X
Annons
X

Trädgårdsexperten

Agneta Ullenius

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag odlar grönsaker och de växer för det mesta fantastiskt bra, men jag har stora problem med kållarver som äter upp nästan all kål. De enda sorter som klarar sig är fänkål och kålrabbi som klarar att få bladen uppätna. Jag vill gärna kunna odla blomkål och broccoli men de äts upp trots att jag plockar 50 – 100 kållarver om dagen under högsäsongen. Jag odlar ekologiskt och vill inte använda gifter. Vad kan jag göra?

/Susanne

Svar:

Det enda riktigt bra knepet mot kållarver är att lägga på fiberduk/odlingsväv redan från första början och sedan behålla den hela säsongen igenom.

Om bloggen

SvD har avslutat trädgårdsbloggen. Om du har en trådgårdsfråga kan du dock fortfarande hitta svar. Skriv in ditt problem i sökrutan på svd.se så kan du hitta lösningen genom de många frågor som publicerats genom åren.
Agneta Ullenius

Fråga:

Vi har två havtornsbuskar som har vuxit väldigt bra, planterade dem 2008 och fick bra skörd 2009 på honplantan. Vi har en ’Romeo’ och en ’Julia’. Men 2010 fick vi ingen skörd alls. Har du någon ide varför?

/Kati & Thommy Falk

Svar:

Det är lite svårt att säga med bestämdhet. Möjligen kan det ha berott på frost under blomningstiden. Vid riktigt kallt väder är det ju inga insekter i farten för att sköta pollineringen.

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi har en mycket gammal trädgård på Selaön i Mälaren med många gamla äppelträd. De hade inte skötts innan vi köpte stället i mitten av 1990-talet så vi har stegvis återerövrat den gamla trädgården – roligt men också tidsödande. De senaste åren har det dykt upp kräftangrepp på en del äppelträd. Vi har försökt ta bort angripna grenar men det kommer hela tiden nya angrepp. Vi är oroliga för att det ska spridas även till andra träd och känner därför att vi kanske måste vara mer drastiska i våra åtgärder. Samtidigt vill vi behålla den gamla trädgårdens struktur. Går det att kapa det mesta av grenarna på ett angripet träd men låta den ofta ihåliga stammen bli kvar – som minnesmärke och som bohål för många fåglar t.ex.?

/Gunilla och Leif

Svar:

Ni kan ju göra ett försök med radikal beskärning men det är långt ifrån säkert att det hjälper. Vänta i så fall till en torr dag och ta bort alla grenar som har de karaktäristiska svarta knutorna, ett tecken på att trädet är angripet. Det ska bara vara friska grenar kvar på trädet när ni är färdiga med beskärningen. Om trädet har många sådana friska grenar kan det klara sig. Anlita en certifierad trädbeskärare om ni är osäkra, sök på Svensk Trädgårds hemsida:

Ofta beror angrepp av fruktträdskräfta på dåligt dränerad, kall och lerig jord. Det är svampsporer från en svampart som orsakar sjukdomen, och värst brukar infektionsrisken vara under en blöt och kall höst/vinter. Sår och frostskador brukar vara inkörsporten till fruktkräfta. Kanske behöver ni täckdika platsen innan ni börjar plantera nya, certifierade träd. Undvik då sorter som lättast blir angripna, som exempelvis Åkerö, Alice m fl.

PS. Smittade sekatörer och sågar är också bovar i dramat. Trädbeskärare som inte desinficerar sina redskap mellan varje uppdrag bidrar till spridningen av kräftsmitta.

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi har planterat fyra bollpilar som insynsskydd för två år sedan. Hur beskär man dessa, ska de hamlas som andra pilar? Kortar man in grenarna för att få dem att växa bättre eller rör man dem inte alls? Vi har tagit ner dem till ca 180 cm höjd, men inte rört grenarna. De växer inte så bra som vi hade hoppats, men det tar kanske lite tid. De står i sandjord, zon 1, söderläge, skyddat, 300 meter från havet.

/Marie & Hans

Svar:

Bollpilar behöver inte beskäras eftersom de växer tätt, runt och klotformat av sig själva. Däremot trivs inte pilar särskilt bra i sandjord, förmodligen därför att det lätt blir för torrt. Mitt råd blir därför: Gödsla och vattna ordentligt!

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi har en thujahäck som är ca fyra meter hög. Tänkte toppa den. När bör det ske och tål den att stammas upp lite samtidigt?

