X
Annons
X

Trädgårdsexperten

Agneta Ullenius

Agneta Ullenius

Fråga:

Om man har fått bladmögel på sina Asterixpotatisar och klippt ner blasten, hur länge kan potatisarna ligga kvar i jorden utan att ta skada?

Vänliga hälsningar

Siv Albertsson

Svar:

Någon månad kan nog potatisen vara kvar i jorden utan att ta skada. Potatis klarar sig i allmänhet betydligt bättre i jorden än någon annanstans på hösten. När vintern närmar sig är det dock dags att ta upp knölarna. Lägg dem då först svalt (15 °) i ett par veckor så att skalet hinner hårdna inför den långa vinterförvaringen. Vinterpotatis kan hålla flera månader om den förvaras frostfritt, kallt (5 °) och mörkt.

 

 

Om bloggen

SvD har avslutat trädgårdsbloggen. Om du har en trådgårdsfråga kan du dock fortfarande hitta svar. Skriv in ditt problem i sökrutan på svd.se så kan du hitta lösningen genom de många frågor som publicerats genom åren.
Agneta Ullenius

Fråga:

Vi har en hagtorn som just nu (och även förra sommaren) tappar väldigt mycket blad. Vi har noterat rostfläckar på bladen och den blommade dåligt i år. Vi klipper den varje sommar för att den inte ska bli för yvig. Trädets ålder är ca 25 år. Tacksam för information om detta och ev. åtgärder.

/Åsa Mörne

Svar:

Det finns något som heter hagtornsrost och dessvärre är ganska vanligt förekommande, speciellt under regniga somrar. Både blad, nya skott och frukter får orangegula fläckar och så småningom kan grenar knäckas eller torka. Det är mycket svårt att åtgärda den här smittan, och svampsporerna utvecklas växelvis på hagtorn och vanliga enar där de övervintrar. Av den anledningen ska man aldrig plantera hagtorn i närheten av enar.

Om ni tröttnar på eländet tycker jag att ni tar bort hagtornet och ersätter det med ett vackrare solitärträd, förslagsvis en Mackia amurensis eller en skenkamelia, Stewartia pseudocamelia. var koreana.

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Rädisor och morötter har inte utvecklat annat än blast och en lång vit rottråd denna sommar. Blasten på morötterna är ganska ynklig också men rädisornas är frodig. Har använt vanlig plantjord i odlingsbänkar.

/Lena

Svar:

Har du gallrat ordentligt bland grönsakerna? Det är viktigt att göra det när de fortfarande är späda för att bereda plats för de rädisor och morötter som du vill ska kunna utvecklas nere i jorden. Men troligen har du gödslat med för mycket kväve i jorden. Använd enbart stallgödsel, ko eller häst, i fortsättningen. Den gödseln innehåller sparsamt med kväve.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag behöver hjälp att planera en rund rabatt i mitten av en grusplan framför mangårdsbyggnaden på en gård (1872) i Uppland, zon 4. Rabatten är ca 6-7 meter i diameter. Den är helt täckt med vintergröna, som blommar vackert, är grön på vintern och har blivit som en tjock kudde med åren. Ogräset har ingen chans att växa där. Så långt är det bra. Jag tycker emellertid att det är lite tråkigt. Jag skulle vilja ha mer blommor, färg och doft i vintergrönan. Jag har tänkt mig lökväxter, tulpaner och narcisser som kommer upp ur den gröna mattan. Men de blommar ju bara på våren. Hur ska jag få blomning hela sommaren? Tacksam för tips på en vacker rund rabatt i centrum av gården. /Susanna Swartling

Svar:

