Flytta växter tidigt på våren

Fråga:

Vi ska låta göra ganska omfattande arbeten i trädgården i vår, bland annat lägga om gångar, förstärka murar och bygga en trappa. Det finns perenner och buskar som står i vägen och som jag gärna skulle vilja spara och återplantera. Det rör sig om gullvivor, klematis, pioner, rosor, berberis mm. Har du några råd om hur man går till väga och vid vilken tidpunkt under våren eller försommaren det är bäst att göra arbetena?

/Caroline i Sollentuna

Svar:

Det går alldeles utmärkt att gräva upp och flytta växter på våren, helst så tidigt som möjligt innan de har börjat växa. Pioner är möjligen undantaget. De brukar må bäst av att flyttas på hösten, allra bäst i september. Passa på att samtidigt dela plantorna om de är stora och gamla.

Så snart ni kan få ner spaden i jorden ska ni sätta igång. Gör först i ordning de nya planteringsgroparna där växterna ska stå och invänta återplanteringen. Den befintliga jorden ska vara uppblandad med ny fräsch planteringsjord. Gräv sedan djupt under växterna och försök få med så stor rotklump som möjligt. Hugg av en del gamla rötter om det behövs för att kunna lyfter upp plantorna. Större buskar och perenner kan ni försöka baxa upp på en presenning eller något liknade och sedan dra bort till den nya växtplatsen. De ska sedan planteras på samma djup som tidigare, men gropen bör förstås vara rejält tilltagen, inte minst på bredden, eftersom rötterna också söker sig ut i sidled.  Lägg till sist på ett rejält lager med kogödsel runt plantorna och mylla ner lite ytligt. Glöm sedan inte att vattna de flyttade växterna hela våren, speciellt om det blir torka.

Om ni behöver inkräkta på gräsmattan för de nya planteringshålen kan ni vända upp och ner på gräsvålen och spara tuvorna i en hög. Täck med plast så att gräset inte kan fortsätta växa. Det blir så småningom jättebra jord av tuvorna.

 


Snabbt och buskigt insynsskydd

Fråga:

Vi behöver en stor buske som insynsskydd mot granne norr om vår fastighet. Busken kommer att stå med ryggen i norr och magen i söder, mot oss. Jorden är lerjord. Busken ska gärna vara snabbväxande. Vilka alternativ har vi?

/Anne-Marie B

Svar:

Fläder är ett bra alternativ. Klotpil, eller bollpil, likaså. Båda är snabbväxande och klarar sig i mullrik lerjord. Fläderbuskar är lättodlade, växer snabbt upp till stora buskage och blir ett bra insynsskydd. En fläder som inte beskärs kan bli 4-5 meter hög och 2-3 meter bred. Lärkhäckar växer också upp ordentligt på bara en säsong men de kräver full sol. De har en vacker ljusgrön färg sommartid och får en närmast smörgul höstfärg.

Ni skulle också kunna välja ett par stora solitärbuskar av bondsyren, även om de är dyrare. Större syrenplantor, 150 -175 cm höga och 8-10 år gamla, kostar 1 000-1500 kronor. Det är upp till tio gånger mer än en normalstor buskplanta, cirka 50 cm hög, som bara har ett par år på nacken och kostar runt 150 kronor. Men det kan vara värt investeringen om man vill ha större syrener från start och därmed tjäna in flera odlingsår.

Plantera buskarna med ett plantavstånd på 2,5 meter. Blanda ner rikligt med grov torv i den befintliga jorden och lägg gärna ett decimetertjockt lager grovt grus i botten av planteringsgropen för att undvika att rötterna blir stående i vatten. Plantera inte heller för djupt. Om rötterna kommer för långt ner kan busken dö av syrebrist. Ovansidan av krukan behöver bara täckas av ett par cm jord. Vattna rejält i gropen, minst tio liter, och fortsätt att vattna rikligt under våren och sommaren, speciellt om det blir torrt. Gödsla nästa vår med Chrysan eller stallgödsel som luckras ner i jorden.

 

 

 

 

Granhäck som blir gles

Fråga:

Vi har en gammal fritidstomt i Stockholmstrakten. Där växer bland annat ett antal vanliga granar (Picea abies), 2-3 m höga. För att få mindre insyn önskas granarna tätare nedtill, och i detta syfte har nu topparna på kapats 0,5 – 0,75 cm. Är det en riktig åtgärd för att få granarna tätare nedtill? Personligen tycker jag bara det ser väldigt fult ut. Vad göra?

