X
Annons
X

Trädgårdsexperten

Agneta Ullenius

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har en underbar syren i min gamla trädgård. Den är mer spröd än övriga syrener och har mycket ljust rosa blomklasar. Jag har faktiskt aldrig sett en sådan syren någon annanstans. Min mamma sa att det var en ungersk syren. Kan det vara så? Finns det ljusrosa ungerska syrener?

/Kristina, Norrtälje

Svar:

Jag har inte hört talas om någon riktigt ljusrosa ungersk syren, däremot sorter som är mer åt rosalila hållet. Exempelvis den som heter ’Måttsund’ och är riktigt härdig. Men däremot finns flera andra syrenarter med ljusrosa blommor. Det kan vara:

Pingstsyren, sorten ’Maiden’s Blush’ som har rosa doftande blommor

Komarowsyren, en storvuxen rosablommande sort.

Prestonsyren, ’James MacFarlane’, ljusröd.

Nejliksyren, blekt porslinsrosa och doftande.

Ädelsyren ’Edward J. Gardner’, med fyllda rosa blommor och ’Flamingo’ vars rosa blommor också doftar.

Yuannansyren, ’Rosea’, rosa doftande blommor.

Syrener föredrar en lerhaltig jord med aningen högre pH-värde än normalt. De blommar också bättre i full sol än i skugga. Det kan vara mycket stiligt att plantera flera olika sorters syrener i ett blandat buskage.

 

 

Om bloggen

SvD har avslutat trädgårdsbloggen. Om du har en trådgårdsfråga kan du dock fortfarande hitta svar. Skriv in ditt problem i sökrutan på svd.se så kan du hitta lösningen genom de många frågor som publicerats genom åren.
Agneta Ullenius

Fråga:

Sett och hört en del om persikoträd. Funderar på att plantera ett vid vår sommarstuga på Öland eller hemma i Kalmar. ’Frost’ heter tydligen en sort som kanske skulle passa. På Öland har vi ju sandjord där vi bor, härlig att gräva i. Skulle det passa? Har även ett fikonträd i kruka som stått i garaget i vinter. Det slår nu skott. Ska vi sätta ut det nu och se hur det går? Planterades om i fjol då vi köpte det på “rea”.

/Monika Herbertsson

Svar:

Sorten ’Frost’ kommer från Kanada och räknas definitivt till de härdigaste persikoträden. Liksom även sorten som heter ’Redhaven’. Bägge ska tåla ner till 35 minusgrader! Det finns också en ny fin sort från Lettland som heter ’Riga’ och lär vara riktigt odlingsvärd.

Blanda i ordentligt med humus (kompost eller planteringsjord) i sandjorden så borde ni lyckas.

Fikonet kan mycket väl ställas ut nu när våren verkar ha kommit igång ordentligt. Men lyft in det igen ifall ”vintern” återkommer innan det blir sommar på riktigt. Om trädet har blad när det flyttas utomhus bör det stå lite skuggat under den första tiden.

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Har något som vi tror är ginst. Men det är egentligen mest döda kvistar och bara några få som växer och blommar. Är det någon idé att försöka återuppliva växten, som är ganska skrymmande, eller ska vi gräva upp och kasta den?

/Fam. Haraldsson

Svar:

Ginstbuskar är tyvärr inte riktigt härdiga. De kräver också sandjord för att växa och övervintra bra. Lerjord är direkt förkastligt. Men så länge det finns liv finns det hopp. Klipp ner hela planta till tio cm höjd. Flytta den eventuellt till en torrare och soligare plats. Blanda också ner en hink grus i planteringsgropen.

Den härdigaste heter gullginst, Cyticus purgans. Den har ett kompakt växtsätt och blommar i en rätt stark gul färg.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag upptäckte sköldlöss på min fina kamelia nyligen. Den har fått en sockrig kletig yta på en del blad och jag ser lössens bruna sköldar på bladen. Vad kan jag göra?

/Kristina A.

Svar:

Det är rätt svårt att bli av med sköldlöss. En av anledningarna är att själva djuret är väl skyddat under en hård, vaxartad sköld. När lössen är mycket unga är skölden tunnare och de går då att komma åt med bekämpningsmedel. Om djuren kryper omkring är det ett tecken på att de fortfarande befinner sig i sitt utvecklingsstadium och ännu inte har sugit sig fast. (Kika med förstoringsglas, så vet du.) I så fall ökar förutsättningarna för att du ska lyckas behandla bort dem.

