X
Annons
X

Trädgårdsexperten

Agneta Ullenius

Agneta Ullenius

Fråga:

Kan jag beskära syren och rododendron nu på sensommaren, eller är det bättre att vänta till vårvintern? När det gäller gödsling, är det för sent att ge rosor gödsel nu? Och slutligen, jag har gamla äppelträd som ger bra med frukt, men de allra flesta äpplena är svartprickiga. Det händer också att de ruttnar direkt på grenen. Vad är det och vad kan man göra för att få bort angreppen? Bor i Skåne. /Beata

Svar:

Det blir bättre för dessa växter om du väntar med beskärningen till tidigt nästa vår. I synnerhet gäller det rododendron. Februari-mars, innan de börjar växa, är lämplig tidpunkt för dig som bor i Skåne. Längre norrut är mars-april bättre. Och det är för sent att ge rosor gödsel i augusti-september. All gödning av rosor efter juli månad är som kvällsmackan för oss människor – gör mer skada än nytta, brukar Svenska rosensällskapet framhålla. Det finns dock rosodlare som ger sina plantor lite höstgödsel – det vill säga gödsel med lägre kvävehalt och högre halter av kalium och fosfor vilket främjar växtens avmognad och stärker plantan inför vintern.

Om äpplena blir svartprickiga och ruttnar är det sannolikt fråga om ett svampangrepp, så kallad äppelskorv. En regnig sommar som denna ökar angreppen, och det trista är att svampsporerna kan övervintra på nedfallna blad och komma igen år efter år. Det viktigaste du kan göra nu är att se räfsa bort alla blad och ruttna äpplen från marken under träden på hösten. Då minskar risken för smitta avsevärt. Det är också bra att beskära äppelträden regelbundet så att bladmassan i kronorna blir luftigare och bladen lättare kan torka upp efter regn. Det finns många äppelsorter som är mer motståndskraftiga mot äppelskorv, läs mer om dem och om äppelskorv hos äppelexperten Görel Kristina Näslund.

 

Om bloggen

SvD har avslutat trädgårdsbloggen. Om du har en trådgårdsfråga kan du dock fortfarande hitta svar. Skriv in ditt problem i sökrutan på svd.se så kan du hitta lösningen genom de många frågor som publicerats genom åren.
Agneta Ullenius

Fråga:

Jag vill plantera en vindruvsstock i mitt växthus. Har förstått att roten ska grävas ner alldeles utanför huset och att stocken sedan ska föras in i själva växthuset. Vilken sorts vindruvsplanta passar bäst i Stockholmsområdet?

/Elisabeth

Svar:

Visst är det härligt med vinrankor som breder ut sig under växthustaket med dinglande druvklasar på sensommaren och hösten. Men tänk på att bladmassan tar mycket plats och skuggar så det kan därför bli svårt att odla tomater och andra solkrävande växter i växthuset.

Det finns flera sorter som kan odlas i Stockholmsområdet. Vanligaste vinrankan bland hobbyodlare har länge varit Vitis labrusca, bättre känd under namnet staketdruva. Den är mycket härdig och lättodlad bara den får växa i jord med lågt pH-värde, ungefär som rododendron och andra surjordsväxter. De flesta andra druvsorterna föredrar kalkrik, lerhaltig och mullrik jord. Staketdruvorna blir ganska goda att äta, men är inget alternativ för den som vill försöka göra ett gott vin. I så fall kan du välja Vitis vinifera ’Rondo’, en av de härdigaste, eller någon av sorterna ’Solaris’, ’Nero’, ’Blå Burgunder’ och ’Boskoop Glory’ som alla går att odla i Sverige. Andra goda och förhållandevis härdiga druvsorter är de gröna och kärnfria ’Himrod’, ’Aurore’ samt rödlila ’Vanessa’.

Man kan faktiskt odla vin ända upp i växtzon 3. Särskilt om man hjälper till att förlänga växtsäsongen genom att skapa ett skyddande mikroklimat i trädgården med häckar, buskar, staket och stenar som lagrar värme. Svart markväv skyddar mot alltför mycket regn samtidigt som den också bevarar värmen i jorden. Det viktigaste är att se till att växtplatsen är väldränerad så att inte vinplantan står i vatten. Bästa planteringstiden är våren, då hinner vinrankan etablera sig ordentligt inför första vintern. Planteringshålet bör vara 60-70 cm djupt och 20-25 cm brett, med lite sten och grus i botten. Fyll på med mullrik jord och vattna ordentligt. Fördelen med att plantera utanför växthuset och sedan leda in rankorna är ju att naturen sköter vattningen när vinet väl är etablerat och har utvecklat långa rötter som söker sig djupt ner i marken.

