Vårbehandling för änglatrumpet

Fråga:

Jag har en ganska stor änglatrumpet i kruka. I höstas när jag lyfte in den i garaget för vinterförvaring klippte jag ner den ganska mycket för att få plats. Under vintern har den skjutit många nya skott. Ska den klippas nu igen när jag planterar ut den?

/Bengt Carlsson

Svar:

Förmodligen är de nya skotten ganska veka och ljusa, nästan vita, på grund av ljusbristen. De kommer att få svårt med solen utomhus. Vänta och se, och putsa bort dem om de inte klarar sig. Det kommer nya blad. MEN. Frågan är hur länge du får vänta på blomningen. Eftersom du klippte ner änglatrumpeten ganska mycket i höstas är risken stor att du också klippte bort den del av plantan där blomknopparna anläggs. Nästa års blomning försenas kraftigt om man kapar under de förgreningar där stammen delar sig i en Y-form.

När du tar fram änglatrumpeten nu på våren är det lämpligt att plantera om den i ny fräsch jord och en rymligare  kruka. Om rotsystemet får för trångt i krukan blommar de inte lika rikligt, eller i värsta fall inte alls. Lyft upp hela rotklumpen och skrapa bort all gammal jord och glöm inte att se till att den nya krukan har hål för dränering. Lägg också ett tjockt lager lecakulor i botten innan du fyller på med ny jord. Om det behövs kan du också klippa bort lite av det yttersta rotsystemet.

Sedan kommer snart nya blad att bryta fram på de till synes livlösa stammarna. Jag brukar ge dem en dusch då och då med en blomspruta, precis på samma vis som med de övervintrade fuchsiorna, för att hjälpa naturen på traven. Ställ krukan ljust, gärna under extrabelysning. Vattna också så att jorden inte torkar ut, men med stor försiktighet innan de har kommit igång och börjat växa. När bladen dyker upp efter några veckor kan du börja ge plantan en svag dos flytande blomstergödning vid varje vattning. Änglatrumpeter är extremt törstiga och hungriga. Bör vattnas flera gånger i veckan, rent av dagligen under heta somrar. Om de torkar ut kan blomknopparna falla av. Och ställ för all del inte ut den förrän frostrisken är över.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vinterskador på häcken

Fråga:

Vi planterade ett 30-tal häckplantor (lagerhägg) i somras och de såg ut att arta sig bra under hösten, men i slutet av februari började alla se tråkiga ut. En stor del av bladen har blivit bruna, fast vi här i Skåne inte haft en speciellt hård vinter. Vad kan man göra åt detta – något man kan förebygga, eller kommer de att se lika tråkiga ut – varje vår? Ska man ta bort fula blad, eller låta dem vara?

/Tommy

Svar:

Jag vet ju inte hur era häckplantor står, men för att lyckas med lagerhägg bör de alltid planteras i rent skuggläge. Annars är risken stor att de får brännskador av den starka solen på vårvintern, i synnerhet om det fortfarande är tjäle i marken. Det är sådant som nästan alla städsegröna växter kan råka ut för. Om de står soligt bör man helst skugga dem med säckväv när vårsolen är under framme kalla dagar. Men det kanske inte låter sig göras med en hel häck. Beklagar, men ni borde kanske ha valt en säkrare buske till häcken om den ligger soligt. Det ni nu kan göra är förstås att klippa bort skadade blad och grenar och hoppas på att lagerhäggen återhämtar sig. Men vänta med beskärningen till i maj när det har blivit varmare.

Lagerolvon bäst som orangeriväxt

Fråga:

Jag planterade en vacker Viburnum tinus i fjol, i sydvästläge. Den har stått grön och fin med blomknoppar hela vintern till för cirka en månad sedan då den blev brun. Hela busken är brun nu. Är den förlorad eller kommer den tillbaka om jag beskär den? I så fall skulle jag också vilja flytta den till en plats som ligger mera skyddat. När gör man det i så fall? Borde jag ha skyddat den med säckväv?

/Anna K. i Västerås

Svar:

Lite oturligt att du planterade en Viburnum tinus, som brukar kallas lagerolvon på svenska. Den är dåligt härdig, och ska nog mer betraktas som en orangeriväxt. Den klarar inte många minusgrader så jag skulle ha den i en stor kruka och förvara den inomhus på vintern – svalt men frostsäkert. Försök skära bort de döda växtdelarna, gödsla och vattna – och om den återhämtar sig krukar du den och tar in den när vintern kommer.

 

 

 

Odla med P1 – idag

Kan man slänga ut grillkol i grönsakslandet?  Idag kl 10.35 svarar hortonomen, växtskyddsexperten Maj-Lis Pettersson på den frågan och på lyssnarnas odlingsfrågor.

Nu är alla trädgårdsägares favoritprogram tillbaka, ett vårtecken att lita på. Odla med P1 ska gräva ännu djupare och ifrågasätta mer, lovar den nye programledaren Gustaf Klarin som odlar solrosor på balkongen och även hinner med att jobba som reporter på Vetenskapsradion.