/Annika

Svar:

Helst bör man beskära barrväxter i augusti-september när de i stort sett har vuxit färdigt för året. Men thuja tål ganska hård beskärning så du nog både klippa, stamma upp och toppa den lätt i mars-april innan den börjar växa. Just thujor brukar bli ännu vackrare träd när de är uppstammade. Det är ju också en typ av beskärning, kan man säga. Och när man tar bort de lägst sittande grenarna skapar man plats för fler växter samtidigt som man släpper in ljus som andra växter omkring trädet mår bra av.

Ta inte för mycket första året om du vill stamma upp thujorna, utan sprid ut beskärningen över flera år. Ska du göra större ingrepp är det bättre att vänta till efter sommaren.

Agneta Ullenius

Fråga:

Hasselbuskar växer vilt i mängd på den ö i en insjö i Sörmland där vi har vårt sommarhus. Vi har planterat om en del av dem på vår tomt för att få en skyddande häck. Det har nu gått två växtsäsonger sedan omplanteringen, men de har knappast vuxit något alls. Har du något tips – ska vi klippa ner buskarna, gödsla eller något annat? Eller är vi helt enkelt alltför otåliga? När vi planterade buskarna grävde vi ett ordentligt planteringsdike och jordförbättrade med vanlig matjord. Jorden är annars ganska lerig.

/Kerstin

Svar:

Ni kanske grävde upp ganska stora plantor när ni flyttade på hasselbuskarna? I så fall är risken stor att rötterna blev avhuggna, och då tar det lite tid innan de rotar om sig på den nya växtplatsen.

Hasselbuskar föredrar aningen högt pH-värde i jorden. Prova nu på våren att gödsla med chrysan eller benmjöl som innehåller kalk.

Om ni vill skulle ni kunna plantera in någon guldhassel och blodhassel i buskaget för att få lite omväxling med bladfärgen. Corylus avellana ’Aurea’ har limegula blad och sorten ’Rote Lambertsnuss’ har vackert röda blad.

Blåsippor älskar läget under hasselbuskar. Plantera gärna i både blåblommande och rödblommande sorter, och varför inte några gulsippor också när ni ändå är i farten. Jag hittade små plantor av blåsippa på trädgårdsmässan i Malmö förra helgen, de var helt enkelt oemotståndliga.

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har ett hobbyväxthus där jag odlar tomater i cementbaljor (ca. 60 liter). Jag har även funderingar på att odla sparrisbönor. Min fråga är om jag kan samplantera dessa i samma balja? Vad jag läst tillför bönorna kväve till jorden och behöver i sig inte så mycket gödsel. Tomaterna gödslar jag med Bio Bact. Funkar det för bönorna? Kommer tomaterna att få för mycket kväve?

Har även funderingar över jordärtskockor. Har tänkt att prova på detta ute på en lott. Om jag lyckas få på tag på utsäde redan nu, hur förvarar jag skockorna tills de går att gräva ner ute?

/Åsa Lundén, Tollered

Svar:

Jag är tveksam till tomater och bönor i samma odlingskärl. Det blir trångt och de kommer att skugga varandra.

Jordärtskockor förvaras som sättpotatis. Försök hitta sorten ’Bianca’ som också får vackra blommor. Men du kan också använda jordärtskockor från grönsaksdisken i matbutiken. Man sätter dem antingen på hösten eller tidigt på våren, lagom djup är 15-20 cm med 30 cm mellan varje knöl så att plantorna kan utvecklas ordentligt. Jorden ska vara lucker ner till åtminstone tre decimeter och plantorna behöver gödslas en bra bit in på hösten när rotknölarna ska växa till sig.

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har tre hallonbuskar i krukor ute. Jag skulle vilja veta vad buskarna ska gödslas med?

/Anna Lisa Nordgren

Svar:

Eftersom hallon föredrar något sur jord skulle jag kunna tänka mig rhododendrongödsel, alternativt bärgödsel eller hönsgödsel. Men ge bara två matskedar åt gången. Det är säkert inte heller fel att vattna dem med vanlig flytande krukväxtnäring som Blomstra, Substral etc. Det är ju alltid bra att variera gödselmedel så pröva gärna några olika.