Även inne i ett växthus får man se upp för sena frostnätter och skydda plantorna med fiberduk om det behövs. Men det är ändå inte vinterkylan som är värst. Frostnätterna på våren när plantorna har börjat växa är betydligt farligare. Dessutom är det livsviktigt att vinrankorna hinner härda av ordentligt på hösten. Därför ska man inte ge dem någon gödning efter mitten av juni. Tänk också på att vinplantan är en klätterväxt och behöver bindas upp på rejält stöd eftersom druvklasarna kan bli tunga.

Läs mer om vinrankor och vinframställning hos föreningen Svenska vinodlare som också säljer härdiga plantor.

 

 

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har planterat flera olika sorters krasse på mitt blomsterland och i krukor, men varför blir det mest bara blad? /Sigrid H-blom

Svar:

Det är nog helt enkelt för mycket kväve i jorden. Du kanske har gödslat väldigt flitigt med kväverik gödsel? Samla in frö från de blommor du får och torka dem till sådden nästa år. Förvarar du fröerna i en papperspåse i kylskåpet klarar de sig fint. Jag känner en hängiven odlare som alltid sår krasse på ogräsrensade och rena ytor på våren och får sedan en vackert blommande, ettårig marktäckare.

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Mina solrosor på balkongen har vuxit jättedåligt denna sommar, inte alls blivit så höga som de brukar bli och blommorna är inte lika stora som vanligt. Vad kan det vara för fel? /Jussi

Svar:

Rejält med jord i krukan, flitig gödselvattning och massor av sol. Det är receptet för att lyckas med solros. En extremt kall och regnig sommar som denna utvecklas de inte lika bra, så enkelt är det.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Har en hel del rosor i min trädgård och har inte haft problem med sjukdomar tidigare. En av rossorterna, Iceberg, är omvittnat frisk och har blommat fint i flera år. I år har den, som enda ros, blivit svårt angripen av svartfläckssjuka. Kan detta ha något samband med att jag i höstas planterade ett mindre antal vitlöksklyftor (från trädgårdscenter) i jorden runt rosen, i syfte att skydda mot sjukdomar (måste ha läst om det någonstans). Jag har ingen annan idé om vad som annars skiljt sig från tidigare säsonger?

/Sarah

Svar:

Jag tror inte att det är vitlökarna som är orsaken till problemet. Snarare vädret. Svampsjukdomar som svartfläcksjuka och rosrost sprids helt enkelt mer under kalla och regniga somrar. Att försöka skydda rosorna med vitlök är ett välkänt gammalt knep, men frågan är om det hjälper en sommar som denna. Se nu till att plocka bort alla angripna blad – svartfläckiga, orangeprickiga, vitaktiga – det vill säga blad som ser sjukliga ut. Lika viktigt är det att plocka upp nedfallna blad från marken under rosorna. Låt heller inga angripna blad sitta kvar på hösten när rosorna ska gå ner i vintervila. Klipp även bort hela späda skott med smittade blad inför vintern. Svampsporerna övervintrar lätt i både växtdelar och jord. Om bladen läggs i komposten är det bra om det får gå minst ett år så att de hinner förmultna innan man använder den delen av kompostjorden. Lägg gärna ut ett lager ny rosjord omkring rosorna på hösten och kupa sedan upp jord som vanligt kring rothalsarna som skydd mot kylan, men inte förrän vintern närmar sig.

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har en fråga angående bärklasar som kommit på potatisblasten efter blomningen. När man delar på bären så är det små frön inuti. Jag har aldrig tidigare sett något sådant, men undrar ändå om detta något som är vanligt?

/Anita Jarmunger

Svar:

Det är helt naturligt. Även potatisväxter får frukt som innehåller fröer. I varmare länder är ju också potatis en flerårig växt, medan den här i Sverige inte klarar att övervintra utan betraktas som ettårig. Men man ska inte ens överväga att äta frukterna. Potatis utvecklar ju giftet solanin, och alla växtdelar ovanför jorden innehåller detta ämne. Inte minst gäller det den tomatliknande frukten och dess bär. Du vet säkert att gröna potatisknölar, sådana som hamnat ovan jord och exponerats för solljuset, också är olämpliga att äta. Alla gröna fläckar på en potatis ska skäras bort, och är den grön rakt igenom ska den kastas. Så säger Livsmedelsverkets rekommendationer.

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag planterade en rad med lavendel i våras och de tog sig fint och blommar för fullt nu. Men jag skulle vilja göra ännu en rabatt med lika många lavendel och undrar hur jag gör sticklingar av de som jag redan har. Det skulle ju spara in en del kronor…

/Anneli K.

