X
Annons
X

Trädgårdsexperten

Agneta Ullenius

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag skulle vilja veta hur och när man klipper en häck av vanlig gran (i Stockholm). I böcker och radioprogram varierar tiden för klippning alltifrån vårvinter till sen höst. Ska klippningen göras på gröna skott eller kan även vedartade delar beskäras?

/Lambert Skoog

Svar:

Det är inte konstigt att du har hört olika uppgifter om när det är lämpligt att beskära en granhäck. Barrväxter beskärs lämpligast antingen på våren innan de börjar växa, eller under augusti-september när de i princip har slutat växa för året. Men när det gäller granhäckar brukar beskärningsexpertisen rekommendera juni-juli när alla årsskotten är fullt utvecklade. Det är ju endast årsskotten, alltså den nya tillväxten, som bör klippas på en gran. Så angrip inte de vedartade delarna. Om du beskär för hårt är risken är stor att häcken aldrig klarar av att återhämta sig. Helst bör man också beskära granhäckar försiktigt varje år om de ska bli snygga. Men man toppar dem först när de har vuxit till den höjd man önskar på häcken.

 

 

Om bloggen

SvD har avslutat trädgårdsbloggen. Om du har en trådgårdsfråga kan du dock fortfarande hitta svar. Skriv in ditt problem i sökrutan på svd.se så kan du hitta lösningen genom de många frågor som publicerats genom åren.
Agneta Ullenius

Fråga:

Mitt olivträd som har klarat två vintrar i vår ljusa och svala gäststuga har nu fått bruna fläckar på bladen och en del har också börjat gulna och ramla av. Vad kan det vara för fel? Ställde in det i växthuset i höstas när nätterna började bli kalla och strax före jul åkte det in i gäststugan med fikonträdet. Vi har belysning och där är bara cirka 15 grader varmt där.

/Ulrika G.

Svar:

Om fläckarna är bruna och lite upphöjda kan det vara sköldlöss, ett ganska vanligt problem som brukar drabba olivträd. Det kan också vara angrepp av en svampsjukdom. I bägge fallen kan du försöka behandla med Provado insektspinnar – stoppa ner 3-4 pinnar i krukjorden och vattna. Giftet tas upp av rötterna och sprider sig sedan systemiskt i plantan så att lössen dör när de suger upp näring ur växtsaften. Vill du inte ta till detta medel så kan du försöka spruta trädet med en såpspritlösning (2 cl såpa och 1 cl T-röd i 1 liter vatten). Glöm inte undersidan av bladen där djuren oftast sitter. Efter ett par dagar bör du kunna plocka bort de fjälliknande lössen med pincett. Upprepa behandlingen 5-6 gånger med 10 dagars mellanrum. Hjälper inget av detta är det nog dags att fråga sig om det är mödan värt att behålla olivträdet.

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Under vinterhalvåret eldar vi mycket och producerar stora mängder aska. Hur kan vi använda den i trädgården på bästa sätt?

/Anne-Marie B

Svar:

Vedaskan ska till att börja med vara ren, inte uppblandad med diverse avfall som bränts. I så fall är den riktigt bra för  många växter i trädgården. Aska innehåller rätt stora mängder kalium och kalk men också flera andra mineraler som jorden behöver, och lär dessutom ha viss avskräckande effekt på en del skadeinsekter. I gamla tider spreds askan från spisen i både odlingslanden och rabatterna, gärna ovanpå snön som späder ut askan när den smälter ner.

Man brukar vanligtvis strö ut aska kring vedartade växter, inte minst stenfruktsträd som körsbär och plommon, men också andra fruktträd, bärbuskar (utom hallon) och även skogens träd. De flesta växter mår bra av aska i SMÅ MÄNGDER, för mycket påverkar näringsbalansen. Många strör aska runt pioner. Den lär  göra att de får stadigare stjälkar, och när man lägger ut lite aska tidigt på våren motverkas också röta i pionstjälkarna. Även rosor mår bra av aska. Jag vet också många trädgårdsägare som lägger pyttelite aska i komposten och blandar om. Askan hjälper till att höja pH-värdet i komposten.

Det är egentligen bara surjordsväxter som rhododendron, azaleor, blåbär och andra som inte gynnas av träaska eftersom de växterna inte trivs i kalkhaltig jord.

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag skaffade flera olika amaryllislökar i början av december och har njutit av fantastiska vita och röda blommor hela julen. Nu har de flesta blommat över och jag undrar hur jag ska ta hand om dem. Går det att driva själv för blomning nästa december? När ska de i så fall vila och har du tips på hur man skapar rätt klimat för det? Eller kan man få dem att återgå till sin ”vanliga’” cykel och blomma på våren med andra lökväxter? I vilket läge i trädgården trivs de bäst? Om det helt beror på vilken art man har får du gärna tipsa om litteratur som går att begripa för en nybörjarodlare.

