X
Annons
X

Trädgårdsexperten

Agneta Ullenius

Agneta Ullenius

Fråga:

Efter
att ha haft kompost i tio år utan problem, har min kompost bara i år
”dött”. En dag när jag skulle fylla på och tog av locket,
var det kallt när jag stack ner handen och jag såg inga av de
vanliga små maskar och djur som normalt finns där. Jag varvar
alltid hushållsavfall med ett tunt jordtäcke. Måste jag tömma
hela komposten så det inte ruttnar därnere?
/Helena Hagardt

Svar:

Om
en kompost verkar ”död” kan det bero på torka, för låg
kvävehalt, för låg temperatur eller syrebrist. Jag tror det är så
enkelt att du bara ska vända på komposten. Det kanske är för sent nu så du får vänta till våren. Använd en grep så att
det översta lagret hamnar längst ner och det nedersta högst upp.
På det viset får du in syre och så börjar det brinna, förmultna,
igen. Kompostmaterialet bör inte ligga för länge orört. Man ska
alltid vända på kompost om man vill ha snabb förmultning. Så har
människan gjort i tusen år.

Vänta
och se om det inte blir liv i komposten när värmen
återkommer. Och kom ihåg att vattna den om det blir för torrt.

Om bloggen

SvD har avslutat trädgårdsbloggen. Om du har en trådgårdsfråga kan du dock fortfarande hitta svar. Skriv in ditt problem i sökrutan på svd.se så kan du hitta lösningen genom de många frågor som publicerats genom åren.
Agneta Ullenius

Fråga:

Sedan
länge bor vi på somrarna i sydvästra Skåne. Ljung och tallskog
och sand är dominerande. Vi har en syrenhäck som planterades för
ca 60 år sedan och den blommar ganska rikligt. I slutet av sommaren
klipper vi de sämsta grenarna ner till drygt en dm. Det känns som
att det skulle vara bra om vi kunde ge häcken någon form av
näringstillskott, men vet inte vad vi ska välja. Vi är sällan där
före juni och då är det kanske för sent att gödsla.
/Kerstin
Svensson

Svar:

Det bästa är att börja
med att mylla ner ett lager kogödsel tidigt på våren. Det mår de
allra flesta växter bra av (undantaget surjordsväxter). Om ni inte kommer dit förrän i juni kan ni strö ut lite Chrysan, ett allsidigt naturgödselmedel. Innehåller bland
annat benmjöl som är bra för syrener som gillar kalk.

Agneta Ullenius

Fråga:

Har
en tidlösa på fönsterbrädan där den har slagit ut och glatt mig
med flera lilafärgade blommor. Jag vet att den är giftig och undrar
om jag vågar plantera ut den. Bor i bostadsrätt inne i Stockholm
och vi har flera småbarn i huset. Senast planterade jag ut en
julros, Helleborus
niger
,
som blev ståtlig och jag hoppas den ska blomma om igen.

/Lisa
Arnell

Svar:

Det
är alldeles riktigt, alla växtdelar på tidlösa är högst olämpliga att äta. Tidlösa
innehåller giftet colchicin, vilket framgår av växtens latinska namn
Colchicum
autumnale
.
Men frågan är om barnen verkligen gräver upp lökarna och äter
dem? De lär smaka mycket bittert.

Även julrosen är för övrigt
giftig, i synnerhet den klassiska vita Helleborus
niger
som du redan har planterat på gården. Liksom för övrigt en hel uppsjö av trädgårdsväxter, bland dem: stormhatt,
akleja, änglatrumpet, buxbom, riddarsporre, löjtnantshjärta,
fingerborgsblomma, benved, snödroppe, murgröna, hyacint,
johannesört, blomman för dagen, gullregn, liguster, kaprifol,
lupin, påsklilja, tobaksblomma, lagerhägg, rhododendron, blodört,
spånejlika, snöbär, idegran, olvon, blåregn och många andra.

Så gräv upp
alltihop eller se till att barnen inte tuggar på plantor och lökar.

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag
såg i ett tv-program att gojibär växer vilt i södra England.
Eftersom jag äter gojibär praktiskt taget dagligen och har en stor
trädgård där vi i år har iordningställt många drivbänkar,
undrar jag om man kan odla gojiplantor i växthus eller i drivbänk?
Vet du om det går att odla gojibär i Mälardalen, vi bor i zon 2-3,
och var jag i så fall kan köpa dem?
/Susanne i Kjula

Svar:

Det
är inte så märkvärdigt. Växten heter Bocktörne, Lycium barbarum, och hör till den stora familjen potatisväxter. Den växer vild på kustnära platser i södra Sverige. Som trädgårdsväxt är den härdig i zon 5 och den bör gå att beställa i vilken plantskola som helst som importerar växter. Bocktörne blir upp till ett par meter hög, växer buskliknande med taggar (vilket hörs på namnet) och fäller löven på hösten. Den trivs allra bäst på en solig växtplats men har inte så stora krav på jorden. Du kan förstås också köpa frö och dra upp egna plantor.

Agneta Ullenius

Fråga:

Undrar
varför min gardenia tappar alla knoppar innan de slagit ut.
Är
det något jag kan göra åt det?
/Malin Ek

Svar:

Det
troligaste är att gardenian står för varmt. Då brukar knopparna
ramla av innan de hinner slå ut. På vintern ska den inte vistas i
varmare inomhusklimat än 15-17 grader. Den får heller inte torka
ut, utan jorden ska hållas jämnt fuktig. Om den torkar ut en
endaste gång brukar både knoppar och blommor promt falla av. En
gardenia måste också stå mycket ljust för att blomma, men den tål
inte starkt solljus.

