X
Annons
X

Trädgårdsexperten

Agneta Ullenius

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har köpt tulpanlökar för ”uteplantering” men det blev några över. Så jag tänkte att man kan plantera dessa i en kruka och kanske få dem att blomma till jul. Är det möjligt? Om jag låter dem få en ”köldknäpp” först och sedan tar in dem i garaget och slutligen in i värmen och ljuset? /Eva Sjölund, Boden

Svar:

Tulpanlökar behöver en köldperiod, frostfritt men under +9, på omkring tre månader innan de ens börjar växa. Skulle därför knappast tro att du hinner få tulpanblomning redan till jul. Men du kan ju plantera dina överblivna tulpanlökar i krukor och få fin blomning till våren. Se till att krukan har hål i botten och lägg på ett lager lecakulor. Fyll sedan först drygt halva krukan med jord, såjord fungerar bra, och blanda i en tsk benmjöl. Placera lökarna tätt, men inte intill krukkanten, och strö gärna lite grus mellan dem.

Fyll sedan på med jord så det precis täcker lökspetsarna och tryck till med händerna. Strö litet sand ovanpå så blir jorden inte så ”algig” och lökspiran kan lättare ta sig upp. Vattna igenom krukan och ställ den utomhus på en skyddad och inte alltför fuktig plats fram till vintern. Vattna försiktigt ytterligare någon gång under hösten när krukjorden har torkat upp.

Titta till krukorna då och då under vintern, men börja inte vattna förrän lökarna spirar framåt vårkanten. Då är det också dags att ställa ut krukorna i solen.

 

 

Om bloggen

SvD har avslutat trädgårdsbloggen. Om du har en trådgårdsfråga kan du dock fortfarande hitta svar. Skriv in ditt problem i sökrutan på svd.se så kan du hitta lösningen genom de många frågor som publicerats genom åren.
Agneta Ullenius

Idag är jag på Bokmässan i Göteborg och pratar om min och fotografen Jurek Holzers nya bok Chelsea Flower Show – och berömda engelska trädgårdar.

Och jag är förstås mycket stolt över att den har nominerats till utmärkelsen Årets trädgårdsbok 2012.

Vi kanske ses? Trädgårdsscenen kl 11.50 och SvD:s monter kl 14.00.

Kan också avslöja att nästa års engelska trädgårdsresa med SvD-läsare – till just Chelsea Flower Show i London och till några fantastiska trädgårdar – kommer att annonseras ut i mitten av november. Allra först här på svd.se/accent.

2013 firar Chelsea Flower Show 100-årsjubileum så det blir extra festligt för de 157 000 trädgårdsälskare som får biljetter till utställningen – som alltid hålls tredje veckan i maj.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Min dotter har ett persikoträd som de inte vill och kan ha kvar. Min fråga är: Kan man flytta det? Hur och när bör man göra detta? Jag skulle gärna vilja ha det, men frågan är om det går? /Ingegärd Carlsson

Svar:

Visst kan du gräva upp och flytta persikoträdet, antingen nu i höst eller till våren. Det är bra om trädet har hunnit bli avlövat innan det utsätts för en flytt. Bor du i södra Sverige, eller inte längre norrut än Stockholmstrakten och Mälardalen, kan nog persikoträdet klara sig fint på en skyddad och solig plats i trädgården. Gärna mot en varm södervägg. Med ett sådant fint mikroklimat kan man till och med odla persikor i Örnsköldsvik (zon 4) vet jag.

Gräv först en rejäl grop där trädet ska stå, och förvissa dig om att det inte är ett lerhål utan väl dränerat. Slå ner en stödkäpp eller två, och placera sedan trädet så att det hamnar på ungefär samma höjd som tidigare. För djupt planterade träd brukar inte klara sig. Skydda sedan trädet med säckväv när det blommar i april-maj för att inte riskera frostskador på nätterna. Persikoträd blommar lite för tidigt för sitt eget bästa, speciellt i varma och soliga lägen. Glöm inte att öppna täcket på dagarna så att bina hittar in, såvida du inte vill sköta pollineringen för hand med en liten pensel.

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Efter tre månaders bortavaro från balkongen kommer jag hem och finner mina trista kärleksörter, som står i stora krukor. Min balkong täcks av balkongtaket ovanför, så sällan når regnet in. Vattning har med andra ord skett ytterst sporadiskt av tidvis hemmavarande barn. Nu vill jag ha tips på vad som möjligen kan klara sig på balkongen under rådande omständigheter. /Margareta

Svar:

Gillar du kaktusar? Sådana kan möjligen överleva på din balkong när du är borta. Om inte de som sporadiskt vattnar där dränker kaktusarna i vatten på grund av sitt dåliga samvete. Det är liksom ingen idé att plantera torktåliga växter som kärleksört eller andra sedumväxter och sedan åka bort i tre månader under den hetaste årstiden. Det har du ju redan märkt.