/Marianne Biljer

Svar:

Jag tog råd av en expert på trädbeskärning. Så här svarar Didrik Andersson som är arborist på SveArb Trädservice:

– Nej. Det är inte rätt åtgärd. Jag skulle inte göra så, snarare tvärtom. En häck måste ju toppas för att hållas nere men den blir då tätare upptill, inte nertill. Anledningen till att grenarna inte blir täta nertill är bristen på ljus. När man formklipper en granhäck med häcksax blir granarna jättetäta ute vid periferin men släpper inte in ljus mot stammen där grenarna då börjar tyna bort.

Av den anledningen skulle ni i stället försöka glesa ur granarna upptill för att få ner mer ljus till den lägre delen av häcken. Vänta tills de börjar växa igen och ta lite mer än årsskotten, kanske till och med en del grenar ända in vid stammen.

I fortsättningen bör ni glesa ur granarna lite grann varje år, annars är risken stor att grenarna blir för täta längre in mot stammen och dör.

 

Trollhassel eller ormhassel?

Fråga:

När är det lämpligast att beskära en trollhassel? Jag bor i Harplinge utanför Halmstad. För något år sedan klippte jag några grenar för drivning inomhus men fick känslan av att det kanske inte var rätt tidpunkt.

/Barbro Ericsson.

Svar:

Trollhassel, Hamamelis, är en buske med raka grenar och vanligtvis gula tofsliknande blommor på bar kvist, som sällan behöver beskäras. De brukar börja blomma redan mitt i vintern och fortsätter sedan hela våren. Om busken blir alltför skrymmande är det lämpligast att bara gallra bort de äldsta grenarna.

Många förväxlar trollhassel med ormhassel, Corylus avellana ’Contorta’, en buske med vridna, nästan korkskruvsliknande grenar och blomhängen på våren. Den är mer knepig att beskära, eller snarare: att gallra så det blir ett snyggt resultat av framfarten med sekatören. Man bör nästan ha en konstnärs blick för att skulptera fram busken. När man tar ett steg bakåt ska man helst inte kunna se hur den är beskuren. Ofast är det bäst att inte beskära den alls. Fast om den skjuter raka grenar ska de förstås bums kapas. Numera finns det rotäkta ormhassel men äldre exemplar brukar vara ympade på vanlig hassel och om man inte oförtrutet skär bort de raka rotskotten riskerar man att så småningom få en vanlig hassel och ingen krokig ormhassel.

Kvistar av både trollhassel och ormhassel kan du mycket väl ta in på våren och driva fram inomhus, gärna tillsammans med tulpaner.

 

 

 

 


Buskar för finsmakare

Fråga:

Skulle vilja få ett råd angående vår tråkiga entré. Vi har en stenlagd gång, i betong och gatsten, och i en vinkel framför huset skulle det behövas något som bäddar in gången mot resten av trädgården. Där är bara uppvuxna träd och gräsmatta idag, rätt mager och sandig jord men hyfsat soligt, dock bara morgonsol. Gärna blommande buskar i någon sorts triangelformation som passar till en 45-gradig vinkel. Och helst inte de allra vanligaste buskarna.

/Sven & Eva, Skåne

Svar:

Jag förstår er mycket väl, även om det ju också finns massor av trevliga buskar bland de allra vanligaste. Här är i alla fall några förslag på lite mer spännande buskar som ni kan titta närmare på:

Hösteld, Disanthus cercidifolius, en otroligt vacker buske från vår till höst då den sprakar i fina färger. Blir ca 1,5 meter hög.

Konvaljbuske, Clethra alnifolia, blommar på sensommaren med gulvita blomspiror när de flesta andra buskar har gjort sitt. Sorten ’Ruby Spice’ har mörkrosa blommor. Väldoftande, lockar till sig fjärilar. 1-1,5 m.

Klockbuske, Enkianthus campanulatus, vårblommande i rött. Gärna sorten Showy Lantern’ med mörkrosa blommor och fina höstfärger. Blir lite högre, ca 1,75 meter.

Alla trivs i halvskugga och bra jord, så jordförbättra med kompost och grovfibrig torvmull, möjligen också med naturgödsel. Plantavstånd: ca 2,5 meter.

Reserver, ifall någon av de ovan nämnda inte faller er i smaken:

Rhododendron pachysanthum, vackert bladverk som skiftar i grönt, silver och kanelbrunt. Vita blommor med vacker rosa knopp. Något känslig, kan behöva täckning på vårvintern.

Kaukasisk getapel, Rhamnus imeretina, mycket ovanlig buske som odlas för sina stora vackra blad. Större än de andra förslagen, blir ca 2 meter hög och minst lika bred.

Sammetshortensia, Hydrangera aspera sargentiana, stora och mjuka blad, stora flata blåvioletta/vita blomsamlingar i augusti. Kan bli reslig, uppemot ett par meter där den trivs. Men bladen är känsliga för blåst, stark sol och torka. Trivs i lätt sur jord.