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi
har en mycket fin gran på tomten. När vi flyttade hit för nio år
sedan var den som en Kalle Anka-gran och vi kunde sätta ljus ända
upp i toppen. Den växer nu så det knakar. Vi har toppat den en gång
och klippt runt om – men nu är den nog 4 meter hög och vi mäktar
inte klippa själva. Kan vi få ner den i storlek? Och var kan vi få
hjälp?
/Inger Wijnbladh, Täby

Svar:

Det
går inte att beskära granar hårt, man kan egentligen bara klippa
årsskotten. Jag tycker ni ska kontakta en arborist för detta. Det
finns flera firmor i Stockholmstrakten som är specialiserade på
beskärning av uppvuxna träd.

Agneta Ullenius

Fråga:

Buddlejan,
en fjärilsfavorit, som bor i Sörmland har överlevt flera vintrar
men växer långsamt trots sol och näring. Den blommar först i
september och långt in i oktober stod den i blom. Men då är ju
alla fjärilar borta. Kan man påskynda blomningen?
/Monica
Dahlström

Svar:

Din
buddleja beter sig högst normalt. De börjar inte blomma förrän i
slutet av augusti, början av september i Sörmland. Om du flyttar
den till en södervägg kan den möjligen börja blomma någon vecka
tidigare. Det finns också en lite mer ovanlig buddlejasort som
blommar redan i juni, sommarbuddlejan Buddleja
alternifolia
.
Den bör klara zon 3-4.

Agneta Ullenius

Fråga:

Vad
gör man när grannen har en stor björk nära tomtgränsen, ca 5 m,
och alla plantor runt björken för en tynande tillvaro? Syrenhäcken
växer dåligt där och vår kaprifol och andra plantor likaså. När
jag gräver i jorden hittar jag grova, 2 – 3 cm diameter, rötter,
som jag klipper av. Det är ett ganska tunt jordlager på området.

/Arne

Svar:

Det
enda som kan fungera är att försöka göra en barriär nere i
jorden mot björkens rötter. Gräv ett djupt dike, ungefär 70 cm,
och lägg markduk i botten för att förhindra att rötterna tar sig
in på din tomt. Du skulle till och med kunna sätta ner plåtar
eller plast som en barriär. Men risken är att björkens törstiga
rötter ändå hittar in med tiden.

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi
har en stor olvonbuske som vi har skurit ned helt. Stubbarna som är
kvar sprider en mycket avloppsliknande lukt, samma odör som vi har
känt tidigare, bara mycket starkare. Vad kan vi göra för att bli
kvitt problemet utan att ta bort stubbarna?
/J O N

Svar:

Det
verkar mystiskt. Så jag kontaktade en erfaren trädgårdsmästare
som vet mycket mer än jag. Men han har aldrig hört talas om att olvon skulle
sprida en sådan lukt, utan misstänker att det är något helt annat
som luktar. Pröva att täcka stubbarna med plast och sedan jord. Det
bör stänga inne lukten, om den nu kommer från olvonen.

Agneta Ullenius

Fråga:
Jag
har ett litet fikonträd som trivs och växer bra i mitt växthus.
Jag har det i en stor kruka. Det har fått fina små embryon till
fikon. Hur gör jag i vinter? Växthuset går inte att hålla
frostfritt. Kan jag förvara trädet inomhus i vanlig rumstemperatur?
Vi har också ett mörkt förråd med mycket lite ljusinsläpp och en
temperatur kring 10-12 grader är det att föredra? Hur är det med
vattningen?
/Ingrid Åkerman

Svar:

Vad
du än gör, ta inte in fikonträdet i rumstemperatur! Då kan du
nästan räkna med att få svårbehandlade
angrepp av spinnkvalster. Det
är större risk att trädet dukar under i torr inomhusvärme än i ert
mörka förråd. Fikon klarar att stå mörkt på vintern
eftersom de ändå fäller bladen. Men då ska de också stå svalt så att de
kan vila. Jag brukar förvara mitt fikonträd i en becksvart gammal jordkällare
som håller ca 5 grader.

Vattna
bara ytterst lite under vintern när fikonträdet befinner sig i
vila.

Ta sedan fram trädet på våren och låt det försiktigt vänja sig vid
ljuset om det har förvarats mörkt.

Plantera
om det vartannat, vart tredje år på våren i en stor kruka eller i
en inplastad lövkorg. Glöm inte dräneringslagret i botten. Toppa
krukjorden med ett tjockt lager kogödsel de vårar som trädet inte planteras om.

Beskär fikonträdet på våren för att få ett kompaktare växtsätt. Ta bort
skadade grenar och sådana som korsar varandra samt kapa grenar som
är långa och kala, cirka fem cm från stammen. Jag brukar också
trimma av de grövsta rötterna för att trädet ska få plats i
krukan. Ett år sågade vi faktiskt av hela rotpaketet, både nedtill
och på sidorna och jag trodde fikonet skulle få en chock och
tvärdö, men det växte hur bra som helst även den sommaren.
Rotbeskärningen stimulerade också fruktsättningen, vilket blev en
glad överraskning

Ställ
trädet varmt och soligt på sommaren och ge det rikligt med vatten
eftersom det växer så det knakar. Det behöver också gödselvattnas
regelbundet under sommaren.