X
Annons
X

Trädgårdsexperten

Agneta Ullenius

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har en praktfull nyponhäck som nu behöver föryngras. Är det möjligt att göra det nu på hösten?

/Bodil i Gemla, Småland

Svar:

Jag skulle nog vänta till våren med att klippa ner roshäcken. Vresrosor, som jag utgår från att det är fråga om, är ju extremt tåliga så du kan klippa dem tidigt, redan innan björkarna har fått musöron, om du vill. I offentliga planteringar och på kyrkogårdar brukar de till och med föryngringsklippas med slåttermaskin, långt nere vid marken. De här robusta rosorna klarar sig också i allmänhet utan gödsling, men jag föreslår att du myllar ner lite kogödsel och några nävor benmjöl ett par gången under våren och försommaren efter beskärningen. Då får häcken en ordentlig kickstart och har en god chans att växa upp och bli tät nertill.

 

 

 

 

Om bloggen

SvD har avslutat trädgårdsbloggen. Om du har en trådgårdsfråga kan du dock fortfarande hitta svar. Skriv in ditt problem i sökrutan på svd.se så kan du hitta lösningen genom de många frågor som publicerats genom åren.
Agneta Ullenius

Fråga:

Ska stenlägga en innegård på ca 70 kvadratmeter men fasar för att få kratsa ogräs resten av livet. Det är frön uppifrån som oroar. Vi tänker oss stora plattor. Vad ska vi ha i fogarna för att slippa ogräset? Cement? Känner du till något verkligt bra sätt?

/Susanne Hägg

Svar:

Vi håller också på med stenläggning så jag har på nära håll sett hur det går till. Våra byggare gräver (med liten grävare) ca 30-50 cm ner och tar därmed bort alla ogräsrötter och andra rötter. Därefter lägger de ner en tjock markduk och fyller sedan på med makadam och stenmjöl som sedan stampas ner till en platt yta med hjälp av en sk padda. Först därefter lägger de ut plattor och fogar sedan med cement eller fogsand, beroende på vilka slags plattor det handlar om.

Med detta vill jag bara säga att grundarbetet är A och O när det gäller stenläggning. Fuskar man så får man ogräs hur man än gör. Fröogräs slipper man bara om man fogar med cement, eller med speciell fogsand, hårdfog, som är nästan lika bra.

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga 1: Behöver flytta en fjärilsbuske i höst. Är det möjligt?

Fråga 2: Rostsjukdom på päronträd. Kan väl inte vara tujorna som orsakar denna sjukdom? Troligen är det kinesisk en, har jag hört från en trädgårdskunnig person.

/Titti, Helsingborg

Svar:

Du kan flytta din fjärilsbuske när den har gått ner i vila och tappat alla blad. Klipp också in den lite i samband med omplanteringen.

Päronrost är en ganska allvarlig svampsjukdom eftersom angreppen kan bli svårare och svårare med åren. Det är riktigt att päronrosten värdväxlar, det vill säga svampsporerna behöver två olika växtslag för att utvecklas. Den övervintrar på vissa typer av trädgårdsenar, bland dem just kinesisk en. Så ta bort sådana om du har i din trädgård och försök även övertala grannarna att ta bort sina.

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Denna sommar har bladen på mitt päronträd angripits av någon ohyra som bildat gulbruna upphöjda knölar på bladen. I början tog jag bort de angripna bladen men sedan reste vi bort och nu är de flesta bladen angripna. De nya skotten är dock inte angripna. Vad kan det vara och hur blir jag av med ohyran?

