X
Annons
X

Trädgårdsexperten

Agneta Ullenius

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi planterade fyra silverpäronträd förra sommaren och nu undrar vi om vi ska beskära dem och hur? Alla grenarna är samlade i en krona på en stam som inte har blad och träden ser rätt yviga ut.

/Karolina G.

Svar:

Om ni vill beskära era uppstammade silverpäronträd är bästa tiden i juli-augusti-september, de så kallade JAS-månaderna. Men det kan också göras på vårvintern innan träden har börjat växa. Det kan vara snyggt att klippa in grenarna lite så kronan får en mer bolliknande form. Alternativt hålla en klippt rak kant under ”bollen” så att kronan mer liknar ett uppfällt paraply, Men annars har ju silverpäron ett naturligt hängande växtsätt som många tycker är väldigt vackert. Det blir bara lite opraktiskt när de nedåtväxande grenarna blivit så långa att man inte kommer åt att klippa gräsmattan under träden.

 

 

 

 

Om bloggen

SvD har avslutat trädgårdsbloggen. Om du har en trådgårdsfråga kan du dock fortfarande hitta svar. Skriv in ditt problem i sökrutan på svd.se så kan du hitta lösningen genom de många frågor som publicerats genom åren.
Agneta Ullenius

Fråga:

Vi använder stora mängder kryddväxter, framförallt timjan och rosmarin. Vi får dock aldrig dem att överleva vintern i våra odlingslådor, utan får plantera nytt varje vår. Rosmarin vet jag skall vara svår/omöjlig, men timjan? Kan det bero på att vi skördar alltför hårt? När jag skördar klipper jag av kvisten och repar sedan av bladen. Inför höstens sista skörd har jag i princip klippt ner alla kvistar. De planteras i odlingslådor i ganska sandrik jord. Jag täcker inte över dem vintertid – kanske borde jag göra det? Mina frågor är alltså hur jag lämpligen skördar och om jag skall vidta några särskilda åtgärder för ”ökad överlevnad”?

/Patrik

Svar:

Jag kan inte se att du gör något fel när du skördar dina örtkryddor. Kryddtimjan är ju precis som rosmarin en Medelhavsväxt men brukar kunna övervintra på friland i Sverige, i alla fall till zon 3-4, speciellt när den växer på en väldränerad plats. Däremot är både rosmarin och kryddtimjan mycket svåra att övervintra utomhus i kruka. Och ni får nog betrakta er odling som ”krukodling”. Det kan gå, om man kan bädda in och skydda hela krukan (i ert fall odlingslådan) från kylan. Men för att vara på den säkra sidan bör man helst vinterförvara krukan eller lådan inomhus någonstans där det är svalt (10-15 grader) och ljust (extraljus rekommenderas). Om era lådor är för stora för att flyttas in kan ni försöka plantera om era timjan- och rosmarinplantor i mindre krukor inför vintern. Sedan gäller det att vattna lagom lite, och framför allt att inte övervattna under vintern när växterna vilar.

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Du har tipsat om växter för lerjord. Jag skulle vilja ha förslag på vad jag kan plantera vid en gavel som, förutom att där är lerjord, ligger i skugga större delen av dagen. På tomten i övrigt finns bland annat iris och krolliljor, så de är inte så aktuella. Växtzon 5, gärna vitt och rött.

/Karin N.

Svar:

Det kan nog bli svårt att plantera något rödblommande som fungerar i era förutsättningar. Jag kan inte komma på några röda blomster som klarar ett liv i skugga, lerjord och zon 5 – förutom Flitiga lisa men de är ju ettåriga. Den härdiga röda klätterrosen ’Flammentanz’ är visserligen skuggtålig men frågan är om den klarar att växa i skugga större delen av dagen.

Välj hellre bland vackra bladväxter och blanda olika färger och former på bladen. Parasollblad, jätterams, vipprams, ormbunkar och förstås vitkantad funkia skulle också fungera fint hos er.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi har nyligen köpt ett radhus med en liten tomt. Huset är ljus- mellanblått med vita knutar. Tacksam för förslag på blommor till en liten rabatt på framsidan av huset (vår till höst). Behöver också förslag på några klätterväxter. Växtzon 2.

