X
Annons
X

Trädgårdsexperten

Agneta Ullenius

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi bor ”i skogen” och en del av skogsmarken har vid vårt husbygge blivit ersatt med fyllningsmassa. Önskemålet är att skogen själv ska ta över, men frågan är kan vi hjälpa till? Kan vi hoppas på att blåbärsriset växer in av sig själv? Just nu är marken full av ogräs.

/Elsie

Svar:

Glöm det. Att byta jord i skogen är snudd på övermäktigt. Skogsjorden är ju nu försvunnen och som ni säkert redan har märkt trivs inte blåbärsris så bra på det som har kommit i dess ställe. Möjligen kan ni jordförbättra på ett mindre område, med torv eller rhododendronjord, och där försöka odla blåbär.

 

 

Om bloggen

SvD har avslutat trädgårdsbloggen. Om du har en trådgårdsfråga kan du dock fortfarande hitta svar. Skriv in ditt problem i sökrutan på svd.se så kan du hitta lösningen genom de många frågor som publicerats genom åren.
Agneta Ullenius

Fråga:

Har just köpt balkonglådor i zink (60x17x15) för att så dill, sallat och ringblommor. Är det bra med lecakulor i botten och i så fall hur mycket?

/Leif Jacobson

Svar:

Det är jättebra att lägga ett lager lecakulor i botten på balkonglådorna, 2-3 cm räcker. Men se för Guds skull också till att det är hål i botten på lådorna. Annars stannar vattnet kvar vilket betyder att rötterna riskerar att ruttna bort i blöt jord. Lycka till med odlingen!

 

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Vet man om rådjuren äter potatisblommor? Samma fråga gäller häxal.

/Elsie

Svar:

Jag kan svara så här: Det beror på hur hungriga de är. Där vi bodde tidigare, i Roslagen, käkade rådjuren allt, precis allt. Ända tills vi började sätta ut oasispinnar som vi doppat i en sorts blodmjölssoppa. Receptet kommer här, tror det var Lars Krantz på Rosendals trädgårdar som började med den:

Köp hem några block oasis, den gröna som är avsedd för snittblommor, samt vanliga grillpinnar av trä. Skär ca decimeterlånga och några centimeter tjocka bitar av oasis och spetsa dem på grillpinnarna. Doppa sedan oasispinnarna i en blandning av en hink ljummet vatten, ett kilo blodmjöl och en liten flaska ammoniak, ca 2,5 dl. (Jag köper ammoniak i en vanlig livsmedelsbutik.) Om du vill vara på den säkra sidan ser du till att doppa om pinnarna med jämna mellanrum så länge rådjursplågan är akut. Vi brukar göra det varannan, var tredje vecka eller efter häftiga vårregn.

Därmed ingen garanti för att det funkar även på dina rådjur. Det enda som i längden garanterat skyddar mot rådjurens härjningar i trädgården är två meter höga stängsel runt hela härligheten. Glöm lägre elstängsel, det brukar bara fungera en tid tills rådjuren märker att de kan hoppa över.

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi flyttade in i ett gammalt hus med stor trädgård för 15 år sedan. Invid en stenmur växer varje år en stor knippe sparris. Min man är orolig att den inte är ätbar, så vi har aldrig smakat den!!! Nu står jag inte ut. Måste få veta om jag kan laga till den. Finns det överhuvud taget giftig sparris?

/Lilla O

Svar:

Naturligtvis är den ätbar! Har aldrig hört talas om giftig sparris. För säkerhets skull kollade jag med Karin von Schenck som tillsammans med sin man Roland driver Österlensparris. Här är hennes teori: Troligen har fåglar hittat en honplanta med bär i någon trädgård och spritt frön till er stenmur. Där har plantan vuxit i fred och utvecklats. Men varje vår kan man skörda de unga skotten, när de är ungefär 22 cm långa. När knopparna börjar slå ut är skotten inte längre goda eller särskilt ätbara. De är dock inte giftiga, snarare  träiga och smakar hö. Men ta inte alla skott. Efter midsommar (helst lite tidigare i vårt klimat) bör man låta sparrisskotten växa upp till höga plymer, så att de kan hämta kraft till nästa säsong och utveckla anlag som blir nya sparrisar året därpå.

 

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi bor i ett mörkrött tegelhus med svart tak och vi vill ha en häck framför huset som insynsskydd från gatan. Vårt hus ligger i en korsning så på ena gavelsidan av huset har vi en klippt granhäck mot denna gata och framför huset har vi en låg stenmur och vill nu ha en häck innanför muren. Häcken får inte se risig ut, en tujahäck blir lite för stelt tycker vi. Har du något förslag på en fin häck?

/Birgitta från Gotland

Svar:

En klippt, frösådd blodbok blir en vackert skiftande häck i olika röd-bruna färger, ja till och med nästan gröna. Plantor hittar ni hos riktigt välsorterade plantbutiker. Sätt dem med ett plantavstånd på ca 50 cm.

Alternativt: klippt lärkhäck som växer mycket snabbt. Även en klippt häck av svensk pyramiden skulle kunna se mycket stilfull ut.

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har en buskpion, den är mer än tio år gammal, som har skadats av vintern skulle jag tro. Förra året gick rådjuren in i den och några grenar bröts och den blommade mindre än vanligt. Nu ser jag att den växer väldigt dåligt, det kommer bra få blad och enstaka blomknoppar. Den är drygt en meter hög och ungefär lika vid. Vad ska jag göra för att den ska överleva. Jag har aldrig klippt den, brukar lägga på lite kompost och kogödsel på våren bara.