Programmet sänds också i repris på lördagar kl 12.05.

Bambu i stället för syren

Fråga:

I hörnan på vår lilla radhustomt har vi en syren som ska fungera som insynsskydd. På grund av vår dåliga kunskap om buskar och träd har syrenen blivit ett träd där de första 1,5 m mer eller mindre bara är stam och sedan kommer trädkronan och alltså har insynsskyddet försvunnit. Dessutom är hela vår lilla gräsplätt full med rotskott som vi inte blir av med. Om vi tar bort syrenen, kommer rotskotten då att försvinna och vad skulle vi kunna ersätta den med? Det ska inte vara något stort träd men något som ger oss lite ”privacy” när folk passerar på gångvägen.

/Marie

Svar:

Det första alternativet är ju att föryngringsbeskära syrenen, det vill säga att kapa stammarna i fotknölshöjd nu på vårvintern. Men det betyder att insynsskyddet kommer att låta vänta på sig i takt med att syrenen växer upp igen. Dessutom kan ni inte räkna med någon blomning första, och kanske inte heller andra, sommaren. Men det blir en tät och fin buske och kommer säkerligen att klara sig så i många år framöver. Allra helst om ni också gödslar syrenen på våren. Om det är en ympad syrensort kommer ni då förmodligen att skära bort ympningsstället vilket betyder att det blir en vanlig bondsyren som växer upp. Detsamma gäller förstås rotskotten.

Om ni i stället väljer att ta bort syrenen och plantera något annat får ni vara beredda på att idogt klippa av dessa rotskott så fort de visar sig. Efter några, eller förmodligen flera, års ihärdighet kommer de att dö ut.

Egentligen behöver ni väl något vintergrönt som insynsskydd, hellre än syrener? Det jag kommer att tänka på är bergbambu, gärna den rena arten som är härdigare (zon 1-4), eller den ännu stiligare glansbambun (härdig i zon 1-3). Båda blir omkring tre meter höga. Nu blommar glansbambun, men till skillnad från bergbambun (som blommade och dog i Europa från 1970-talet till i mitten av 1990-talet eftersom de alla härstammade från en och samma planta i botaniska trädgården i Kew utanför London) verkar det som om glansbambu skulle kunna överleva efter blomningen.

 

 

Liv i visset citronträd?

Fråga:

Nu är vi ledsna. Vårt citronträd har stått på vårt lantställe i vinter i ca: 8-10 plus. Senast vi var där såg vi att det börjat växa, och det fick då vatten förstås. Nu kom vi i veckan, visset, visset. Ska vi tro att det finns liv i trädet?

/Monika

Svar:

Citronträdet verkar ju vara vid liv, eftersom det har börjat växa. Men förmodligen skulle det behöva vattnas lite oftare. Inga stora skvättar behövs under övervintringen, bara tillräckligt mycket för att hålla växten vid liv. Det viktigaste är att vinterförvaringen är ljus, eftersom citrusväxter ju behåller sina blad året om. Fast temperaturen får inte gå ner mot frysgrader. Medelhavsväxter som fäller bladen, som exempelvis fikon, kan av den anledningen också övervintras kallt och mörkt.

Ni kan med fördel plantera om trädet nu på våren i ny och fräsch jord, gärna i den speciella citrusjorden som är något surare än vanlig krukväxtjord, uppblandad med små små lecakulor och även innehåller järn, mangan och andra näringsämnen som citrusväxter behöver för att må bra. Det finns också särskild citrusnäring som ni kan börja vattna med några veckor efter omplanteringen och sedan under hela sommaren. Undvik bara att gödsla med medel som innehåller kalk.

 

Dags att snagga vildvin

Fråga:

Vi har ett vildvin som växt upp över taket på huset och som jag håller på att beskära. Hur hårt kan vi gå fram, kan vildvinet också sågas ned i ”fotknölshöjd”?

/Johan Z

Svar:

Visst kan du beskära vildvinet långt ner, gärna i fotknölshöjd. Det blir som en föryngringskur för växten och om du även passar på att mojsa ner lite kogödsel på våren kommer vildvinet att växa upp fint. Det finns trädgårdsägare som klipper ner sitt vildvin på det här sättet varje vår. Jag kan tänka mig att det är ett bra sätt att hålla nere vildvinet till rimligt omfång om man inte vill att det ska växa sig alltför stort.

 

Mossa i gräsmattan

Fråga:

Jag har gott om mossa i min gräsmatta som jag försöker kratta bort på våren. Får man lägga mossan i komposten eller sprider den sig där? /Helga

Svar:

Du kan kompostera mossan, men lägg den djupt ner och låt den ta lång tid på sig att förmultna. Helst bör du inte tömma den komposten på ett par år. Om du blandar i lite gödsel kan det hjälpa till att få fart på mossans omvandling till mull. När du räfsar bort mossan i gräsmattan nu på våren kan du försöka lufta mattan, kanske med en vertikalskärare. Passa också på att toppdressa och gödsla med speciell gräsmattegödsel. Låt också gräsklippet ligga kvar när du klipper på sommaren, det är rena gödslingen. Men räkna inte med att kunna utrota mossan helt i de delar av gräsmattan som ligger i djup skugga.