Underplantering till halvskuggigt läge, förslagsvis:

Sockblomma, idealisk marktäckare, näst intill vintergrön. Plister ’White Nancy’ med grönvita blad och vita blommor. Lungört ’Sissinghurst White’, vitfläckiga blad, vita blommor på våren. Eller varför inte bara grön kuddmossa, naturens vackraste marktäckare.

 

 

Skicklighet med sticklingar

Fråga:

Är det verkligen nödvändigt att sätta nyköpta sticklingar i en liten kruka för att sedan plantera om dem flera gånger i allt större krukor? Utomhus kan man ju både så frön och sätta sticklingar direkt i jorden.

/Ulla J

Svar:

Svar ja. Det är stor skillnad på att odla i kruka och att odla i marken utomhus. Anledningen till att man till att börja med sätter sticklingarna i pyttesmå krukor är att man vill undvika att jorden blir för blöt. I en större kruka med stor jordvolym är det alltför lätt att övervattna jorden. Utomhus finns ju inga begränsande sidor (krukkanter) och vattnet kan rinna bort både sidledes och neråt. Där finns oftast också en naturlig dränering som gör att vattnet inte stannar kvar i jorden kring rötterna.

En liten stickling har ett begränsat och outvecklat rotsystem och blir det för blött i jorden stoppas syretillgången till de små rötterna som ju behöver syre för att leva. Blöt jord blir också kall, en livsfarlig kombination för en spirande liten växt. Det är alltid bäst att först ”rota ut” sticklingen i liten kruka, det vill säga att låta den växa tills rötterna nästan fyller krukan, och först då plantera om den i en något större kruka. Av samma anledning ska man också se till att ha ett några centimeter tjockt lager med lecakulor i botten av krukan, som självklart också bör ha ett dräneringshål. Där nere bland lecakulorna finns alltid tillgång till luft för rötterna medan överflödigt vatten rinner ut genom hålet i krukans botten.

Det är också viktigt hålla en lätt och jämn fuktighet i krukjorden och gärna låta jorden torka upp, men inte torka ut, mellan vattningarna. De nya fina rottrådarna är mycket känsliga, och ännu mer känsliga är sticklingar med vattenrötter som lätt kan ruttna om man sätter ner dem i kall och blöt jord. (Därför är det lättare att lyckas med sticklingar som sticks direkt i jord.)

Passa på att ta egna sticklingar också nu när våren och därmed ljuset närmar sig. Dracenor är nog de lättaste att lyckas med. Det är bara att kapa av bitar av stammen, helst med något bladskott kvar, och stoppa ner stambitarna ordentligt i jorden. Gullrankor, ampelliljor och porslinsblommor är andra krukväxter som det knappt går att misslyckas med.

 

Kolonilott med ogräsproblem

Fråga:

Jag har precis tagit över en kolonilott som har fått förfalla helt. Jag skulle vilja riva upp allt och börja från början och odla potatis och grönsaker. Finns det några tips på hur man rensar upp utan jordfräs (hela lotten är överväxt med gräs och ogräs) och kommer jag att kunna odla mina grönsaker redan till våren? Det finns också en gammal vinbärsbuske – kan man klippa ner den till våren eller ska jag låta den vara till hösten?

/Lena

Svar:

Skippa jordfräsen. Den slår bara sönder jorden så att de rotogräs som du vill bli av med finfördelas och kommer igen med förnyad kraft. Dessutom mår inte daggmaskarna och jordens andra arbetare så bra av jordfräsens härjningar. Det allra mest effektiva sätter att bli av med ogräs i ett odlingsland är att kväva det under väl förankrat täckmaterial under minst en, och helst ett par odlingssäsonger. Det kan vara svart markduk, en tjock presenning, gamla mattor eller utplattade kartonger täckta med jord och gräsklipp som håller dem på plats. Men det innebär ju att du inte kan börja odla redan detta år.

Alternativet är att envetet rensa bort de ogräs som kommer upp. Men bered dig då på en hård och långvarig kamp. Rotogräsen är värst. Maskrosor med sina långa pålrötter, kvickrot och åkertistel, för att inte tala om brännässlor och kirskål med näst intill kilometerlånga rotsystem. Om man inte får upp hela roten intakt bildar de rotbitar som blir kvar i jorden nya plantor som skjuter upp på samma ställe år efter år. Men visst. Genom att oförtrutet gräva upp rötter och hacka sönder rot- och stamdelar kan man så småningom utrota även de mest envisa rotogräsen. Man tröttar helt enkelt ut växten genom att se till att den aldrig får tillfälle att växa upp. Det medför att roten inte får näring och i slutändan dör växten.