Agneta Ullenius

Fråga:

Gräsmattan på kortsidan av vårt sommarhus får ta emot massor av vatten. Under gräsmattan finns bara lerjord vilket gör att det rinner undan väldigt långsamt. Tänkte att man kunde plantera ett träd eller buske dels som trivs i lerjord och som gillar massor av vatten. Har du några förslag?

/Lena

Svar:

Utan att veta vilken växtzon ni bor i vågar jag mig på att föreslå några sump- och vattenälskande trevliga träd: katsura, nyssa, småblommig hästkastanj, vitpil och flikbladiga alar.

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har ställt mina pelargoner i källaren, mörkt och 5 grader. Det verkar som om de flesta lever. När ska jag flytta upp dem till ljus och värme?

/Lena Lagerdahl

Svar:

Ja, nu är det dags att ta fram pelargonerna från den svala vinterförvaringen, och både plantera om och klippa ner dem så att de får en chans att växa till sig på ett snyggt sätt utan att bli så vinterrangliga (vilket de blir på grund av ljusbristen). Slutet av februari, början av mars är startskottet om man vill att de övervintrade pelargonerna ska se frodiga och fina ut lagom till sommarstarten i början av juni.

Nu är det viktigt att de får ordentligt med ljus under perioden då de ska växa till sig. Gör bara inte misstaget att ställa plantorna direkt innanför fönsterrutan i den starka vårsolen för då kan de få brännskador på bladen. Om du tar sticklingar av plantorna när du beskär dem är det bra att skapa ett växthusklimat för de små liven. Antingen i ett litet miniväxthus med inbyggd belysning eller bara genom att trä en plastpåse över sticklingkrukan och klippa små lufthål i den.

Jag brukar använda lågenergilampor eller lysrör och rigga upp dem några decimeter ovanför pelargonerna. Med en timer inställd på tolv-fjorton timmars ljus per dygn, under dagtid, får de lagom mycket ljus och även lite nödvändig mörk nattvila.

Det finns olika skolor om själva tillvägagångssättet. Många tycker det är bäst att först plantera om pelargonerna och därefter beskära dem. Andra gör tvärtom, eller beskärning och omplantering samtidigt. Jag har genom åren prövat mig fram och tycker att pelargonerna mår bäst om man låter det gå någon vecka mellan omplantering och beskärning.

Sätt plantorna i ny blomjord, gärna uppblandad med pyttesmå lecakulor som gör jorden mer genomsläpplig. Efter någon vecka, när de har acklimatiserat sig efter omplanteringen, skär du ner de plantor som du vill ska bli buskiga och kompakta. Det gäller dock inte engelska pelargoner, om du nu har sådana. De blommar inte om du beskär dem på våren, vänta i stället till framåt hösten med eventuell beskärning.

Plantera om pelargonerna i en mindre kruka till att börja med och byt sedan till en större modell längre fram i vår när rötterna har vuxit till sig. Det är genom att plantera om pelargonerna i ständigt något större krukor som man får stora, praktfulla plantor. Toppa också växande pelargoner, både gamla växter och sticklingsplantor, ett par gånger under våren. Det vill säga: Nyp bort toppen så att plantan grenar sig.

Vattna med lätt hand regelbundet, men vänta med gödning tills de har börjat växa ordentligt. Pelargoner blommar nämligen bäst om de är litet svältfödda. Undvik alltid kväverik (mer än 5 procent) växtnäring som mest stimulerar bladtillväxten. Långtidsverkande gödning som Osmocote, Plantacote och Chrysan fungerar bra, men du kan också pröva tomatgödning som inte heller innehåller så mycket kväve.

Om du har stora och skrymmande plantor kanske du föredrar att först beskära dem, sedan vänta någon vecka och plantera om dem.

Vanliga så kallade zonalpelargoner kan beskäras hårt, ner till en decimeter, beroende på hur de ser ut efter vintervilan. Då blir de täta och frodiga till sommaren. Vildpelargoner och doftpelargoner brukar det räcka med att ansa lite lätt. Och mårbackapelargoner har ett naturligt gängligt växtsätt och behöver därför inte beskäras lika hårt.

Skär med en vass kniv strax ovanför ett bladfäste där nya skott sedan kommer att bryta fram. Bryt också bort eventuella blommor och blomknoppar genom att dra blomstängeln bakåt tills den lossnar. Annars blir resultatet bara en lång och gänglig, bladgles planta med några få blommor i toppen.

Var inte för ivrig med att ställa ut pelargonerna på sommaren. Som du säkert vet tål de inte nattfrost.