 

 

 

Inte lätt odla i stekpanna

Fråga:

Vi skulle vilja sätta några buskar vid tomtgränsen som insynsskydd. Tyvärr ligger den delen av vår lilla trädgård på en stenhäll där jordmånen endast är ca 30 cm. Finns det några buskar som kan klara av att växa så grunt? Som har rötter som kan dra i sidled istället för neråt? Eller behöver vi bygga upp med planteringslådor/pallkragar för att skapa djup?

/Elisabet Wallin, Nykvarn

Svar:

Det är inte världens lättaste planteringsvillkor. När berget blir uppvärmt på sommaren kommer det att bli ungefär som att odla i en stekpanna. Jorden torkar ut otroligt snabbt. Ni bör nog ha ett större jorddjup för att lyckas att få något att trivas där på stenhällen. Ett fiffigt knep är att bygga upp murar av naturella torvblock som en odlingslåda mot berget. Det dröjer inte länge förrän de blir mossbelupna och ser ut som om de alltid har funnits där så de harmonierar bättre med omgivningen än om ni skulle plantera i pallkragar. Två varv av torvblock borde räcka. Forma dem lite runt genom att såga av kanterna med en liten såg och luta blocken kraftigt inåt.

Blanda upp den befintliga jorden med naturell grovfibrig torvmull, kompost och gärna grovt grus i botten.

Lämpliga buskar kan vara:

Vresrododendron, smalbladig silverbuske, pärlbuske, någon sorts kornell – kanske den gulbladiga ryska Cornus alba ’Aurea’. En rödbladig perukbuske, Cotinus ’Grace’ skulle också bli stilig. Blåbärstry är en annan buske som skulle kunna trivas där. Eller varför inte försöka med en tålig och härdig vildros – förslagsvis: Rosa glauca, daggrosen, en av de vackraste som finns. Den får söta rosa blommor bland ett vackert grågrönt bladverk och fina nypon på hösten. Den blir hög och brev och om ni planterar några rosplantor bredvid varandra kan jag tänka mig att det blir ett både vackert och effektfullt insynsskydd.


Alternativ till sjuk buxbom

Fråga:

Vi bor på Österlen och ser hur våra vackra buxbomsklot och lågväxande buxbomshäckar börjar anta en alltmer gul/orange färg på bladen samtidigt som grenarna börjar torka ihop och tappa blad. Detta känns mycket sorgligt, om de nu blivit angripna av buxbomssjukan, men vi måste förbereda oss på att kanske behöva gräva upp dem. Kan Du ge oss tips på andra städsegröna buskar som vi kan plantera och som går att formklippa på samma sätt som buxbomen? Kan vi behålla den sjuka jorden och hur ska vi i så fall hantera den på bästa sätt?

/Marie Simonsson

Svar:

Ja, visst är det sorgligt med denna buxbomssjuka som ingalunda bara har drabbat Skåne. Nu har även buxbomen i Botaniska trädgården i Uppsala angripits och det är bara en tidsfråga innan all buxbom i Sverige har fått den än så länge ohejdbara svampsjukdomen. Flera plantskolor avstår därför också helt från att sälja buxbomsplantor denna säsong.

Ni får nog räkna med att era plantor är smittade, ett tydligt tecken är mörka fläckar på stammarna. Men sedan är förloppet just det som ni beskriver. Plantorna kommer alla att dö, det är bara en tidsfråga. Så det är lika bra att gräva upp dem och plantera ersättningsväxter, vilket ni ju redan har börjat fundera på. Jorden behöver ni inte byta ut, men jordförbättra gärna med kompost eller planteringsjord.

Vill ni att det ska likna buxbom så mycket som möjligt finns det några tänkbara alternativ, alla småbladiga och städsegröna:

Lågväxande sorter av idegran – ’Green Mountain’, ’Green Diamond’, ’Kleiner Grüner’ eller ’Nana Compacta’.

Blå järnek, Ilex reservae ’Magical Little Rascal’, en småbladig sort med mörkgröna blanka blad.

Möjligen även havtornet ’Hikul’, även om det inte är städsegrönt. Väljer ni det får ni en grågrönbladig häck.

Det finns också en dvärgliguster, ’Lodense’, som liknar buxbom. Men den är bara halvt vintergrön.

Myrtentry kan ni också överväga, den är städsegrön och går i zon 1-2.

Berberis, sorten ’Nana’ är också vintergrön och grönbladig.

Andra, icke städsegröna, alternativ till buxbom är förstås: lavendel, isop, åbrodd och vår/höstljung. Men fundera inte på lingonris som många brukar föreslå som buxbomsalternativ. Lingon skjuter rotskott och är dessutom mycket svårodlade eftersom de kräver en kemiskt sur, väldränerad sandjord.