Det finns vissa knep som du kan ta till, som vattenhållande kristaller i jorden och framför allt: självvattnande krukor. Men en balkongodling kräver ju också viss tillsyn, inte bara vattning. Så det allra bästa är nog att försöka städsla någon som regelbundet går hem till dig och vattnar. I så fall kan du plantera växter som lavendel, pelargoner, kryddörter, snöflinga, femtunga, silvernjurvinda och även klättrare som rosenbönor, rosenvial och slingerkrasse. De trivs alla på en solig balkong och klarar viss torka. Dock inte tre månader utan en skvätt vatten.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag planterade en klematis i augusti i år, tror den heter Rouge Cardinal. Så har jag läst lite om denna vackra växt och förstått att den ska planteras ca 50 cm djupt. Min fick jag ner ca 30 cm! Ska den stå kvar eller rekommenderar du att den ska grävas upp och planteras djupare? Runt rotstället satte jag en plastkruka (uppklippt). /Kerstin

Svar:

Jag tror inte du behöver oroa dig för planteringsdjupet. Att klematis skulle behöva planteras djupare än andra buskar verkar vara överdrivet. Det du kan göra om du är orolig är att vintertäcka din klematis med torra löv, granris etc. när kylan kommer. Och låt det ligga kvar fram till våren. På våren och sommaren är det bra om du kan åstadkomma skugga vid rothalsen – jag skulle hellre ta en lerkruka än en plastkruka som kan göra det lite väl varmt i solen. Plantera gärna någon bladrik perenn framför klematisen också. Och missa inte vattningen!

Vet inte om du klippte ner den när du planterade, men det är annars ett mycket gott råd att direkt toppa klematisrankorna ner till några dm – även om det känns förfärligt att klippa bort de vackra blommorna. Gör man det i samband med planteringen är förutsättningarna bättre för att slippa den svåra vissnesjukan, som särskilt brukar drabba just nyplanterade klematisar. De första symptomen är blad och stjälkar som vissnar. I värsta fall kan hela plantan tyna bort och dö på bara några dagar.

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har sedan flera år en uppstammad hibiskus som hela förra vintern gav riklig blomning trots att den stod inomhus i österläge. I våras planterade jag om den och beskar den. Hela sommaren har den stått på inglasad balkong i västerläge. Den har vuxit enormt med frodiga blad men inte en enda blomma sedan i juni. Kan jag beskära den innan jag tar in den? /Gunilla Hagland

Svar:

Jag vet att många hibiskusodlare brukar beskära på hösten, augusti-oktober. Men det skadar nog inte heller att vänta till våren, den tid då växtkraften är som störst. Börja med att ta bort alla små bladskott från stammen. Det kan du för övrigt göra löpande när som helst under året. I övrigt gäller samma beskärning som en icke uppstammad hibiskus. Det vill säga: Skär bort alla grenar som växer kors och tvärs samt sådana som ser svaga ut. Toppa också långa och gängliga grenar. Klipp vid ett blad eller ett utåtriktat ”öga” där ett nytt blad ska komma så det nya skottet kommer att växa åt rätt håll.

Ställ krukan ljust, men inte ovanför ett varmt element. Hibiskus är en subtropisk växt som älskar värme och fuktighet. Torr inomhusluft ökar risken för angrepp av spinnkvalster. Var också noga med vattningen under vintern. Se till att det inte blir kvar vatten i ytterkrukan eller på fatet eftersom det kan göra att rötterna ruttnar. Ett annat tips är att inte vattna med iskallt vatten. Någon flytande gödning behövs inte på vintern, utan bara från vårkanten och fram till nästa höst.

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Min nya passion är bonsaiträd. Jag förvarar dem på balkongen och snart närmar sig vintern och den första frosten. Jag skulle vilja ha tips på hur jag på bästa sätt kan isolera krukorna inför vintern då mina träd behöver vintervila och jag inte har någon annan plats att förvara dem på än just på balkongen. Skulle vilja hålla någonstans mellan 2 och 8 grader i jorden, räcker det förresten att bara krukan är isolerad eller måste jag hitta på något även med själva trädet? Jag är också fundersam över det här med första frosten, klarar de en natt, eller borde jag förbereda för vintern redan nu? Sedan var de det här med vattningen… Jag har förstått att de behöver avsevärt mycket mindre vatten på vintern, hur mycket? Och när kan man börja vattna som vanligt igen?

