att göra jorden extra porös. Plastkrukor är att föredra framför lerkrukor eftersom de bättre bevarar jordens fuktighet. Men var försiktig med vattningen så att de små babyplantorna inte ruttnar. Kall och våt jord är en perfekt grogrund för svampsjukdomar som lätt kan ta kål på en liten stickling redan under de första veckorna.

Du vet att de har rotat sig när de börjar växa ordentligt. Då är det viktigt att de små plantorna står så ljust som möjligt, gärna under någon sorts växtbelysning, inställd att lysa 12-14 timmar/dygn med hjälp av en timer. Står de för mörkt blir plantorna långa, bleka och taniga.

Plantera om de nya pelargonerna ytterligare ett par gånger i något större krukor under våren så att plantorna kan utvecklas ordentligt innan det är dags att ställa ut dem i början av juni när frostrisken är över. Och längre fram på sommaren, gärna i augusti, är det läge att göra om hela proceduren. Då är pelargonerna som frodigast och det är därmed den allra bästa tidpunkten för att ta nya sticklingar och få ännu fler pelargoner.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Om bloggen

SvD har avslutat trädgårdsbloggen. Om du har en trådgårdsfråga kan du dock fortfarande hitta svar. Skriv in ditt problem i sökrutan på svd.se så kan du hitta lösningen genom de många frågor som publicerats genom åren.
Agneta Ullenius

Fråga:

Vi har en tuja som är fyra meter hög. Vi har också vildvin som växer alldeles våldsamt fast jag inte uppmuntrar den med gödning eller ny jord. Nu har den tagit sig för att växa upp i tujan. Ska vi ta det för ett pikant inslag bland barren eller bör jag riva ner den? /Bengt

Svar:

Det må vara hur pikant som helst, men faktum är att vildvinets härjningar uppe i tujan är direkt skadliga. Få barrväxter klarar av att täckas av klätterväxter, framför allt för att det skuggar för mycket. Även mindre klättrare som eldkrasse och klematis kan vara olämpliga i en tuja av den anledningen. (Fast det ser ju mycket vackert ut, med de orangeröda blommorna mot tujans gröna barr.) Så riv ner vildvinet från tujan och uppmuntra det att klättra upp någon annanstans nästa år. Annars är risken stor att de ljusberoende barren dör och kvar blir då bara kala grenar.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag och min sambo har nyligen flyttat till ett radhus som omgärdas av en ligusterhäck. Vi bor i zon 1. Vi är nybörjare vad gäller trädgårdsarbete och undrar hur vi ska sköta vår häck. Jag har gjort en del efterforskningar på nätet, men det känns som att alla ger olika skötseltips… Häcken är hyfsat nyplanterad (skulle gissa på 1,5 år gammal) och ca 40 cm hög samt gles. När ska vi klippa häcken? Hur mycket? Fylla på med ny jord? Vattna utöver regnet som kommer? Gödsla när och med vad? /Malin L.

Svar:

En nyplanterad ligusterhäck bör alltid beskäras första våren efter planteringen just för att den inte ska bli gles nertill. Klipp därför er häck nästa vår, i mars-april, ner till cirka 20 cm om den är väldigt gles. Liguster tål rätt hård beskärning så plantorna kommer att skjuta många nya skott. Klipp sedan häcken nästa gång i början av augusti. I fortsättningen beskär ni också ligusterhäcken på liknande sätt två gånger per år, men ta inte lika mycket utan låt den hela tiden bli lite högre. Försök också att hålla häcken lite konformad så att den blir smalare upptill och bredast längst ner. Då får den rikligt med sol hela vägen ner, vilket också gör den tätare och snyggare.

Blir det torka till våren och sommaren bör ni vattna häcken. Smartast är att lägga ut en droppslang så slipper ni själva stå och vattna. Gödsla också häcken tidigt nästa vår med kogödsel och komplettera med gödselvattning längre fram när den växer som bäst. Enklast är att lösa upp ett par nävar hönsgödsel i en hink vatten och låta den stå några dagar. Blanda sedan i en deciliter koncentrerat gödselvatten i en stor vattenkanna (10-liters) så blir det lagom koncentration. Hönsgödsel innehåller mycket kväve vilket gör susen för gröna växter.

