X
Annons
X

Trädgårdsexperten

Agneta Ullenius

Agneta Ullenius

Fråga:

Har en magnolia som planterades för fyra år sedan och gav rikligt med blommor under två år därefter. Därefter gjorde vi en nyplantering av växter runt den och efter det har den inte blommat. Två säsonger utan blommor är så trist. Jag har förstått att rötterna är känsliga och att de kan ha blivit skadade men frågan är: Hur får jag den att blomma igen?  Jag har lagt på förbättringsgjord och rododendrongödsel. Vad mer kan man göra?

/Ulla-Karin

Svar:

Aj, aj, aj. Att gräva runt en magnolia kan vara livsfarligt. Man måste vara ytterst försiktig både vid underplantering och om man vill ta bort oönskat gräs. Det enda du kan göra nu är att låta magnolian vara ifred så den får en chans att återetablera sig. Men kontrollera att jorden är fuktig. Torr jord är aldrig bra för en magnolia, men extra farligt vid rotskador.

 

 

Om bloggen

SvD har avslutat trädgårdsbloggen. Om du har en trådgårdsfråga kan du dock fortfarande hitta svar. Skriv in ditt problem i sökrutan på svd.se så kan du hitta lösningen genom de många frågor som publicerats genom åren.
Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har planterat fem vita rosor i en rabatt och skulle vilja få förslag på andra växter som passar och trivs intill rosorna.

/Rose-Marie

Svar:

Utan att veta vilka rosor du har planterat skulle jag råda dig att vänta ett år med att plantera in rabattkompisar. Rosorna mår bra av att få etablera sig i lugn och ro på växtplatsen innan de börjar få konkurrens av andra växter.

Nästa vår kan du plantera perenner intill rosorna. Du kan ju välja blomfärg, men det kan vara vackert att hålla sig till vitt för att få ett lugnare intryck av rabatten. Här är några förslag med vit blomning:

Mjölkklocka, läkerudbeckia, bolltistel (t ex sorten ’Arctic Glow’),  brudslöja, rosenvial, vit thalictrum, japansk fjäderaster, fingerborgsblomma, fylldblommig stor blåklocka (vit sort), silvermartorn och kanske ett prydnadsgräs som silvergräs. Komplettera med vit iris i ytterkant av rabatten och vit dvärgnäva i framkanten.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Vår gräsmatta blev skadad av renoveringsarbete på huset förra sommaren och vi sådde nytt gräs i höstas men det verkar inte ha tagit sig. Man ser mest bar sandjord mellan glesa grässtrån. Vad ska vi göra för att få ordning på gräsmattan?

/Fam. Nilsson

Svar:

Det första ni bör göra är att klippa gräsmattan och därefter sprida ut grönytegödsel på det nysådda gräset. Om ni har mager sandjord kan ni pröva att så i en grässort som heter Siesta, den har låga näringskrav, är torktålig men också ganska långsamväxande. Gödsla, sprid lite planteringsjord eller torvmull med en piassavakvast om det behövs och så sedan de nya gräsfröna.

Kom bara ihåg att vattna, vattna och vattna. Så här års kan det behövas flera gånger per dag! Bästa tiden för att så en gräsmatta är ju på hösten när det i allmänhet är mer regnigt än på försommaren.

 

 

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jättedaggkåpa verkar intressant men tar väl jättestort utrymme? Finns det även dvärg- eller liten daggkåpa? Jag kanske har en sådan, cirka 10 cm stora blad, som trivs bra och håller sig inom rabatten. Är det frösådd som gäller eller delar man på plantan?

/Per Åke

Svar:

Jo, det finns daggkåpor som är betydligt mindre än den vanliga jättedaggkåpan. Fjälldaggkåpa, Alchemilla alpina, har vackra gröna blad med en tunn vit kant och blir cirka 15 cm hög. Liten praktdaggkåpa, Alchemilla epipsila, blir 20-25 cm hög. En annan lite mindre daggkåpa med vackra röda bladskaft är Alchemilla erythropoda. Alla de här förökar sig med frö, dock kanske inte lika energiskt som jättedaggkåpan, och du kan även gräva upp gamla plantor och dela på dem. Alla daggkåpor är lättodlade och närmast svårutrotade.

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Har klippt av en gren från grannens trollhassel, tänkte att jag skulle driva upp en buske. Ska jag sätta den i vatten för att få rötter? Och sedan plantera ut den? Eller?

/Palmqvist.

Svar:

Det är inte så lätt att rota en kvist av trollhassel – eller menar du kanske ormhassel, den med skruvade grenar? De flesta som lyckas med detta ympar på vanlig hassel, men det är rätt avancerat. En buske som man däremot lätt lyckas rota från en kvist är svartvinbär. Det är bara att sticka ner några kvistar i en kruka med jord, vattna och dra på en plastpåse för att få ett drivhusklimat. En hint: När man ser att en buske är dubbelt så dyr som en svartvinbärsbuske vet man att det är svårt att föröka den växten.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

För mindre än två år sedan planterade jag ut min trädgårdshortensia från kruka till rabatten. Den har därefter inte blommat, bara fått långa spretiga grenar. Förra året klippte jag därför ner den, men läste sedan att den blommar på andra årets grenar, så då klippte jag den inte. Den ser dock inte ut att ha några knoppar i alla fall. Den är nu centralt placerad i trädgården och jag funderar på att flytta den till en mer undanskymd plats för att se om den så småningom vill blomma igen. Eller är det inte något att förvänta sig? Bor i Malmötrakten.