Det är nog ganska utsiktslöst att börja plantera annat i rabatten eftersom vintergrönan redan ”äger” den. För att få andra perenner att trivas där måste du först ta bort vintergrönan. Annars kommer den att kväva de nyplanterade perennerna. Det är bland annat för den förmågan som vintergröna är så uppskattad som en effektiv marktäckare. Möjligen kan det räcka med att du rensar rent några kvadratmeter i mitten. Där kan du då plantera förslagsvis fläckflockel som blir ca två meter hög och blommar i augusti-oktober med vinröda blommor. Eller, om du orkar och vill, rensa bort all vintergröna i rabatten och plantera den vackra blåvita nävan ’Rozanne’ som ett hav på hela ytan. Plantavstånd 60-75 cm, de växer snabbt ihop till en bladmatta. Den nävan blommar rikligt hela sommaren, från juni till oktober, och de blå blommorna har ett sött vitt öga i mitten. Kombinera gärna med vårlökar som du också planterar nu på hösten. Kan tänka mig att det blir vackert med pärlhyacinter i olika blå nyanser tidigt på våren och blålila allium som börjar blomma när våren övergår i försommar.

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi har ett trädgårdsland, ca 5 x 5 kvadratmeter. Det ligger nära vass- och sumpmark. Första åren växte det bra, men under senare år växer det bra på den del som är närmast sumpmarken. I den andra delen växer det, men inte lika frodigt som i delen som vetter mot sumpmarken. I den del med klen växt har vi hittat svamp, som vi bedömer vara rottryffel. Kan svampens mycel vara en förklaring till att det växer sämre och hur kan man i så fall bli av med mycelen?

/Rolf Edström

Svar:

Det skulle också kunna vara torka som gör att det växer sämre i den delen av trädgårdslandet. Men för att bli av med oönskad svamp i odlingarna kan ni vattna med Atamon, ett preparat som används till sylt-och saftkok för att motverka mögel och jäsning. Stick flera hål i jorden och börja med att vattna så mycket så att svampen nästan dränks. Ta sedan två matskedar Atamon i en tioliters vattenkanna och vattna ner i hålen. Upprepa behandlingen flera gånger, det tar tid för medlet att nå ner till svamparnas rottrådar som går meterdjupt nere i marken. Det här är också en väl beprövad metod för att bli av med så kallade häxringar i gräsmattan.

 

 

 

Agneta Ullenius

Kan inte låta bli att tipsa om jättenäckrosen, Victoria cruziana, som i dagarna kan beskådas i utslaget skick i Uppsala. Förmodligen är det den sista blomman för den här säsongen. För att ge så många som möjligt förmånen att se den berömda näckrosen slå ut håller Uppsala linneanska trädgården extra öppet i Tropiska växthuset ikväll, torsdag 18 augusti.

Årets Victoria-blomning har varit ovanligt rikligt, berättar  de ansvariga på linneanska trädgårdarna. De senaste veckorna har jättenäckrosen producerat mellan tre och fyra blommor per vecka. Nu tycks den dock ha fått nog. ”Med tanke på hur det såg ut förra veckan hade vi hoppats kunna visa upp blommande jättenäckros varje kväll under evenemanget Victoria-öppet den kommande helgen”, säger Lotta Saetre som är informatör i Uppsala linneanska trädgårdar.  ”Nu kommer den sista blomman istället att visa sig torsdag och möjligen fredag kväll.”

Det innebär att Tropiska växthuset håller öppet för nyfikna näckrosentusiaster ikväll, 18 augusti, klockan 18-22. Besökarna kan också njuta av flera andra nattblommande näckrosor samt för första gången även se vaniljorkidé med frukt.

Jättenäckrosen har enda sedan upptäckten i början av 1800-talet omgivits av mystik. Det dröjde enda till 1849 innan någon europé lyckades odla den och få den i blom. Varje blomma är bara utslagen två nätter. På dagen sluter näckrosen sig och efter avslutad blomning sjunker den ner under vattenytan där fröna utvecklas. I skymningen till den första natten öppnas knoppen upp till en två decimeter vid blomma. Natten därpå är den rosa.

Jättenäckros

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi har tre tujor på tomten som vuxit till en höjd på 6-7 meter. De skymmer solen och tar all näring runt omkring. Kan man kapa dem till cirka två meter och när i så fall?