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi har nyss klippt ner hela vår häck, vet inte vad sorten heter men den hade ca 5 cm långa hemska taggar… Vi har tagit ner den så det bara är 20 cm stubbar kvar. Nu tänker vi försöka låta den växa upp igen och förhoppningsvis kan vi klippa och hålla efter den så den blir tät och finare från början. Vi har stora problem med brännässlor under/efter hela häcken, och jag fick som tips att lägga på täckbark. Nu läste jag ett annat inlägg där det stod att man absolut inte skulle ha täckbark vid en nyplanterad häck… då tänkte jag om detsamma gäller en nedklippt häck? Dessa brännässlor driver oss till vansinne och gör häcken väldigt svårtskött. /Åsa

Svar:

Visst kan ni lägga på täckbark för att kväva brännässlor och annat ogräs. Men lägg den i så fall ovanpå en kraftig markduk, en presenning eller tjock byggplast. För täckbark som läggs direkt på jorden är rena näringstjuven för allt som växer i närheten. Däremot ser det ju mer prydligt ut att ha ett lager täckbark som döljer en ful ogräsduk.

Nu har ni ju redan kapat häcken radikalt, men annars är det ett ingrepp som man brukar göra tidigt på våren, vårvintern. Då har häckplantorna bättre förutsättningar att överleva en beskärning av det här slaget.

 

 

 

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har övertagit en yuccapalm som står ute i kruka. Tänkte ta in den men den visade sig för hög, bladen når taket och stammarna är fula och rangliga. Kan jag beskära den eller är det bara att kasta bort den? Om den går att snygga till – hur ska den skötas? /Kristina

Svar:

Visst kan du beskära din yuccapalm, eller palmlilja som den också kan kallas. Skär bara av stammen på önskad höjd och den kommer sannolikt att återhämta sig och producera nya bladrosetter på den kvarvarande stammen. Om jag vore du skulle jag plantera om den samtidigt, i ny fräsch krukväxtjord som du blandar upp med mini-lecakulor så den blir luftigare.

Du kan också passa på att ta sticklingar av den avkapade stammen. Enklast genom att bryta av de gamla bladrosetterna och låta dem ligga och torka några dagar innan du planterar dem i jord. Men du kan också skära av stammen i decimeterlånga bitar och sticka ner dem i krukor med fuktig jord. Skär bottensnittet till en spets så vet du vilken ände som ska ner i jorden. Sådana här stambitar brukar man också kunna köpa, och då är den övre snittytan vaxad för att inte riskera att den hamnar upp och ner.

Placera en avklippt PET-flaska över sticklingkrukan eller gör ett miniväxthus med hjälp av en plastpåse som du klipper lufthål i och fäster runt krukkanten med en gummisnodd. Ställ krukorna ovanpå ett element eller liknande så att de får fin undervärme. Vattna sedan mycket sparsamt och se till att jorden inte blir plaskvåt och möglig. När de har rotat sig och börjat få nya bladruskor är det bra att plantera om dem i större krukor. Det blir en snygg krukväxt om du planterar tre stambitar i olika höjd i samma kruka.

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Eftersom jag heter Leander i efternamn tycker jag det är lite extra roligt att odla leanderklocka/ballongblomma. På min balkong har jag fyra plantor på mellan 130 och 160 cm. Vad gör jag med dem under vintern? /Ruben

Svar:

Ballongblomma, eller Leanderklocka (Nicandra physalodes) är en ettårig växt, så din vackra blåblommande namne kommer att tyna bort och dö nu på hösten. Men du kan förstås ta frö och odla egna plantor framåt vårkanten. Alternativt spara de torkade fröställningarna och sätta dem i vaser inomhus som eterneller.

Om man odlar ballongblomma i en trädgård kan man räkna med att få en massa småplantor på köpet, eftersom de självsår sig mycket lätt. Spara fröerna torrt över vintern och så i krukor i mars. De gror lättare om du gör ett miniväxthus över krukan med hjälp av en plastpåse som du klipper små lufthål i.

PS Du vet säkert att hela växten är giftig.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har köpt barrotade pioner, hybrider och nu i oktober, i växtzon 5-6 med för närvarande vattensjuk mark, känner jag mig tveksam till utplantering. Kan pionerna vänta med att bli planterade tills våren? Eller ska jag plantera dem i krukor och förvara dem frostfritt under vintern? /Lotta

Svar:

Det bästa i din situation är att plantera pionerna i krukor och gräva ner dem någonstans, i en köksträdgård eller i en rabatt, och sedan täcka dem med löv så att blir någorlunda skyddade. De behöver kylan på vintern för att utvecklas till bra plantor. Till våren kan du plantera pionerna – men det där med vattensjuk mark låter definitivt inte bra. Om du har tänkt att plantera pionerna i en sådan jord är risken stor att knölarna ruttnar bort med tiden. Du får fundera under vintern på en annan, lämpligare plats för dina pioner. Läs gärna mer om pioner i böckerna med just namnet Pioner, det finns två relativt nuytgivna – en av Susanna Widlundh och en av Eva Robild.

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Köpte frö i våras i Hout Bay, söder om Kapstaden. Vi sådde fröna sista dagarna i maj och fick många roliga pumpor! Nu undrar vi om det skulle fungera att ta frö och så till nästa år? Hur gör man bäst?

