X
Annons
X

Trädgårdsexperten

Agneta Ullenius

Agneta Ullenius

Fråga:

Bor vid en insjö där vi rensar sly vår och höst. Lutningen skiftar från brant sluttning till en mindre lutning som har lite sten här och var. Finns det några blommor eller växter som tål vind och vatten att plantera för att få bukt med slyn?

/Non-official gardener

Svar:

Det finns inga trädgårdväxter som kan konkurrera ut sly. Såvida du inte nöjer dig med några björkar, tallar eller hägg. Du får nog först rensa ordentligt innan du planterar något i sluttningen. Sedan kan du lämpligen plantera havtorn, en vacker och tålig strandväxt, eller oxel som också tål starka vindar.

Om bloggen

SvD har avslutat trädgårdsbloggen. Om du har en trådgårdsfråga kan du dock fortfarande hitta svar. Skriv in ditt problem i sökrutan på svd.se så kan du hitta lösningen genom de många frågor som publicerats genom åren.
Agneta Ullenius

Fråga:

Vi bor i ett rappat femtiotalshus och vill nu plantera en häck på flera sidor av tomten. Vi bor i zon 7 och har fått förslag både på bärhäggmispel och hagtorn. Vi undrar om det finns fler alternativ. Vi har också en slänt mot grannen där vi gärna vill plantera något men vi funderar på hur vi ska göra ner mot lutningen. Vi vill inte mura upp en mur, finns det något annat smart sätt för att hindra jorden att rinna ned för slänten?

/Villaägare norr om polcirkeln

Svar:

Tyvärr. Vad jag vet finns ingen hagtorn eller bärhäggmispel som är härdig i zon sju. Vanlig granhäck skulle däremot fungera, liksom svensk en. Häckkaragan är ett annat härdigt alternativ.

I slänten skulle jag plantera mjölon, en fin och tålig svensk marktäckare. Påminner om lingon med röda bär som dock smakar illa.

Agneta Ullenius

Fråga:

Har två jätteproblem denna vinter. Dels är det snöras från taket som bryter sönder mina rhododendron. Men jag är också orolig över att flera träd i närheten av dammen på tomten, som ligger i en liten sänka, nu står metervis under vatten.

Svar:

Att träd står i djupt vatten kan vara livsfarligt – rötterna får syrebrist och dör. Men det är inte lika farligt på vintern när de är avlövade och i vila. Så jag tror inte du behöver oroa dig ännu.

Det ser verkligen bedrövligt ut i trädgårdarna nu med all hård snö som ligger på träd och buskar och bryter sönder grenar. Jag är själv mycket orolig för min magnolia (loebnerihybriden ’Wildcat’) som jag planterade i våras. Den står nu begravd i en två meter hög och stenhård Matterhorndriva. Vågar inte tänka på hur trädet ser ut efter snösmältningen.

Ta sekatören och klipp bort det som är avbrutet. Men vänta tills snön har smält, då kanske du också ser att en del grenar på dina rhododendron bara är nedböjda. De rättar till sig själva, eller med lite uppbindningshjälp. Slå ner en stolpe och bind upp de grenar som ser böjda ut innan du klipper bort dem.

Agneta Ullenius

Fråga:
Vi har flyttat in i en 70-talsvilla med tillhörande trädgård, alltså många barrväxter och framför allt idegran. Nu när vi fått barn undrar jag hur vi ska göra med alla idegranar då jag förstått att de är rätt så giftiga. Hur giftiga är de egentligen? Flera av dem är 4-5m höga och en står precis vid sandlådan. Hur bör vi göra? Alternativa växter?
/Ingela Jansson

Svar:

Hm, känner inte till något förgiftningsfall på människa. Däremot har jag hört talas om en häst på Irland som knaprade på idegran och dog. Det är de röda bären som är giftigast, mer exakt: kärnorna. Men de är också så fiffigt skapade att inga mänskliga tänder klarar att bita sönder dem för att få ut giftet.

Numera säljs vanligtvis endast hanplantor som inte får några bär. Så visst kan ni gräva upp de gamla plantorna och skaffa nya sådana, eller satsa på helt andra växter om ni vill vara på den säkra sidan.

Giftinformationscentralen råder: Om växtdelar eller mer än fem bär förtärts, ge kol samt ring 112 och begär giftinformation.


Agneta Ullenius

Fråga:

Svarta, ruttna stjälkar på pionerna. Vad är detta och vad kan jag göra åt det?
/Anna Blomquist

Svar:

Det är nog fråga om svampangrepp i rothalsen, mest troligt gråmögel. Och ett gammalt knep som brukar hjälpa är att lägga ut träaska från spisen. Det tillför kalium, vilket pioner gillar. Men du kan också skaffa ett svampmedel och strö ut det. Ta bort de vissna bladen och stjälkarna så tidigt som möjligt på våren, innan pionerna börjar växa med sina ivriga, röda spjutknoppar. Helst bör man alltid ta bort angripna växtdelar så kvickt som möjligt så att inte svamsporerna får möjlighet att övervintra.

Byt också ut översta jordlagret, av samma anledning. Och lägg aldrig det bortstädade på komposten, eftersom risken för vidare spridning där är överhängande.

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag undrar, när är bästa tiden på året att ansa/klippa ner en björkhäck.