Har också en ros, jag vet inte vad den heter. Rosa blommor, den är väldigt kraftig, med tjocka stammar, jag klipper den så att den blir en ganska hög buske, ca två meter. Den är äldre än tio år. Efter förra vintern klippte jag ner den helt och nu är den som en liten buske med väldigt många skott, dvs ganska spretig. Hur gör jag bäst för att gallra ut skotten?

/Janna Flodén

 

Svar:

Väl förmultnad kompost och kogödsel eller benmjöl är utmärkt för pionen, men någon beskärning förutom putsning behövs inte utöver gamla torra grenar som inte vill grönska. Pioner älskar mullrik jord, ganska kalkrik, och du kan gärna strö på vedaska som innehåller kalium då och då. Mylla bara ner gödseln en bit ifrån själva stammen. En del pionodlare gör detta först efter blomningen på försommaren, men om du inte har gödslat jorden på länge tycker jag du kan göra det nu på våren. Gödsla med måtta bara, det kan också bli för mycket av det goda. För du vill ju inte bara ha bladverk utan också blommor.

Om du tycker att rosen behöver gallras, kan du ta de tunnaste och klenaste skotten först.

 

Agneta Ullenius

Är du i närheten av Göteborg i dagarna? Missa då inte världens vackraste träd som blommar just nu i Botaniska trädgården. Det handlar förstås om näsduksträdet, Davidia involucrata.

Davidia

 

En till två veckor framåt (beroende på väder) kan man njuta av den spektakulära blomningen, hälsar trädgårdsmästarna och berättar:

”Ursprungligen kommer näsduksträdet från Kina, men det är sällsynt även där och finns vildväxande bara i spridda delar av sydvästra och centrala Kina. I Sverige kan man se dem endast i ett fåtal trädgårdar. De egentliga blommorna är oansenliga. De saknar kronblad och hänger på halvdecimetern långa, smala skaft i en liten rund, rödbrun blomställning, som består av många hanblommor och en enda tvåkönad blomma, där pistillens märke sticker upp. Den sällsamma skönheten uppstår främst genom att varje sådant litet blomhuvud omges av två vita stödblad som var för sig är olika långa. Det större kan bli upp till två decimeter och det andra ungefär hälften så långt. De vita stödbladen skapar en svävande asymmetri som för tanken till vajande näsdukar på tork.

Näsduksträdet var okänt i Europa fram till att abboten, missionären och amatörbotanisten Armand David (som senare fick ge namn åt släktet) 1869 skickade torkat material hem till Frankrike. Den mest berömde brittiske växtjägaren Ernest Henry Wilson, som introducerade arten i västerländsk kultur i början av 1900-talet, beskrev trädet som det intressantaste och vackraste av alla träd i den nordligt tempererade världen. Han liknade dess blomställningar vid jättelika fjärilar svävande bland träden. Efterhand spreds nyheten om det märkliga trädet och idag finns det odlat i åtskilliga parker och trädgårdar på kontinenten och i England.

I Sverige är och förblir dock näsduksträdet en exklusivitet och är knappast härdigt i ett bistrare klimat än det göteborgska. Det var också i Göteborgs botaniska trädgård som det första gången blommade i Sverige. Här finns två blommande exemplar, det ena i Bambulunden och det andra i Japandalen.”

Öppettider och all information på gotbot.se

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi köpte och planterade en uppvuxen, vintergrön liguster – 1,5 meter – sent i höstas och funderar nu över hur vi ska beskära den för att den ska bli så tät och fin som möjligt. Vi bor i Stockholmsområdet.

/Ylwa

Svar:

Jämna till ligustern nu på våren. Klipp sedan nästa gång omkring första veckan i augusti. Sköt om den som en vanligt uppvuxen häck, kanske borde den få lite gödselvattning nu. Jag brukar ta ett par nävar hönsgödsel och lösa upp i en hink vatten i några dagar. Sedan blandar jag i en deciliter koncentrerat gödselvatten i en stor vattenkanna (10-liters). Det fungerar fint till gröna växter och även de flesta grönsaker.

 

Agneta Ullenius

Alldeles nyss blev det klart. En 52-årig brittisk trädgårdsdesigner grät av glädje när han i morse kom till sin trädgårdsinstallation på Chelsea Flower Show och fann både en guldmedalj och den finaste av alla utmärkelser: Best in Show. Cleve Wests ljuvt försommarblommande täppa, lika tidlös som modern, är inspirerad av romerska ruiner i Libyen och sponsrad av Londontidningen Daily Telegraph som därmed lyckades med trädgårdsvärldens första och största hat trick: att bli bäst på Chelsea för tredje året i rad. Förra året var det Andy Sturgeon och 2009, som alla trädgårdsintresserade minns: Sveriges främsta trädgårdsdesigner Ulf Nordfjell. Hela sju andra så kallade show gardens vann guld i år och Best in Show bland kategorin mindre idéträdgårdar blev en fridfull plantering kring ett litet koreanskt utedass. Måste ses…

 

 

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag undrar hur man blir av med scilla. Vill inte ha växten på tomten och den breder ut sig enormt!

/Eva

Svar:

Det är mycket svårt att utrota lökväxter som trivs där de växer, vilket uppenbarligen din scilla gör. Det enda som hjälper är att ta till det allra grövsta artilleriet, att sätta in Roundup så fort de visar sig på våren. Men alla andra växter som träffas av ogräsmedlet dör också. Nu kan du i alla fall klippa bort och samla in de vissna blommorna/frökapslarna så de  inte kan föröka sig ännu mer i år.