Blandrabatt med rosor

Fråga:

Vi har en nyanlagd rabatt som vi byggde som en 11 meter lång och 60 cm bred drivbänk. Där planterade jag begonior och marguriter förra året för att få snabb fägring, men i år vill jag ha blommor som drar till sig pollinerande insekter till min köksträdgård med tio drivbänkar som ligger bakom rabatten. Jag kan tänka mig hyfsat lättskötta perenner eller blommor som jag frösår i vår. Gärna röda och rosa blommor och helst sådana som kan locka till sig pollinerare till mina fruktträd och bärbuskar.

/Susanne

Svar:

Humlor och bin är de viktigaste pollinerarna på våren och försommaren. Det man ska tänka på är att plantera växter som har sin blomningstid under samma period som de växter i trädgården som ska pollineras. Besök en plantbutik under blomningstiden så kan du lätt få en uppfattning om vilka som blommar just då.

Här är ett förslag till din rabatt som jag tror blir osannolikt vackert:

Blanda silvrig höstanemon med blodtoppar och mängder av den vackra blå trädgårdsnävan ’Rozanne’ som blommar hela sommaren igenom. Komplettera med ett par vita rosor – ’Edelweiss’ eller ’Pâquerette’, den äldsta av alla polyantharosor. Bägge remonterar, återblommar, bra. Blanda också in isblå stenkyndel och den mest ”blåblommiga” ros som finns: den purpurvioletta ’Rhapsody in Blue”.

25 knep mot rådjur

Fråga:

Vi har på landet stora bondsyrener, 3-4 m höga, som är i väldigt dåligt skick men blommar fantastiskt ändå. Jag har försökt kapa ner de äldsta stammarna från sydsidan, men nytillväxten äts regelbundet upp av rådjur, trots alla tänkbara motmedel. Vi har en torr, blåsig, öppen skärgårdstomt och syrenerna är det enda som skyddar mot vinden, så jag vill absolut inte kapa dem helt. Kan man rädda syrenerna på något sätt?

/Christina.

Svar:

Det enda som verkligen hjälper mot rådjur är: stängsel. Och helst bortemot ett par meter högt så de inte kan hoppa över. Men visst finns det diverse andra knep att pröva mot rådjuren också. Det mest populära bland trädgårdsägare tror jag är den så kallade Rådjurssoppan:

Skär decimeterlånga och några centimeter tjocka bitar av grön oasis och stick in grillpinnar i dem. Doppa sedan oasispinnarna i en blandning av en hink ljummet vatten, ett kilo blodmjöl och en liten flaska ammoniak, ca 2.5 dl.

För att vara på den säkra sidan bör man doppa om pinnarna med jämna mellanrum så länge rådjursplågan är akut – förslagsvis varannan, var tredje vecka eller efter häftiga vårregn.

Därutöver finns en uppsjö av mer eller mindre lyckade, hemmasnickrade knep att ta till. Här är alla som jag under åren fått in från den rådjursplågade läsekretsen:

Vita ullbollar, dubbelvikt frystejp eller papperslappar som får dingla bland attraktiva skott och grenar i träd och buskar. Eller knyts fast på rabattstöd bland tulpanerna.

Blanka cd-skivor i snören på liknande sätt.

Hjärtformade bitar av vit papp, ca 20×25 cm, som fästs på pinnar eller hängs i snören på en dryg halvmeters höjd för att likna rådjurens eget varningssignal, den vita fläcken i baken.

Krossade vitlöksklyftor. Smetas in bland tulpanblasten.

Hjorthornsolja. Penslas på käppar/pinnar som sticks ner i rabatterna.

Avklippt människohår, kanske lämpligast för frisörer?

Urin, såväl mänsklig som djurisk, exempelvis syntetisk vargurin.

Hårspray. Sprayas på den begärliga grönskan. Kan bli dyrt. Även för frisörer.

Massor av vassa träpinnar som sticks ner här och var i rabatterna tidigt på våren när lökblasten börjar titta upp. Har fungerat i 15 år i ett svårt rådjursinfekterat grannskap, till grannarnas förtret.

Batteridrivna dosor som marknadsförs som kattskrämmor.

Radioapparater som slås på och av med hjälp av timer vid olika tidpunkter under dygnet. Det plötsliga språkandet från P4:s nattradio skrämmer bort rådjuren och rosknoppar och tulpaner får växa i fred.

Tomma kräftmjärdar och lövkorgar som placeras upp och ned över utsatta växter. Skyddar på köpet från nattfrost under kyliga nätter.

Benmjöl som pudras ut över tulpaner och andra begärliga växter med jämna mellanrum. Gödslar också.

Två pinnar nedstuckna i rabattjorden med ett snöre emellan och fastknutna plastremsor som fladdrar i vinden.

Strutar av aliminiumfolie som stoppas ner bland tulpanerna.

Höns- eller kycklingnät runt prydnadsbuskar, rabatter och fruktträd. Fäst med stenar runt tulpanerna och höj nätet vartefter de växer upp.