/ Lena O.T.

Svar:

Visst kan du ta frön från dina sydafrikanska pumpor, det är en jättebra idé. Börja med att skölja bort fruktköttet och lägg sedan fröna att torka på ett hushållspapper. När de är torra kan du spara dem i en papperspåse tills det är dags att så framåt vårkanten. Om du bor i Skåne eller någon annanstans i odlingszon 1 kan du så pumpafrö direkt utomhus när frostrisken är över, men längre norrut är det bäst att förkultivera dem inomhus. Som många andra fröer gror även pumpafrö snabbare om de först får ligga i blöt över natten. Peta ner ett par frön i en kruka med näringsrik blomjord toppad med några centimeter såjord och ställ den varmt tills pumpan har grott. Därefter utvecklas plantorna bäst någonstans där det är svalt och ljust.

De späda pumpabebisarna behöver också avhärdas, det vill säga gradvis vänja sig vid uteklimatet innan de planteras ut. Ställ därför ut krukorna vid fint väderlag och låt dem stå ute lite längre för varje dag under någon vecka. När de sedan är utplanterade kan det vara klokt att skydda pumpaplantorna med fiberduk under den första tiden eller tills de börjar blomma.

Räkna med att det tar 4-6 veckor från sådd tills de små plantorna kan planteras ut, så försök att tajma in tidpunkten för sådden med sommarens ankomst. Nattkylan är farlig och pumpaplantorna kan duka under efter en endaste frostnatt.

 

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Läste svaret om vinterförvaring av olivträd. Jag undrar hur och när man skall beskära ett olivträd.

/Kjell

Svar:

Om du behöver beskära ditt olivträd är vår och försommar en bra tid. Det kommer förmodligen att tappa en del blad under vintern och det är ingen katastrof. Plantera om trädet på våren eller byt ut översta jordlagret till fräsch krukväxtjord, gärna uppblandad med lite kogödsel. Vattna bara försiktigt tills du ser att trädet har börjat växa igen.

Ta sedan bort torra och till synes döda grenar och klipp in de långa, nya skotten cirka en tredjedel om du tycker att trädet börjar bli väl skrymmande. Grenar som korsar varandra i kronan kan du också klippa bort. Olivträd tål rätt hård beskärning. Klipp gärna precis ovanför ett blad som växer utåt så får du en fin form på trädet.

Vattna med flytande gödselmedel varannan vecka från april till framåt hösten. Olivträd är törstiga när de står i sommarsolen så vattna frikostigt men var noga med att låta jorden torka upp mellan vattningstillfällena. Du kan ställa ut trädet på balkongen när värsta frostrisken är över. Olivträdet tål lite nattlig kyla.

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi har ett litet olivträd som inhandlades i våras. Är det något särskilt att tänka på inför vinterförvaringen? Är det till exempel bättre att ha trädet i ett svalt garage än att ha det inne i rumsvärmen?  /Johan

Svar:

Optimal vintervila för ett olivträd är inomhus, med god belysning och helst inte varmare än 10 grader. Belysningen är viktig eftersom trädet behåller bladen hela vintern. Medelhavsväxter som fäller sina blad, som fikonträd, kan däremot också övervintras svalt, helst runt +5 grader men frostfritt, och mörkt. Jag vet många som lyckas förvara olivträd inomhus i sin bostad, men rejält ljust och inte i närheten av elementvärme. Det man ska tänka på i så fall är att trädet behöver mer vatten i rumstemperatur än i sval vinterförvaring. Om olivträd står för varmt, för torrt och för mörkt under vintervilan reagerar de med att tappa bladen, och i värsta fall får de angrepp av spinnkvalster. Tänk dig en vinter vid Medelhavet – solig, sval och lagom regnig. Precis så vill olivträdet ha det. Men vänta så länge som möjligt med att flytta in trädet, det klarar några nätter med minusgrader. Ställ det så skyddat från regn och kyla som du kan och dra ner på vattningen.

Om du väljer att vinterförvara olivträdet i garaget bör du försöka ordna med någon form av belysning, för även om det finns fönster är det svaga vinterdagsljuset långt ifrån tillräckligt. Det allra bästa är förstås att hänga upp en växthusbelysning eller en armatur med lågenergilampa. Men det kan räcka med en lågenergilampa i en vanlig skrivbordslampa som riktas mot trädet. Koppla till en timer så att trädet står ljust 13-14 timmar om dygnet.

Under vintern förbrukar olivträdet inte mycket vatten så var ytterst försiktig med vattningen. Ställ sedan ut trädet på balkongen igen när frostrisken är över på vårkanten. Eller tidigare, bara du kommer ihåg att ta in det under riktigt kalla vårnätter.