Svar:

Ni kan kapa tujorna, men de blir rysligt fula. Då är det bättre att ta bort dem. Plantera i stället något som bara blir två meter högt. Vill ni fortfarande ha vintergröna växter som insynsskydd så föreslår jag idegran. Sorten ’Hillii’ är tät, frisk och bred och blir inte mycket mer än två meter hög. Växer kanske aningen långsammare än tuja, men den är värd att vänta på.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har en Austinros i kruka och njuter enormt mycket av den nu men jag vet ej hur jag ska göra med den i vinter. Kan jag låta den övervintra i krukan i husets krypgrund där det i princip är totalmörker?

/Sofia

Svar:

Ja, är det enkla svaret. Jag övervintrade själv mina Austinrosor i en kall men frostfri och totalt mörk jordkällare under många år. De mår jättebra av att vila mörkt och behöver endast minimalt med vatten. Se bara till att inte ställa in roskrukorna dyblöta, låt jorden torka upp först under tak utomhus. Det är också viktigt att det också blir tillräckligt kallt för vintervila och att krukan inte bottenfryser. Austinrosor är ju rätt känsliga madamer.

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har för två år sedan flyttat ett antal gamla rhododendronbuskar, cirka två meter höga, två meter breda och härligt knotiga. De står vid tomtgräns i västerläge, vilket betyder mycket sol. Där det är mest problem (ingen blomning) står det flera ungträd – ask, ek och syren. Rhododendronen är planterade vid tomtgränsen intill ett dike. Det är smacklera under gropen och framför buskarna. Det finns även en parkering med lera och singel. Det ligger ett dräneringsrör på parkeringen ca 1,5 meter framför busken. I år har det kommit sparsamt med blommor, en del har inte alls blommat. En av buskarna fick stora knoppar som sedan torkade in och skrumpnade ihop. Bladen är fortfarande gröna. Nu blir jag orolig att buskarna håller på att dö. Bör jag flytta på buskarna igen? Törs jag klippa dem nu när de inte har blommat?

/Elizabeth Sandberg, Stockholm

Svar:

Redan i augusti är rhododendron färdiga med knoppsättningen för nästa år så om du klipper dem nu klipper du också bort nästa års blomning. Det låter annars som om era buskar kan ha fått vinterskador, så att knopparna helt enkelt har frusit bort. Vi hade ju Nordanvind och minus 20 grader även i Stockholmstrakten förra vintern. Jag tycker ni ska satsa på härdigare sorter. En som aldrig fryser är Rhododendron smirnowii’, en vildart som dessutom är mycket vacker. Den härstammar från Estland, har ett fräscht och fint bladverk och knopparna kommer inte att frysa bort. Sedan är det ju så att de flesta rhododendron trivs i halvskugga och kemiskt sur jord.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi har en gammal trädgård och där har vi upptäckt några gamla sparrisplantor som står på ”fel” plats. Går det att flytta dem, och kan man i så fall göra det nu? Där de står är det rätt tung jord, men sparris trivs väl bättre i sandjord? Jag undrar också om det är någon ide att försöka  så fröna. Hur lång tid tar det innan man kan skörda?

/M. E-son

Svar:

Nej, sparrisplantor är som pioner, de tycker inte om att flyttas. Och varför inte? Jag frågade sparrisexperten Karin von Schenck på Österlensparris som tillsammans med sin man Roland har en kvarts miljon sparrisplantor i odling. Så här förklarar hon:

Sparris har ett omfattande rotsystem. Plantan har en tjock rotstock som växer liggande i jorden. Från den växer det ut en mängd tjocka, så kallade förrådsrötter. Här lagras det in näring under sommaren. Från dessa växer det ut tunna sugrötter som hämtar vätska ur jorden. Om man försöker flytta en etablerad planta, så går en hel del av alla dessa rötter av och ”såren” blir ingångar till jordbundna sjukdomar som bland andra svampsjukdomen fusarium. Plantan klarar något år på den nya växtplatsen, men tynar snart bort. Att de står i tung jord nu och kunde få det bättre i sandigare jord är ingen hjälp. Tydligen är de tillfreds med den plats där de står?

Om du planterar nya, kraftiga rötter på rätt ställe till våren så kan du börja skörda fräsch sparris året därpå. Vill du starta från frö tar det minst två år till. Läs mer om sparrisodling här.