Spruta plantan med en såpspritlösning (blanda 2 cl såpa och 1 cl T-röd i 1 liter vatten eller köp såpsprit på apotek). Glöm inte undersidan av bladen där djuren oftast sitter. Efter ett par dagar bör du kunna plocka bort de fjälliknande lössen med pincett. Upprepa behandlingen 5-6 gånger med 10 dagars mellanrum.

Eller: Stoppa ner 3-4 Provado insektspinnar i krukjorden och vattna. Det är ett gift som tas upp av rötterna och sedan sprider sig systematiskt i plantan så att lössen dör när de suger näring ur växtsaften.

Hjälper inget av detta är det nog dags att fråga sig om det är mödan värt att behålla kamelian.

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Tacksam för tips om lämpliga växter till en avlång slänt framför mitt hus i söderläge. Vi rensar bort ris och ska plantera nytt. Kvar finns rosenspirea, vit ölandstok, mahoniabuskar, vita rosor, vintergröna och blå näva.

/Marie-Helene

Svar:

En av de vackraste städsegröna marktäckarna är mjölon, gärna sorten ’Massachusetts’. Den blommar i maj med vitrosa blommor och får sedan vackra röda bär på hösten. Mjölon trivs bra i just söderläge och sandiga sluttningar där den snart täcker in stora ytor med sitt krypande växtsätt. Härdig långt upp i växtzon 7-8. Plantera med 70 cm mellan plantorna.

I den här mattan av mörkgröna, läderaktiga blad kan det vara snyggt att plantera in enstaka flikbladiga japanska lönnar. Plantavståndet bör då vara cirka fyra meter. Det finns massor av sorter att välja mellan. Titta gärna närmare på de tre som heter: ’Ellen’ – med dilliknande grönt bladverk och klargul höstfärg, ’Red Dragon’ med purpurröda blad och flammande röd höstfärg och sorten ’Emma’ som har ett nästan chokladbrunt bladutspring på våren och brunorange höstfärg.

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Efter att ha satt sommarhuset istånd och konstaterat rådjurens framfart är min fråga enkel (att ställa) och berör nog många fler (i valkretsen): Finns det några buskar som rådjuren inte ger sig på och som kan trivas på en tämligen normalkarg ö i Stockholms skärgård?

/Carl B Hamilton

Svar:

Det finns en mängd växter som brukar anges som rådjursresistenta, men i min värld är det nog inte alltid så att rådjuren har hört talas om detta. Åtminstone inte våra rådjur i norra Roslagen. De käkar det mesta när de är hungriga på våren, innan växtligheten i skogen har kommit igång ordentligt. Tänk också på att alla vedartade växter som inte direkt står på rådjurens favoritmeny kan få fejningsskador när de är unga plantor. Om man planterar ett träd eller en buske ska de absolut skyddas med kycklingnät under de första uppväxtåren i trakter där det finns rådjur.

Här är några buskar som brukar anses vara rådjursresistenta och kan passa på din skärgårdsö:

Rhododendron, i princip alla sorter. Vresrhododendron i synnerhet.

Pimpinellrosor, eller spinosissimarosor som de kallas numera, har massor av taggar som verkar avskräckande på rådjur. Dessa rosor kan också växa i karga och sandiga jordar – sorten ’Poppius’ är rosablommande och stilig, ’Plena’ blommar i vitt och kallas även Finlands vita ros.

Samt: havtorn, kanadafläder, indisk rönnspirea, rosenslån, skvattram, körsbärsbenved, skogsolvon, japansk rönn, körsbärskornell och flikbladig gråal.

Bland lökväxterna brukar allium, scilla, påsk- och pingstliljor samt fritillarior som kejsarkrona och kungsängslilja anses rådjurssäkra.

Bland perenner som rådjur brukar undvika finns: akleja, bolltistel, brudslöja, daglilja, daggkåpa, euforbia, kattmynta, stormhatt, fingerborgsblomma, kungsljus, lavendel, plymspirea, vallmo, smörboll, pioner och ulleternell.

Även klätterväxterna klematis, kaprifol, pipranka och klätterhortensia brukar få växa i fred, liksom de flesta kryddväxter.

Men, som sagt, det går inte att garantera att rådjuren håller sig borta från vissa växter. Om det är många rådjur på ett litet område, och följaktligen också ont om föda, är risken stor att de äter precis allt som växer i trädgården.

 

 

 

 

 

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Har en flerårig orkidé hemma. På den kom istället för blommor något som ser ut som en ny planta. Kan man ta loss den och plantera? Hur gör man? Mycket tacksam för råd!

/Gabriela Faye-Wevle.