 

 

 

 

Vinterskydd för magnolia

Fråga:

Jag planterade ett magnoliaträd och en blodfläder i somras. Hur skyddar jag dem bäst i vinter?

/Birgitta

Svar:

Det kanske är lite väl sent nu, men nästa höst kan du räfsa in massor av torra löv, gärna i ett flera decimeter tjockt täcke under magnolian. Sedan måste du ta bort de isiga löven framåt våren så att jorden kan tina upp. Över huvud taget borde alla trädgårdsägare se till att samla löv på ett ställe i trädgården varje höst till en lövkompost. Det är den allra bästa jorden att lägga ut längre fram på våren kring både magnolior, rhododendron och andra buskar och träd som trivs i lite surare jord.

Blodflädern borde klara sig, men om du bor norr om zon 4 kommer du förr eller senare att få vinterskador på den.


Härdiga persikoträd

Fråga:

Vi funderar på att plantera ett persikoträd mot en solig och skyddad vägg på vårt hus. Har läst att det finns ganska härdiga sorter (vi bor en mil öster om Göteborg). Min fråga är: Finns det någon sort som inte blir så hög? Vi har nämligen inte så hemskt mycket plats uppåt.

/Malin Fasth, Jonsered

Svar:

Nej, de blir alla ganska höga. Men det går ju att beskära persikoträdet så att ni kan hålla det i lämplig höjd. Ett annat alternativ är att spaljera det i solfjädersform mot väggen. Fråga i planskolan hur det går till. Första beskärningen ska göras redan i samband med planteringen på våren.

De härdigaste persikosorterna heter ’Frost’ och ’Reliance’. Båda skulle säkert klara sig bra hos er. Problemet med ett persikoträd i Sverige är att det tenderar att börja blomma för tidigt för sitt eget bästa. Om ni märker att det knoppas när det fortfarande är kalla nätter kan ni täcka in det med säckväv som skydd.

 

 

Häggmispelhäck som blivit för hög

Fråga:

Har en häck bestående av häggmispel och undrar när den ska beskäras. Idag är den för hög och vill ha ned den till cirka 150 cm över marken. Har fått olika tips om när en sådan nedskärning ska ske, men inget entydigt svar.

/Hans Fallenius

Svar:

Den absolut bästa tiden för beskärning är på vårvintern (mars-april). Om du inte vill föryngringsbeskära radikalt, det vill säga kapa hela häcken långt ner, kan du i år gallra bort de äldsta grenarna och sedan fortsätta så under några år framöver. Men kapa för all del inte bara litegrann upptill, det kommer att se konstigt ut när häcken börjar växa igen.

Gödsla häcken på våren och vattna under vår och försommar om det blir torrt. Rensa också bort ogräs så hjälper du häcken att återhämta sig efter beskärningen.


Migrationsverket anser att KD:s förslag om asylinvandring det skulle innebära en fördubbling av deras arbete. asylinvandring

”Skulle bli dubbelt
så mycket att göra”

Migrationsverket om KD:s förslag på nya migrationsregler.

”Ovädret inför nyvalet är här”

analys

Göran Eriksson om en galen torsdag.

”Hotet från Ryssland kommer att växa”

Brännpunkt

Kommer vara militärt starkare.

”Ovädret inför nyvalet är här”

analys

Göran Eriksson om en galen torsdag.

SD öppnar för borgerlig regering

Kan släppa fram Alliansen om KD:s förslag går igenom.

Talibaner jagas efter skolmassaker

Ett 80-tal personer har dödats i flyganfall och militäroperationer mot talibanfästen i Pakistan de senaste dagarna.

SCA har betalat över
en miljard till PWC

SvD har granskat årsredovisningar sedan 2000.

”Företagskulturen stinker”

Nordea Fonder säger nej till aktier i bolaget.

Här blir julen vit – se långtidsprognosen

Grafik

Störst chans för snö i norr.

Webb-tv

Bildt om Obama:
”Han är jättesnäll”

blir bedömd

Se fd ministern som barnvakt.

”Putin vägrar ge upp sin bild av världen”

Laurén:

Putin och väst har inget att prata om.

”Vi betalar inte för Krim”

lista

Sex uttalanden från Putins presskonferens.

”Borgerliga röster har fel om migration”

Brännpunkt

”Utgå inte från att SD växer.”

Mitt i kriserna ökar
fokus på första klass

Flygbolagen satsar allt mer på lyxiga alternativ.

Opretentiöst och rustikt på tysk ölkrog

Krogguiden

Inte stället för en trerätters.

Hon är löpningens nya stilikon

BLOGG

Kan bli den nya ”Flo-Jo".

”Kula genom hjärtat ändade hans liv”

SvD 130 år

SvD genom krig, död och krascher.