/Kerstin

Svar:

Det framgår inte om rabatten ligger soligt eller skuggigt. Om en växtplats får mindre än två timmar av stark sol måste den betraktas som skuggig, eller åtminstone halvskuggig. Och växtvalet göras därefter. Men misströsta inte, lyckligtvis finns det mängder av fina skuggtåliga växter. I en skuggrabatt är stora sjok av funkior givna, antingen i blandade schatteringar av grönt eller kanske ännu hellre: vitbrokiga som lyser upp så fint. Vita löjtnantshjärtan och vita krolliljor trivs också bra i skuggan. Välj även några växter med vacker blå blomning, som allium och försommarblommande blå kaukasisk förgätmigej, Brunnera macrophylla (sorten ’Jack Frost’ får stora hjärtformade gröna blad med silvriga bladnerver) samt isblå stenkyndel som blommar lite längre fram på sommaren. Bland klätterväxterna finns många klematis, storblommiga såväl som småblommiga, som föredrar halvskugga. Låt dem svinga sig upp på spaljéer några cm från husväggen eller led dem upp på klätterstöd som placeras ut här och där i rabatten och bildar små torn. Det behöver inte vara dyra klätteranordningar i designat järn, ni kan sätta ner tre tjocka grenar eller tre-fyra rostiga armeringsjärn i jorden och knyta ihop dem i toppen med en snörstump.

Om vi i stället utgår från att rabatten får mycket sol, kanske mer än sex timmar om dagen, tycker jag att ni ska göra en blandad rabatt med rosablommande rosor och vit- och blåblommande samt gråbladiga perenner. ’Felicia’, zon 4, är en söt myskros som blommar nästan från slutet av juni till senhösten med klasar av ljusrosa blommor. ’Stanwell Perpetual’ är en annan långblommare med ljust rosa blommor som bleknar till vitt när de är full utslagna. Det är ingen slump att den blev utnämnd till Årets ros 2011. Få rosor är så härdiga, ända till zon 6, friska och kravlösa samt remonterar outtröttligt ända till långt inpå hösten. Vill ni också blanda in vita rosor tycker jag ni ska välja den vita Austinrosen ’Winchester Cathedral’ som också blommar större delen av sommaren samt plantera två krämvita klätterrosor ’Ilse Krohn Superior’ (zon 3) vid varje husknut. Blanda gärna in blekrosa rosenslöja, Gypsophila ’Rosenschleier’ och/eller sirlig vitrosa trebladsspira, Gillenia trifoliata, för att fluffa till det lite bland rosorna.

Malört, martorn, åbrodd och silvergrå marktäckande sandmalört blir särskilt snyggt till ett blått hus. När det gäller martorn (stiliga grå blad) finns det två sorter som också blommar riktigt härligt blått: alpmartorn, Eryginium alpinum, sorten ’Blue Star’ blir 50-70 cm hög, och rysk martorn, Eryginium planum, får stora klasar av små blå blomkorgar.

För vacker vårblomning kan ni välja ormrot eller den perenna förgätmigejen som bägge också är bra marktäckare. Längre fram på sommaren när de har blommat ut kan den blå fasadfärgen tas upp av himmelsspira, Perovskia ’Blue Spire’ som får ljusblå blomspiror och blir drygt en meter hög. Den blommar ända in i september och är härdig till zon 2. Vintertäck den gärna så övervintrar den bättre.

Vid husknuten skulle en gråbladig silverkaprifol bli stilig, gärna intill en doftande vit pion – den enkelblommande ’White Wings’ är en av de vackraste luktpionerna.

Plantera tätt redan från början, det går alltid att flytta växterna längre fram om det behövs. Och gör inte misstaget att anlägga alltför smala rabatter, speciellt under ett utskjutande tak där det sällan kommer en droppe vatten. Lägg först ett par decimeter snyggt grus eller gatsten/betongplattor i en rad närmast husväggen innanför rabatten.

Vattna ordentligt efter planteringen, speciellt om jorden är uttorkad, och fortsätt vattna i sommar. Låt sedan perennerna vissna ner i höst och storstäda i rabatten först till vårkanten. Då är det också dags att gödsla rejält.

Och glöm inte att peta ner massor av vårlökar i september – vita narcisser, blå scilla, blå pärlhyacinter och vita liljetulpaner skulle bli rysligt vackert mot det blå huset.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

På mina klätterrosor, ’New Dawn’, har en del blad liksom bleknat åt det svagt gula hållet. Jag har också några vildhallon som letat sig in i en rabatt och deras blad gulnar riktigt. Vad beror det på och kan det åtgärdas? Jag bor i zon 5 och har gödslat med köpt kogödsel.

/Gunilla Sandgren

Svar:

Det låter som näringsbrist. Rosor är jättehungriga och kogödsel på hösten eller tidigt på våren är bara förrätten på deras sommarmeny. Fortsätt att gödsla med andra medel – rosengödsel, benmjöl, Chrysan, Algomin eller annat. Men inte längre än till i början av juli. Därefter börjar rosorna förbereda sig inför vintervilan och ska helst inte fortsätta stimuleras att spruta fram nya skott som inte hinner förvedas innan vinterkylan slår till.