/Maria B

Svar:

Det är en klok idé att flytta hortensian till en mer skyddad plats så kan du se hur den mår i sommar och sedan avgöra var den passar bäst. Om man beskär hortensior försvinner ju alla knoppar på fjolårsveden och det kan ta lång tid innan det kommer nya blomknoppar på årstillväxten. Mindre härdiga hortensior fryser också ner varje år och det är därför inte helt ovanligt att man bara får gröna buskar.

Tänk också på att hortensior är riktiga blötdjur som kräver ganska mycket vatten och fuktighetshållande jord.

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi har en japansk blodlönn som stått på en och samma plats i ca 40 år. Lönnen mäter ca 2 m i höjd och samma bredd.  Nu ska vi bygga om huset och skulle behöva flytta lönnen några meter. Går det? Och hur går man till väga? Vi tycker om trädet väldigt mycket och vill gärna bevara det.

/Frida

Svar:

Det kommer förmodligen inte att gå bra, japanska lönnar i den aktningsvärda åldern är mycket svårflyttade. Visst kan ni göra ett försök men risken är stor att trädet dör på kuppen, så frågan är om det är värt besväret. En bra förutsättning är om ni bor på en plats där det normalt blir tjäle, vilket kanske inte är fallet när ni har lyckats få en 40 år gammal japansk lönn? I så fall ska ni gräva ett djupt dike runtom trädet på hösten och sedan låta jorden frysa till så det blir tjäle i marken. Då gräver ni loss den och flyttar den med hela den stora rotklumpen intakt (grävskopa kan behövas!). Alternativt: Köp en ny, ni får en fin uppvuxen japansk blodlönn för runt 2 500 kronor.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi har ett ogräs som sedan två år har börjat invadera vår grusgång. Det filtar ihop sig runt stenarna och är pilligt att få bort. Vad är det och kan man ”bekämpa” det på något sätt.

/Kerstin Jarlinger

Svar:

Svårt att säga vad det är, men misstänker att ni har en del krypande på knän framför er. Den bästa och mest naturvänliga bekämpningsmetoden är ju alltid att dra upp ogräs med rötterna och att vara ihärdig. Inte bara i år, utan kommande år. Allra lättast går det efter regn när jorden är mjuk och rötterna lättare släpper.

När det gäller artbestämning kan jag rekommendera en ny ogrässajt – ogräsrådgivaren.slu.se – som har arbetats fram av Håkan Fogelfors, stadsagronom emeritus i ogräsbiologi och tidigare professor vid SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet.

Här finns för närvarande ett hundratal av de vanligaste ogräsarterna. Genom att skriva in ett antal faktorer som växtens utseende, storlek, blomfärg och växtplats får man fram bildförslag som i bästa fall stämmer med det ogräs man har i sin trädgård. Därefter visas förslag på olika bekämpningsåtgärder. Här finns också flera fördjupningsartiklar om ogräs samt tips om ogräslitteratur för den som vill förkovra sig ytterligare. Sidan är fortfarande under uppbyggnad och kompletteras löpande.

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Har en rabatt invid ett plank, läget är i sig ganska soligt, väster, men planket skuggar väl en del. Där växte tidigare några fula rododendron som vi nu har grävt upp. Ett stort lass jord är beställt och nu undrar vi bara vad vi ska plantera där. Gärna några buskar som blommar i vitt. Kanske något annat också. Vad föreslår du?

/Haggrens i Limhamn

Svar:

Här är några förslag med mestadels vit blomning som jag tror skulle passa jättefint hos er:

Börja med en liten pärlbuske, Exochorda ’The Bride’, en förtjusande buske med lite hängande växtsätt som bara blir lite drygt en meter hög och översållas med vita pärlliknande blomknoppar i maj som sedan slår ut till vita små blommor. Plantera också en kinesisk schersminros, Rhodotypos scandens en hallonsläkting som får stora vita blommor på försommaren.

Buskmagnolia ’Colossus’ blommar också i vitt mitt i sommaren.

Och eftersom ni bor i zon 1 och har ett soligt läge tycker jag ni ska beställa en buskvallmo, Romneya coulteri, en riktig solgris som får enorma vita blommor som nästan påminner om stora stekta ägg. Världens vackraste växt, menar många.

En blomsterkastanj skulle också passa. Det låter som ett träd men är en buske.

Ni som bor i Skåne kan ju också utan tvekan plantera frilandshibiskus, den engelska sorten ’White Chiffon’ är bedårande med stora vita blommor.

Smalbladiga silverbusken ’Quicksilver’, brokbladiga pagodkornellen ’Marginata Nord’, alternativt brokbladig kranskornell passar också till de vitblommande skönheterna. Vill ni blanda in ett prydnadsgräs kan ni fundera på Miscanthusgräset ’Variegatus’, ljusgröna blad med vita ränder.

Glöm inte heller att stoppa ner massor av vårlökar under buskarna till hösten: vit kungsängslilja, vit balkansippa, vit vårstjärna, snöklocka och fylldblommiga vitsippor blir en skön blandning.

 

 

 

 


Agneta Ullenius

Fråga:

Hur pollinerar man ett citronträd? Är det självfertilt?

/Christina H

Svar:

Ett citronträd kan ha både tvåkönade blommor och rena hanblommor, och visst kan du hjälpa till genom att handpollinera – det vill säga föra över pollen från blomma till blomma med en liten pensel. Men i allmänhet är det så att de sorter som vi köper och odlar här i Sverige får frukt utan pollinering, och det sker mer eller mindre oavbrutet året om. Det sköna med citronträd är att de samtidigt kan både blomma och sätta knoppar, ha små gröna kartfrukter på tillväxt och dessutom digna av fullvuxna, knallgula citroner. Därför måste de också ha skötsel året om, även om de vilar sig något under vinterhalvåret.