/Sara

Svar:

Det går absolut att spara amaryllislökarna, men räkna inte med att de blommar till nästa jul. Amaryllisens normala blomningstid är våren och när man driver om lökarna brukar de återgå till naturens förutbestämda förlopp. De växer vilt i både torra områden och i regnskog över stora delar av Syd- och Centralamerika samt i Västindien. Där har de en årsrytm med viloperiod, blomningstid och tillväxtperiod, och den tillväxten inträffar normalt på våren. De amaryllisar vi köper här till jul har kylbehandlats hos odlarna under sensommaren för att framkalla blomning mitt i vintern.

Börja med att skära bort vissna blomklockor med en vass kniv, om du inte redan har gjort det. Därefter skär du av hela blomstängeln när alla klockor har vissnat.

Sköt sedan amaryllisarna som vanliga krukväxter under våren och sommaren. Ställ krukan ljust och varmt och vattna regelbundet med krukväxtnäring ända fram till september. De trivs jättebra ute i trädgården på en regnskyddad, halvskuggig plats under sommaren. Börja sedan trappa ner på vattningen i oktober och sluta helt efter en månad. Då bör krukan också ställas på ett mörkt och svalt ställe, i en källare eller i brist på annat: i skåpet under diskbänken. En ny knopp kommer nu att bildas inne i löken.

Plantera om amaryllisen i ny krukväxtjord när den gröna knoppspetsen dyker upp. Sätt ner löken med rötterna neråt mitt i krukan, cirka två cm från krukkanten. Minst en tredjedel av löken ska sticka upp ovanför jorden. Vattna igenom krukjorden och ställ krukan i rumstemperatur. Glöm sedan bort krukan tills knoppen börjar visa sig efter några veckor. Vattna nu bara sparsamt eller inte alls, annars kan det bli mer blad än blommor. Undantaget är Gracilis-hybrider som behöver vattnas även innan knoppen syns.

Övervattning är egentligen enda risken i det här stadiet. När blomstänglarna har börjat växa behövs bara ytterst lite vatten, på jorden och aldrig direkt på löken. För mycket vatten resulterar bara i att stänglarna ränner iväg på höjden och krukan riskerar att tippa. I värsta fall kan också själva löken börja ruttna. Vid det här laget är vi framme vid våren 2013 – lycka till med hela processen!

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Rosornas ögon verkar klarvakna, och här och där ser jag nya små blad utslagna. Ska naturen ha sin gång eller ska en bekymrad odlare gripa till sekatören? (Zon 3.)

Julklappslökar – narcisser och tulpaner – har nu satts ner i de krukor och byttor där jag vill se dem blomma. Men hur skall de förvaras? Utomhus, täckta av en lövhög, i en frostfri men mörk källare eller ljust inomhus i oeldad stuga?

/Bertil Eriksson

Svar:

Nej nej. Låt rosorna sköta sig själva nu och rör inte sekatören förrän björkarna har fått musöronstora blad framåt maj. Det hinner komma många förödande köldknäppar innan dess.

De lökar som blommade i julas kan du mycket väl plantera ut i rabatten så fort tjälen har släppt. Förvara dem torrt, svalt och frostfritt till dess. Ljus behöver de inte när de vilar. Dessa lökar kommer sedan inte att blomma i vår, men möjligen våren 2013. Om de inte ruttnar bort i jorden under sommaren. Lökar tycker om att baka i väldränerad och varm jord på sommaren, de trivs inte alls i blöt och kall lerjord.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi planterade en klätterhortensia i augusti i år. I denna varma vinter har den nu utvecklat stora gröna knoppar som verkligen ser ut att spricka ut vilken dag som helst. Kommer den att klara sig nu när kölden kommer? Kan vi göra någonting för att den ska klara sig bättre? Just nu har jag vänt en stor utomhuskruka upp och ner över den.  Vi bor i Falun och här ligger vi i växtzon 5 traditionellt sett. Här inne i bebyggelsen och med tanke på att vi bor i en sluttning som får mycket sol kanske det är snällare än så. Men den här klätterhortensian är planterad i skugga.

/Erik Lundqvist

Svar:

Klätterhortensia klarar kyla riktigt bra, även utsprungna blad. Men visst kan det tänkas att dessa blad nu skadas om ni får många minusgrader. Dock brukar nya blad bryta fram till våren, åtminstone i zon 4. Men jag skulle nog råda att i fortsättningen inte plantera växter som inte är fullt härdiga i er växtzon (5) på hösten – utan på våren.

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Mina påskliljor som planterades i september är redan på väg upp och löjtnantshjärtat har börjat grönska. Den här vintern är väl inte slut än så jag undrar om de kommer att klara sig om det slår till och blir kallt. Ska jag skydda det som har börjat växa på något sätt?