Runt mycket små ytor kan ett en meter högt nätstängsel räcka. Rådjuren drar sig för att hoppa in i en liten inhägnad.

Varje år tycks också åtminstone ett nytt rådjursmedel dyka upp i trädgårdsbutikerna. Här är ett urval av de mest sålda:

Rå-Väck – prinskorvsliknande luktkuddar med hemligt innehåll, fungerar ungefär som rådjurssoppan. Anti-Gnag, Mota-Vilt, Rå’Odör som stryks på pinnar och en rad andra produkter har ett gemensamt: De kostar mer än den hemmalagade rådjurssoppan.

Revira. Viltavskräckningsmedel i form av lerkulor som uppges fungera ”fysikaliskt”. Mycket hemligt. Kostsamt.

Allox Rådjursnät i tunn, svart plast, att läggas direkt över rabatter eller fästas på pinnar.

Bädda rätt för sipporna

Fråga:

Där vi bodde tidigare fanns det gott om både blåsippor och vitsippor. Här, dit vi har flyttat nu, finns tyvärr inga alls. Vad kan vi göra för att få dem att trivas och föröka sig här också?

Emma, Söderköping.

Svar:

Sippor är så kallade lundväxter, det vill säga de vill inte växa ute på soliga ängar utan hellre i brynet av dem. Blåsippor har vintergröna, ofta marmorerade blad och vill gärna ha sol tidigt om våren men skugga under sommarmånaderna. Det får de om man planterar dem under ett träd eller en högvuxen buske. Innan busken/trädet får sina blad på våren får blåsipporna gott om sol och sedan när bladen har slagit ut ger de den skugga som sipporna behöver. Blåsippor trivs ofta på humusrika, ofta lite kalkrika jordar. De förökar sig med frön som myrorna sprider. De kan vara både blå, rosa, nästan röda och vita och finns med både enkla och fyllda blommor.

Vitsippor är vackrast när de växer bland vita björkstammar. I motsats till blåsipporna föredrar de lite surare jordar. De förekommer därför ofta som ogräs i torv- och surjordspartier hos trädgårdsentusiaster. Som tur är vissnar och försvinner bladverket helt efter blomningen. Vitsippor finns också i många olika blomformer och färger. De fyllda blomformerna blommar längst. Förökas både med rotbitar och frö.

Gulsippor kräver ungefär samma växtförhållanden som blåsippor och finns även de med både enkla och fyllda blommor.

Det går bra att plantera krukodlade sippor när som helst under hela perioden april-oktober.

Tallbarr och grönsaksland

Fråga:

Jag är nyinflyttad i ett hus med stora vackra tallar i trädgården. Enda nackdelen är att det faller ner avsevärda mängder tallbarr i en rabatt längs en mur där jag gärna vill odla bland annat grönsaker och örter. Jorden är mycket näringsrik (avfall från en tidigare mulltoa är nedgrävt här), men hur påverkas den av tallbarren? Har hört att de är sura, stämmer det? Är det något jag ska tänka på vad gäller växtval och jordbehandling? Rabatten ligger i syd-väst.

/Lena Björk

Svar:

Jag skulle vilja ge dig ett råd: Försök att jobba med naturen och inte emot den. Fundera på hur det ser ut på växtplatsen – jordtyp, sol/skugga, vindförhållanden etc – och plantera sedan växter som trivs under sådana förhållanden. Det blir oändligt mycket enklare än att försöka byta jord, hugga ner skuggande träd eller något annat omständligt.

Du har helt rätt. Visst är tallbarr något sura. Man brukar därför rekommendera att använda dem till rhododendron och andra surjordsbuskar. Så varför inte plantera några rhododendronbuskar på den här platsen och flytta det tänkta grönsakslandet och örtagården till ett annat soligt ställe på tomten? Det finns många sorters rhododendron som också har ett vackert bladverk: Rhododendron fortunei, ’Golfer’, ’Hydon Velvet’, ’Ken Janeck’, ’Koichiro Wada’, ’Silbervelours’ och ’Viking’ – för att nämna några.

Syrenen ska bara putsas

Fråga:

Köpte förra sommaren en syren till balkongen, Syringa ’Red Pixie’, som blommade i två omgångar. Den blev lite ”yvig” efter första blomningen så jag klippte ner den någon decimeter. Nu står den i sin frigolitkruka intill husväggen över vintern (balkongen ligger på översta våningen i huset och är ej inglasad). Min fråga är om jag ska klippa ner den, i så fall när och hur mycket. Ska den klippas även under sommaren som jag gjorde eller var det ingen bra idé?

/Mona Cedwall

Svar:

Om du klipper syrenen varje år kommer du att få en dålig blomning. Syrener har nämligen färdigt anlagda blomknoppar redan i augusti-september för nästa års blomning och dessa klipper man ju lätt bort vid en beskärning.

Du kan istället försiktigt toppa syrenen samtidigt som blommorna vissnar, då hinner den ändå bilda blomknoppar till sensommaren.

Gallra hallonbuskarna rätt

Fråga:

Hur beskär jag hallonbuskarna inför sommaren?