Svar:

Det är mycket riktigt nya små orkidéplantor som växer fram på blomstänglarna. Keikis kallas de, hawaiianska för barn. Jag vet inte vilken sorts orkidé du har men två av de vanligaste, Phalaenopsis och Dendrobium, är mycket lätta att delningsföröka med hjälp av dessa babyplantor.

Gör då så här: Vänta tills babyplantorna har fått minst tre blad och tre luftrötter. Ta sedan av dem och sätt dem i sphagnummossa för att växa till sig. När de blir större planterar du om dem i orkidékompost av pinjebark och kokosfibrer och sphagnum (vitmossa), inte i vanlig blomjord. Men utrusta dig med tålamod. Det tar säkerligen 3-4 år innan de nya orkidéerna blommar.

 

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga: Jag har en murgröna på balkongen som förfrusit under vintern. Men jag ser att den lever längst ner vi jorden där det fortfarande finns några gröna friska blad. Min fråga är nu, ska jag klippa ner den hela vägen eller kan det komma nya blad på det som är ovanför? Alla blad har ju förfrusit upptill men det är svårt att se hur ”stammarna” mår.

/Charlotta

Svar: Jag tycker du kan vänta en månad till och se hur långt upp murgrönan lever innan du beskär den. Klipp då bort torra blad och stänglar ända ner till friska gröna blad. Den härdigaste murgrönan heter Hedera helix ’Baltica’ och kan planteras även i växtzon 4.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jordmånen på vår ö är rätt sandig och kalkrik. På sina ställen är marken också lite sank. Vilka växter skulle ni rekommendera?

/Eva E.

Svar:

Sandjord brukar normalt ha ett lågt pH-värde, så ni kanske först vill göra en jordanalys inför växtvalet? Det framgår tyvärr inte var ni bor, men här är några förslag på växter för torra och sandiga marker:

Buskar:

Smalbladig silverbuske, ginst, japanska lönnar, sandmyrten, havtorn, lagerhägg (i skuggigt läge bara), korstörne, robinia, lingon och schersminros, Rhodotypos scandens – en vacker vitblommande buske för ett skyddat läge.

De flesta tallar föredrar också sandjord. Bland de små bergtallarna, Pinus mugo, kan ni titta närmare på sorterna ’Humpy’, ’Lilliput’, ’Sherwood Compact’ och ’Offenpass’ som alla har olika växtsätt – mattbildande, kuddformigt, klotformigt och sockertoppsformat.

Spinossissmarosor skulle också fungera: exempelvis ljust rosablommande ’Stanwell Perpetual’ som blev utnämnd till Årets ros 2011 och/eller ’Poppius’ med rosa-röda blommor som blir en betydligt större buske.

Perenner:

Sandlilja, vår- och höstljung, bergormrot, mjölon, sandmyrten, vitpytta, kattfot, malört, silvertistel, martorn, timjan.

Lite knepigare är det att rekommendera växter som fungerar där sandjorden är sank, men Rhododendron canadense, en vårazalea med rosalila blommor, växer i sin hemmamiljö på sanka ställen. Blanda då i lite grov fibrig torvmull i sandjorden när ni planterar.

Andra tänkbara buskar för samma läge:

Trollhassel, småblommig hästkastanj, flikbladig gråal, finsk rödbjörk, bredbladig skvattram, nyssa och katsura.

Perenner för fuktiga ställen:

Svärdslilja, kabbeleka (den vita), amerikanskt älggräs, fackelblomster, skunkkalla (gärna den vitblommiga).

 

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi har en skyddad och solig innergård i Uppsala. Mot en gul vägg kommer vi att plantera några röda klängrosor – ’Santana’ samt ’Great Award’. I hörnan av denna vägg finns en skada i rappningen som vi skulle vilja dölja med en buskros. Den behöver vara minst en meter hög och ska kunna växa fritt utan stöd mot väggen. Har Du något tips på någon bra buskros (rosa eller röd) som blommar flitigt, är frisk och har vackert bladverk och gärna doftar?

/Gunilla

Svar:

Det finns många bra buskrosor som skulle kunna passa på er gård. En av mina favoriter är den pampiga mandarinrosen, Rosa moyesii, som blommar med enkla, mörkt röda blommor och kan bli jättelik där den trivs. Lite mindre, drygt metern hög, blir ’Stanwell Perpetual’ som blommar länge med blekrosa, doftande blommor. Bägge är härdiga och friska. Ett annat alternativ i rosa kan vara ’Isfahan’, en nästan helt motståndskraftig ros som blev utnämnd till Årets ros 2009. Över huvud taget ska man nog titta lite extra på de rosor som har valts ut och nominerats till denna tävling. De är alla både friska och mycket odlingsvärda. Läs mer på:  www.rosensdag.se