/Eva-Lena G
Svar:

Du behöver inte oroa dig, det är inte första vintern som beter sig så här. Bladen på lökväxter klarar av ganska stark kyla utan att ta skada. Löjtnantshjärtats blad kanske fryser men den kommer igen till våren.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Kan man plantera ut hyacinter när de har blommat ut? Jag har massor av lökar kvar sedan jul och det känns inte särskilt bra att slänga dem.

/Karin i Sörmland

Svar:

Javisst kan du plantera ut hyacinter i trädgården. Faktum är att just de julblommorna bara blir stiligare med åren, eftersom blomklockorna blir färre och glesare och liksom litet mindre korvliknande. I andra länder är ju hyacinter också vanliga vårlökar som poppar upp mellan påskliljor och tulpaner utan någon som helst koppling till julskinka och gran.

Gör så här: Klipp bort blomstänglarna när de har vissnat och ställ alla utblommade lökar på lite blomjord i en stor bunke, i en kruka eller på ett djupt fat. Fortsätt att vattna försiktigt, då och då med krukväxtnäring, så länge bladen är gröna. När även de så småningom börjar vissna ner är det dags att sluta vattna och låta lökarna gå i vila. Förvara dem då torrt och svalt fram till våren. Hyacinterna kan i princip planteras ut hur tidigt som helst, bara det går att gräva i jorden. De behöver dock den här viloperioden då löken samlar upp näring.

Den här första våren kommer de nog inte att blomma, men om de inte ruttnar bort under kommande vintrar så blommar de troget år efter år.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Kan vi kapa en gammal jasmin på samma vis som en gammal forsythia? Den har så gamla grenar, som är höga och som har några få blommor.

/Birgitta Bokinge

Svar:

Nu undrar jag bara om du verkligen menar jasmin. Det finns en gulblommande buske som heter vinterjasmin, och precis som forsythia blommar den på bar kvist på vårvintern. Den är dock inte särskilt härdig och brukar oftast växa i trädgårdar längre söderut. Därutöver finns en trevlig inomhusväxt som går under namnet jasmin. Men jag misstänker att du menar schersmin, en försommarblommande, med tiden rätt stor och yvig buske med vita blommor och härlig doft. Många tror felaktigt att det rör sig om jasmin vilket är en helt annan art och inte ens en släkting.

I vilket fall: Ni kan beskära busken rätt hårt nu på vårvintern eftersom den verkar vara i behov av så kallad föryngringsbeskärning. Om ni sågar eller klipper av grenarna ända nere vid marken kommer busken att bli tätare och blomningen rikare. Kapa de äldsta grenarna ca 15-20 cm från marken, men lämna kvar de yngsta och spädaste grenarna. Dessa kan ni sedan frisera lite framåt sommaren om det behövs för att få en fin form på busken.

Passa också på att gödsla på våren, mylla ner kogödsel eller använd ett allroundgödselmedel som Chrysan. Då kommer ni att få en ny och fräsch buske som också blir tät nertill. Den kanske inte blommar första sommaren, men den kommer att må utmärkt. I fortsättningen kan ni hålla efter buskarna genom att varje år gallra ut de äldsta grenarna varje år, tidigt på våren.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Fick en jättevacker cyklamen före jul och nu verkar den ha slutat blomma. Går det att få den att blomma om? Bladen är fortfarande fina och den ser ut att må bra i fönstret där den står.

/Lena B.

Svar:

Det bör gå hur bra som helst. En cyklamen i kruka kan bli mycket gammal om man bara sköter den rätt. När den har slutat blomma går den obönhörligen ner i vila, så nu är det viktigt att du låter den stå i fred, torrt och svalt, i några månader. Vattna bara minimalt. På våren planterar du om den i vanlig krukväxtjord så att halva knölen hamnar ovanför jorden. Det viktigaste är sedan att inte vattna så mycket så att rotknölen dränks. Låt jorden torka upp lite mellan vattningarna och försök att hälla vattnet mot krukkanten och inte direkt på knölen. Ett bra knep är att ställa cyklamenkrukan i en ytterkruka på en bit grön oasis och sedan hålla oasisklumpen blöt. Alternativet är att ställa ner krukan i ljummet vatten en stund och låta jorden suga upp vatten underifrån.

Efter några veckor kan du börja vattna med en mycket svag dos krukväxtnäring. Var också noga med att ta bort vissna blad ända nerifrån fästet. Rulla stjälken lite och ryck upp den. Blir det stjälkbitar kvar vid knölen sipprar växtsaft ut och ökar risken för gråmögel i plantan. Och kom ihåg: En cyklamen vill stå ljust och svalt så stäng av alla element i närheten.