Svar:

Du kan ganska lätt föröka lavendel genom att ta sticklingar av dina plantor nu på sensommaren efter blomningen. Försök få med en liten bit av grenens bark när du skär eller drar av sticklingarna, de ska se ut som om de har en liten klack. Detta hjälper dem att rota sig bättre. Sätt ner flera sticklingar längs kanten i en plastkruka med lätt fuktad såjord och täck sedan gärna med lite sand. De rotar sig lättast inomhus med en plastpåse över krukan, men se till att de inte står för varmt. Ställ sedan krukan med sticklingarna i ett växthus eller en kallbänk över vintern, alternativt nergrävda i jorden på ett väl skyddat ställe med rejält lövtäcke som ”överkast”. När våren kommer planterar du om dem en och en i nya krukor med näringsrik jord och låter dem växa till sig ett tag innan de planteras ut i trädgården.

 

 

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har en lång häck med sibirisk ärtbuske som har växt i många år. Den klipptes ned helt och hållet för ett 10-tal år sedan och har sedan fått växa mest på egen hand. Långa skrangliga grenar och gles nedtill. Jag undrar om det är möjligt att föryngra den på annat sätt än att klippa tillbaka den helt och hållet? Jag vill inte gärna bli av med insynsskyddet, men skulle också vilja att den blev lite buskigare igen.

/Gunilla

Svar:

För att få en häck av sibirisk ärtbuske, eller häckkaragan som den också heter, att växa sig tät och fin bör man beskära den årligen redan från planteringen. Det görs helst på vårvintern och den tål ganska hård beskärning, även en total nerklippning som också er häck utsattes för. Så det finns nog dessvärre inga genvägar. Vill du få en tät häck bör du börja om igen och sedan beskära buskarna regelbundet varje år.

 

Agneta Ullenius

TUSEN ÖPPNA TRÄDGÅRDAR

Det är smygstart redan idag men i morgon, söndagen den 12 augusti, infaller årets största dag för trädgårdsentusiaster. Då visas närmare tusen trädgårdar från norr till söder, de flesta högst privata, för besökare. Fenomenet som i Storbritannien brukar kallas Open Garden har börjat lite trevande här i Sverige men från och med i år är det en begivenhet som ingen vill missa. Förutom alla privata trädgårdstäppor som välkomnar besökare denna dag håller också många koloniträdgårdar, stadsparker, museiträdgårdar, botaniska trädgårdar och plantskolor öppet kl 10-17.

Tusen Trädgårdar arrangeras av Gunnel Carlsons Trädgårdsriket, Riksförbundet Svensk Trädgård och Studiefrämjandet. Vissa trädgårdar har även öppet även idag, lördag. Och en av alla de öppna trädgårdarna är förstås Gunnel Carlsons egen, i skånska Arlöv. All information om alla trädgårdar finns på Trädgårdsriket tillsammans med kartor och vägbeskrivningar så att man kan lägga upp sin egen trädgårdsrundtur. Nytt för i år är en liknande vägvisare för mobilen, appen Trädgårdsriket (49 kr), där man lätt hittar alla öppna trädgårdar som ligger i närheten.

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Har fått larver på min ligusterhäck. De är små och gröna och äter på bladen så att det blir små hål. Det sägs att det kan vara någon slags fluga. Nu undrar jag om det finns något som jag bemästrar detta med.

/Leif Blomkvist

Svar:

Det kan vara larver av öronvivel, ligustermal eller ligustersvärmare. De sistnämnda är stora, nästan en decimeter långa, grönfärgade larver med lila och vita snedstreck. På sommaren utvecklas de till vackra fjärilar, faktiskt en av de största som vi har i Sverige. Vissa år är angreppen värre, andra år kan de vara helt borta. Vill du vara snäll plockar du bort larverna, om du nu ser dem, och flyttar dem till en annan buske där de kan få knapra i fred och sedan bli fjärilar. Fläder och olvon lär de också gilla.

Öronvivlar gnager mer runtom bladen så att de ser ut som gamla konduktörsklippta biljetter. Vill man få bukt med dem är det biologisk bekämpning som gäller, det vill säga att vattna ner andra insekter som parasiterar på öronvivlarnas larver. Man brukar också få rådet att ta bort och bränna alla angripna blad medan larverna finns kvar på plantorna, men det är ju lättare sagt än gjort för de är mästare på att hålla sig undan när man jagar dem. Det du också kan göra är att vara observant på våren och inspektera buskarna. Spola då kraftigt med vattenslang. För när man väl upptäcker bladskadorna längre fram på säsongen har larverna oftast redan försvunnit.