/AnnCharlotte Nygren

Svar:

Ditt päronträd tycks ha angripits av päronrost, en svår svampsjukdom som dessvärre bara brukar intensifieras med åren. Denna sjukdom är så allvarlig i delar av södra Sverige att man kan ifrågasätta om det alls är lämpligt att plantera päronträd, skriver hortonomen Maj-Lis Pettersson i sin växtvårdsbibel Trädgårdens växtskydd. Tyvärr inte mycket att göra, du får nog ta bort trädet och plantera ett annat fruktträd.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi har en gammal ligusterhäck, cirka 2,5 m hög, som har blivit för bred. Häcken har klippts en gång per år, men nu har det kommit fram grövre grenar vid klippningen och häcken har med åren också blivit glesare. Hur hårt vågar man klippa och hur mycket? Går det att få den tät igen? Häcken växer med många nya grenar varje år och när den klipps kommer det grova fram. Vi brukar klippa efter blomningen, endast en gång per år. Ska vi klippa vid annat tillfälle? Flera gånger?

/Bofast på Österlen

Svar:

Klipp häcken i april, ganska hårt (till en dryg dm) ovan mark och gödsla. Gör nästa beskärning i början av augusti och då på en höjd av ca 20 cm, det vill säga mera som en toppklippning. Liguster bryter bra och kommer tillbaka med nya skott. Formklipp sedan häcken två gånger per år, vid midsommar och höst, så kommer den att hålla sig snygg. I framtiden bör ni också sidoklippa häcken så att den blir smalare upptill och bredare nertill. Då kommer det välgörande solljuset åt även den nedre delen och den blir inte så gles och trist.

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag undrar vilken marktäckande växt som skulle kunna stoppa och helst tränga undan kirskålen som breder ut sig allt mer i vår trädgård?

/Göran Wiklund

Svar:

I princip är det omöjligt att hejda kirskål bara genom att plantera in en konkurrerande växt. Men håll efter den, låt inga skott växa upp i fred, och försök sedan plantera in jätterams (Polygonatum multiflorum). Jag vet att det har fungerat i en trädgård i Stockholmstrakten. På något sätt tycks ramsen kväsa detta besvärliga ogräs. Sockblommor (Epimedium) har ett rotsystem som fungerar ungefär på samma sätt.

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag bor i närheten av Stockholm och undrar när på året man ska klippa ölandstok och lavendel. Hur hårt skall man gå fram – varsamt eller ganska mycket?

/Ubbe

Svar:

Ölandstok kan du klippa ner ordentligt på vårvintern, ner till en dryg decimeter ovan marken. Den kommer att växa till sig under sommaren och bli snygg och fräsch. De flesta ölandstokar, och andra tokar, mår bra av att föryngringsklippas på det sättet en gång vart 3-5 år då de har börjat bli risiga.

Lavendel klipper man också ganska hårt på våren, ner till en tredjedel är inga problem. Snyggast blir de om du klipper i en lite rundad form i stället för att snagga dem rakt av. Gamla och glesa lavendelplantor kan man mycket väl också föryngra genom att skära ned dem till några centimeter ovanför markytan, i april eller i början av maj. Då blir de inte så kala nertill.

Du kommer att se att det snart sprutar ut nytillväxt från de kapade torra lavendelstänglarna och de kommer också att blomma längre fram på sommaren. Passa på att gödsla i samband med beskärningen. Jag brukar mylla ner kogödsel runtom plantorna, så blir de både buskiga och frodiga samtidigt som jorden successivt förbättras. Du kan också använda ett kalkhaltigt gödselmedel som exempelvis Chrysan, det är både organiskt och långtidsverkande. Bäst effekt får du om du växlar mellan kogödsel och Chrysan, vartannat år.

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi har en undran om vår gamla 30 år gamla ek. Den tog sig bra även här uppe i Norrland och har varit oss till stor glädje under åren. Men nu tycker vi att den börjar bli alltför stor. Till saken hör att den är delad vid stammen, har två kronor (som ett Y). Vi undrar om vi kan kapa av den ena delningen och behålla bara den andra delen (av Y:et) och på så vis förminska yvigheten på trädet. Själva delningen på trädet ligger ca 2-2,5 meter upp (från roten.) Vi inser att trädet kommer att skjuta nya grenskott, kommer det att ta stryk och kanske dö?