/Antonius

Svar:

Om dina bonasaiträd fäller sina löv på vintern, vilket låter sannolikt efter din beskrivning, så kan de övervintras mörkt, under förutsättning att den står mycket svalt, i 2-8 plusgrader. Om du har något sådant ställe, ett garage, sommarhus, källare eller liknande kan det vara lösningen. Alla inhemska bonsaiarter tall, lärkträd, avenbok och även kinesisk en, kräver vintervila. Har du en sådan gäller det att förvara krukan väl isolerad mot kylan på balkongen. Enklast är att skjuta in den mot husväggen så att den får värme från väggen och också står väl skyddad från regn och rusk. Svep också gärna in hela krukan i fiberduk och bubbelplast. Ställ sedan krukpaketen ovanpå frigolitskivor, gamla trasmattor eller något annat som isolerar från kylan underifrån betonggolvet. Om du även behöver isolera själva trädet, och hur känsligt det är för nattfrost kan jag inte säga, det handlar om vilket slags träd det är. På vintern när bonsaiträden vilar svalt inomhus eller kallt utomhus behöver de bara minimala skvättar vatten.

Bra skötselråd och allt man i princip behöver veta om bonsaier finns i Lennart Cösters bok Börja med bonsai. Dessvärre är den slut på förlaget men du kan ha tur och hitta den på antikvariat eller på ett bibliotek. Och eftersom Lennart är mycket aktiv i Svenska Bonsaisällskapet kan du också hitta alla hans odlingsråd på sällskapets hemsida.

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag undrar vad som hände med alla mina dahliaknölar under vintern. Tog upp dem som vanligt förra hösten när frosten kom och stoppade in dem i en kartong i källaren. Sedan planterade jag i krukor och fick vänta i mer än två månader på att de skulle titta upp. Vad tror du det kan bero på att de var så trögstartade i år?

/Anna-Karin

Svar:

Det jag kan tänka mig är att dahliaknölarna förvarades lite för fuktigt under vintern så att de helt enkelt ruttnade. Det är ju viktigt att klumpen inte är blöt när den tas in för vinterförvaring. Man ska inte heller vattna så mycket under vintern, på sin höjd bara fukta jorden lätt med en blomspruta några gånger. Det finns dahliaentusiaster som i förebyggande syfte pudrar över lite Atamon på knölarna inför övervintringen. Det fungerar som antimögelmedel, vilket egentligen inte är så konstigt eftersom detta konserveringsmedel har ungefär samma uppgift i syltkoket. Men det finns många andra övervintringsknep, säkerligen lika många som antalet dahliaodlare. Är du inte med i Dahliasällskapet så kanske du ska fundera på att gå med.

Andra lök- och knölväxter som kan övervintras på samma sätt är kanna, kalla, gladiolus, crocosmia/montbretia, anemoner, knölbegonior, och doftlilja.

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Varför blir alla mina rosor och alla perenner blir så långa att jag måste sätta stöd åt dem?

/Else

Svar:

Jag tror det är så enkelt att det beror på vilken sorts rosor du har. Du kanske har valt sorter som växer till en viss höjd? Det finns ju rosor som får olika maxhöjder, från marktäckande till flera meter höga klätterrosor och buskrosor som blir uppemot två meter. Fråga i plantskolan när du köper rosor för att vara på den säkra sidan att de kommer att passa i din trädgård. Detsamma gäller även perenner, även om överdriven gödsling också kan vara boven i dramat.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Nu när sommaren är över kan jag konstatera att en av mina pionbuskar inte blommat i sommar. Det gjorde de andra. Den satte inga knoppar alls. Den har blommat fint och rikligt förr. Vad kan jag göra för att hjälpa den?

/Carl Magnus Pontén

Svar:

Det verkar lite mystiskt att bara en av dina pioner har vägrat blomma, medan de andra har blommat som vanligt i år. Jag antar att du har gett dem alla samma behandling, gödslat försiktigt med benmjöl eller kogödsel och vattnat om det var extremt torrt på våren och försommaren där du bor. Det enda jag kan tänka mig är i så fall att plantorna börjar bli för gamla. Om så är fallet kan du gräva upp den pion som inte blommade och dela den till två plantor som du sedan gräver ner som vanligt, ganska ytligt. Rötterna ska bara hamna en knapp decimeter under jordytan. Låt gärna de delade rotklumparna ligga i solen någon timme och torka innan du planterar ner dem. Byt också ut jorden där pionen har vuxit om du vill använda samma ställe. Vattna rikligt efter planteringen och täck gärna de nya plantorna inför vintern första året med luftiga löv och granris, men glöm sedan inte att ta bort täcket på våren innan pionerna börjar växa igen.

September är den allra bästa tiden för att plantera och plantera om pioner. Men räkna inte med att de nya pionplantorna blommar förrän nästnästa sommar.