/Hans-Olof Persson

Svar:

Bästa tiden är på vintern, fram till sista mars ungefär. Men klipp bara årstillväxten, går du fram för hårt bryter inga nya kvistar på björken. Helst bör man klippa en björkhäck varje år om den ska bli snygg. Annars blir det ingen skottillväxt på de grova kvistarna och därmed uppstår luckor i häcken.

Agneta Ullenius

Fråga:
Vi har en äldre lantgårdsträdgård i Västmanland med en lind som vårdträd samt en lindberså. Lindarna börjar bli alltför höga och vi undrar nu när och hur man klipper ner dem bäst? Vi har också en gammal granhäck som är gles och ful. Vi funderar på att ersätta den med en annan häck, gärna snabbväxande. Har du några tips på hur man ska göra och vad man ska välja för häck.

/Emma

Svar:

Lindar beskärs på vårvintern, men lindbersåer måste klippas kontinuerligt för att hålla sig snygga. De passar egentligen inte särskilt bra som bersåväxter eller häck eftersom de växer lite för glest.

Lärk blir däremot jättebra som häck och är dessutom ett snabbväxande alternativ till den gamla granhäcken. Men om ni ska sätta den nya häcken på samma ställe som granhäcken måste ni först ta dit en grävskopa och ta bort rötterna. Granarna har ett kraftigt rotsystem som man knappast mäktar med på egen hand.

Agneta Ullenius

Fråga:

Varför blommar inte mina hibiskusar? Jag har två stycken stora som inte har blommat på flera år. Gröna och frodiga, men vägrar blomma. Min dotter har en som ser mager och eländig ut vid jämförelse, men som blommar nästan oavbrutet. Vad ska jag göra med mina?
/Kristina Lemón

Svar:

Sol, minst tre timmars direkt solljus varje dag, och gärna extra lampljus på vintern. Värme, absolut inget kalldrag. Och lagom mycket vatten. Det är grundråden för att en hibiskus ska sätta blomknoppar med regelbundenhet.

Men hibiskus, precis som de flesta blommande växter, behöver också näring för att blomma. Inte alltför mycket bara, då kan effekten bli just som hos dig: grönt och frodigt bladverk utan blommor. Gödsla varje vecka under vår och sommar, särskilt när blomknoppar har börjat komma, med flytande och utspädd krukväxtnäring. Välj en sort med lägre fosforhalt.

De älskar också hög luftfuktighet. Om plantorna står för torrt kan de drabbas av spinn varpå blomknopparna faller av. Man ska heller aldrig vrida och flytta på en knoppande hibiskus, det förändrar ljusriktningen vilket lätt kan orsaka knoppfall.

Plantera om dem till våren i en något större kruka med vanlig krukväxtjord, gärna uppblandad med pyttesmå lecakulor som gör jorden mer porös. Det bör man egentligen göra varje vår, för att hibiskus ska må riktigt bra. Står de i jättestora krukor räcker det att byta ut det översta jordlagret. Börja också vattna med flytande näring några veckor efter omplanteringen.

Beskär plantorna lite lätt till våren för att stimulera ny bladtillväxt. Och det skadar verkligen inte att duscha hibiskus ofta, gärna dagligen under vår och sommar.


Agneta Ullenius

Fråga:

Jag har en gles spireahäck, ca två meter hög, gemensamt med en granne. Nu har han satt upp ett tätt staket på sin sida och i samband med detta förhöjt jorden kring häckplantorna med ca två decimeter. Vad händer nu med häcken?
Vänliga hälsningar
/Maj-Lis

Svar:

Om jorden bara är förhöjd på ena sidan klarar spireorna sig nog. Men om grannen hade höjt marken runtom häcken skulle den ha kunnat dö av syrebrist. Det är vanligt att folk planterar för djupt, kanske av ren omtanke om växterna, men det är bättre att rötterna syns än att de kommer för djupt ner.

Agneta Ullenius

Fråga:

Önskar mig en syrenhäck i blandade färger. Sträckan är cirka 35 meter. Vilka tycker du jag ska plantera?

/Rebecka

Svar:

Det du kan tänka på är att gärna blanda samma art för att få ett enhetligt bladverk och ungefär samma storlek på buskarna. Syrener växer långsamt, välj därför gärna buskplantor som du planterar med 150 cm avstånd. Alla syrenre vill ha väldränerad jord, gärna lerhaltig eftersom de också föredrar lite högre pH-värde än normalt. Bäst trivs de i ett soligt läge, eller möjligen i vandrande skugga.

Här är några sorter bland ädelsyrenerna, Syringa vulgaris, med olika blomfärger:

General Pershing’ – purpurvioletta fyllda blommor i långa klasar.

Edvard J. Gardner’ – rosa fyllda blommor.

Beauty of Moscow’ – vita fyllda blommor med charmigt blekrosa blomtoppar.

Glory’ – magentaröd.

Monique Lemoine’ – stora krämvita fyllda blommor.

Sensation’ – purpurvioletta blommor med vita kanter.

Blue Skies’ – himmelsblå.

Flamingo’ – rosa, fyllda och starkt doftande.

Charles Joly’ – mörkt violetta blommor.

Katherine Havemeyer’ – lavendelblå-vitrosa, fyllda.

Sterntaler’ – ljusgula, enkla blommor.