/Anna-Märta o Risto Himmerlid, Timrå

Svar:

Ekar tål faktiskt beskärning mycket bättre än vad många tror. Bland annat beror det på att de har fler tillväxtpunkter hela vägen in på grenarna, inte bara längst ut som exempelvis lönnar. Det ni kan göra är någon form av kronreduktion, men det är ett ingrepp som bör göras av en erfaren arborist. Om ni skulle kapa själva, lite godtyckligt, kan trädet få rötskador. Ni bör också vara medvetna om att eken kommer att svara på beskärningen med att skjuta nya skott. Så det kan bli rätt dyrbart om ni vill hålla efter den framöver eftersom ni nog får koppla in arborister vart femte år eller så. Om eken får växa fritt efter en kronbeskärning kommer den att skjuta massor av skott och bara bli ännu större och tätare.

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

När det gäller vinterförvaring av olika växter står det oftast: ”förvaras svalt under 15 grader, mörkt/ljust”. Vi som bor i vanlig lägenhet och inte har garage eller inglasad balkong, hur gör vi? Jag har inget rum i lägenheten som jag vill ha under 20 grader, möjligen i sovrummet med 18 grader. Ingen källare, ingen vind, förrådet finns i lägenheten som en stor ”klädkammare”. Tips?

/Växtälskande balkongodlare

Svar:

Till att börja med beror det ju på vilka växter det är fråga om. Medelhavsväxter som olivträd, citrus, fikonträd etc. kan inte stå utomhus under vintern, men kan klara sig hyfsat bra i ett svalt sovrum. Under förutsättning att de får ordentligt med ljus. Rigga upp en växtbelysning i ett hörn och ställ krukorna där. Använd en timer och låt växterna bada i ljus 12-14 timmar om dygnet.

Handlar det om klematis, rosor och perenner som normalt är härdiga och övervintrar i Sverige kan ni förvara krukorna på balkongen, väl inpaketerade och isolerade mot kylan. Enklast är svepa in dem i fiberduk och bubbelplast och skjuta in krukorna mot värmen från husväggen, gärna ovanpå frigolitskivor, gamla trasmattor eller något annat som också skyddar mot kylan underifrån.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag undrar hur man blir av med sköldlöss på ett olivträd inne i ett växthus. Trädet sades vara 25 år gammalt när vi inhandlade det i Sydfrankrike för fem år sedan. Möjligtvis har det stått varmare än 10 grader på vintern. Det har vattnats med jämna mellanrum.

/Monica Lorentz

Svar:

Det är rätt svårt att bli av med sköldlöss. En av anledningarna är att själva djuret är väl skyddat under en hård, vaxartad sköld. När lössen är mycket unga är skölden tunnare och det går då att komma åt med bekämpningsmedel. Om djuren kryper omkring är det ett tecken på att de fortfarande befinner sig i sitt utvecklingsstadium och ännu inte har sugit sig fast. (Kika med förstoringsglas, så vet du.) I så fall ökar förutsättningarna för att du ska lyckas behandla bort dem.

Ert olivträd har förhoppningsvis angripits av sköldlöss som är känsliga för kyla. Därför kan ni börja med att ställa ut trädet i kylan nu i höst och låta det plågas ett tag innan den värsta vinterkylan slår till. Olivträd tål temperaturer ner till noll och i bästa fall stryker lössen med.

Om inte det hjälper:

Spruta trädet med en såpspritlösning (blanda 2 cl såpa och 1 cl T-röd i 1 liter vatten eller köp såpsprit på apotek). Glöm inte undersidan av bladen där djuren oftast sitter. Efter ett par dagar bör ni kunna plocka bort de fjälliknande lössen med pincett. Upprepa behandlingen 5-6 gånger med 10 dagars mellanrum.

Eller:

Stoppa ner 3-4 Provado insektspinnar i krukjorden och vattna. Det är ett gift som tas upp av rötterna och sedan sprider sig systematiskt i plantan så att lössen dör när de suger näring ur växtsaften.

Hjälper inget av detta är det nog dags att fråga sig om det är mödan värt att behålla olivträdet.