/Judith

Svar:

Hallon har tvååriga skott. De skott som har burit frukt ska man ta bort helt direkt efter skörden. Det vill säga: klippa av skotten ända nere vid marken. De kommer ändå inte att ge mer bär. Om du har missat att göra denna gallring kan du vänta tills hallonbuskarna börjar växa och då ta bort de torra och vissna skotten.

Om det är hösthallon du har ska de definitivt klippas ner varje höst. De ger nämligen frukt på årsskotten.

Björkrötter och brunn

Fråga:

Vi har flera stora björkar på vår tomt och nu ger vår borrade brunn mindre vatten. Kan björkar påverka tillrinningen till vår brunn, de dricker ju mycket vatten? Hur djupt kan björkens rötter gå i marken?

/Berith och Lasse

Svar:

Det är nog inte björkarnas rötter som orsakar problemet. En borrad brunn tar ju från grundvatten i sprickor i berg och inte från ytvatten som björkarnas rötter dricker av. Kanske någon granne har borrat en brunn som konkurrerar med er?

Beskär syrenen rätt

Fråga:

När och hur mycket ska jag beskära min syrenhäck som nu är flera meter hög på sina ställen.

/Tore

Svar:

Man ska alltid skära ner syrener ända till markytan, så långt ner man kan komma med motorsågen. Lämnar du stubbar kvar kommer de så småningom att synas som kvastar i häcken. Lämpligaste tid för beskärningen är tidig vårvinter, mars-april, då snön förhoppningsvis är borta. Syrenhäcken ommer inte att blomma första året efter beskärningen och förmodligen rätt dåligt andra året. Men från och med tredje året får du bra blomning. Sedan dröjer kanske tio år innan häcken behöver beskäras igen.

Ut med klematisen igen

Fråga:

Har en klematis viticella, inhandlad i höstas. Den stod ute på en inglasad balkong tills det blev minusgrader på balkongen. Nu har den börjat växa med långa skott, mycket spröda, min undran är, ska jag klippa ner den för att få kraftigare grenar?

/Agneta Altzar

Svar:

Aj aj aj. Du skulle inte ha tagit in den i rumsvärmen. Det är för mörkt och för varmt för klematisen. Den här sorten skulle ha klarat sig utmärkt på den inglasade balkongen. Ska man vinterförvara klematis inomhus ska de stå svalt, det får aldrig bli mer än +10°. Om det är varmare blir skotten blir ”klorosiga”, som hos din klematis, de får alltså inte tillräckligt med kloryfyll. Jag föreslår att du klipper ner dem och sedan ställer ut krukan på balkongen igen.

Olivträd som lider

Fråga:

Jag är orolig för mina fina olivträd. De är ganska stora och vanligtvis bor de i mitt växthus, på sommaren ute. I år har jag varit tvungen att ta in dem, p.g.a. kylan. De står ljust och svalt, men tappar massor av blad. Vad gör jag för fel?

/Marianne

Svar:

Jag undrar vad du menar med svalt. För att olivträd ska må bra under vintervilan inomhus ska de inte stå varmare än 10 grader. Om det är för varmt, för torrt och för mörkt reagerar de med att tappa bladen, som dina nu gör. Olivträd behöver också rejält med ljus. Det räcker inte med det klena dagsljuset under vintermånaderna. Jag föreslår att du skaffar en bra växthusbelysning eller åtminstone en armatur med lågenergilampa och hänger upp ovanför träden. Var också försiktig med vattningen nu då träden vilar. I bästa fall repar de sig sedan till våren och börjar växa igen.

Kung Carl Gustaf fotograferad på Logårdstrappan på Stockholms slott.
 Intervju

”Ett känsligt område, var tabu att fråga om”

Kungen om sorgen efter tsunamin och förlusten av sin far.

Bilder: Så hedrade kungen offren

Hyllades stort för sitt känslosamma tal i Stadshuset.

Bästa botemedlet efter julfrosseriet

Forskare:

Så dämpar blåbär fetmans följder.

Arbetsförmedlingen
ska få friare händer

Jobb

"Besluten innebär att vi avreglerar."

Andres Lokko om
det bästa från 2014

Årskrönika 2014

Musik som betyder något väsnas och passar inte in.

Kina in i kampen om högsta skyskraporna

HÖGST

10 högsta byggnaderna som invigs 2015.

En ”församling”
helt utan Gud

Möten

Vill fira livet tillsammans.

SBAB: Räntan kan
sjunka ännu mer

Bostad

"Priserna väntas fortsätta uppåt."

”Låt asylsökande
plugga svenska”

Brännpunkt

"Vuxna riskerar apati i två år.”

Se upp för ishalka på vägen idag

Riskfylld trafik

Ishalka smyger söderut, snöhalka vandrar norrut.

Hanna förlorade sin bror i tsunamin

Logga in

Joel blev bara nio år.

”Blev den goda symbolfiguren”

10 år efter tsunamin

Lottie Knutson om katastrofen.

”Är det farligt att springa i kyla?”

BLOGG

Allt du behöver veta om vinterlöpning.