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Efter att ha fått gnagskador på en amerikansk strimlönn och fått en liten magnolia uppstångad med rötterna har vi nu stamskydd och eller nät runt våra nyplanterade träd. Hur länge måste vi vänta innan vi kan blåsa faran över och ta bort skydden? Det är förstås rådjur och harar som är inne i villakvarteren och härjar.

/Anna K

Svar:

Hur länge som helst, är mitt spontana svar. Bor man i rådjurshärjade trakter så kan man egentligen aldrig blåsa faran över. Men själva gnagskyddet på stammen kan ni ta bort, liksom eventuell stödpinne, när trädet är etablerat efter ett par år. Dock skulle jag nog låta ett nätskydd vara kvar i en cirkel en bit utanför och runtom de unga träden i flera år. Visserligen är det främst ung bark som djuren är ute efter, men jag skulle inte våga chansa.

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi har en stor parkrododenron. Den ser ut att må bra och har just nu en fantastisk blomning med massor av lila blommor. Det verkar dock som något äter på bladen. De är liksom perforerade i kanten och det verkar inte försvinna. Vi bor i Stockholmsregionen. Råd?

/Ylwa

Svar:

Det verkar vara öronvivlar, små hungriga saker som käkar bladkanterna på rododendron. Gnagskadorna kan bli både omfattande och fula. Hortonomen och växtskyddsexperten Maj-Lis Pettersson rekommenderar bekämpning med insektsparasitära nematoder, en giftfri behandling som är godkänd av Kemikalieinspektionen. Nematoderna ska vattnas ner runt den angripna växten en fuktig dag, gärna en dag då det regnar. De är levande varelser och känsliga för solljus. Det finns olika märken, fråga i en välsorterad trädgårdsbutik eller leta återförsäljare på nätet.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Vår röda klätterros, ’Flammentanz’, är 35 år gammal och har grova stammar och torra grenar. Den har också blivit gles.

Går det att rädda den?

/Eva F.

Svar:

En klätterros kan, liksom buskrosor, bli mycket gammal, till skillnad från rabattrosor som generellt är mer kortlivade. Man ska inte räkna med att en tehybridros blir äldre än 7-8 år, en floribundaros 10-12 år och en polyantharos 15-20 år.

Jag tycker därför att du inte ska ge upp hoppet om din ’Flammentanz’. Du kan föryngringsbeskära rosen, det vill säga klippa ner den ända till en decimeter ovanför markytan. Men vänta med det tills i början av maj nästa år, eller när björkarna har fått musöronstora blad och den värsta nattkylan är över. Spara omkring hälften av grenarna, eller åtminstone någon eller några av de yngsta grenarna och mylla ner rejält med kogödsel kring rosen tidigt på våren. Och vattna sedan gärna ordentligt om våren blir mycket torr. Den kommer inte att blomma nästa sommar, eftersom ’Flammentanz’ hör till de engångsblommande klätterrosorna som bara blommar på årsgamla skott. Men om den börjar växa och se frisk ut kan du nog se fram emot fin blomning sommaren därpå. Då passar du också på att kapa ner de grenar som du sparade vid första beskärningen.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Runt toppen av våra nysatta bolltistelplantor kryper många svarta myror. Jag tror mig se svarta löss som finns där också. Vad gör jag för att få bort dem, då jag antar att de är skadliga för den kommande blomningen?

/Hallon

Svar:

De små svarta lössen är bladlös som ofta brukar dyka upp på bolltistlar nu när värmen har kommit för att stanna. Bladlöss behöver ju inte alltid vara gröna, även om det är vanligaste färgen på dessa smådjur. Både svarta och röda bladlöss förekommer. De är i sig inte livsfarliga för växten, men de kan sprida mer farliga virussjukdomar. Försök att spruta bort dem med en kraftig vattenstråle. Myrorna lever på bladlöss, man kan säga att de mjölkar dem, och gör ingen skada på växten.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Har en vanlig kastanj, ca 38-40 år gammal. Vi har toppat den vart eller vartannat år. När och hur mycket kan jag toppa eller såga ner på stammen? Den är nu ca fem meter och tre stammar som delar sig ca 0,5m upp. Stammen vid marken är ca 40 cm, kronan börjar 2,5m upp.

/Sigborn

Svar:

Oj, om jag vore du skulle jag kontakta en arborist. Det är svårt att råda när man inte ser trädet. Och det vore ju synd om ett så gammalt och fint träd skulle fara illa av att bli kapat på felaktigt sätt.