X
Annons
X

Trädgårdsexperten

Agneta Ullenius

Agneta Ullenius

Fråga:

Läste
dina tips om småblommig klematis på bloggen i våras och köpte en
av de rekommenderade på Zetas handelsträdgård. Den har vita svagt
doftande blommor och har vuxit bra hela sommaren och blommat i
augusti – september. Vi ska nu packa in i bubbelplast, ställa på
frigolit och täcka med juteväv, men ska vi klippa ner den nu eller
först i vår?

/Agnetha

Svar:

Antar
att du menar en ‘Paul Farges’, den som också brukar säljas
under det gamla namnet ‘Summer Snow’. Den, och många andra
småblommiga klematissorter, klipper man tidigt på våren. Om man
vill. Den blir med åren rätt omfångsrik, kan lätt bli 7-8 meter
hög om den har möjlighet. Men ni kan ju vänta en säsong till och
se hur mycket den sprider sig på er balkong. Det allra enklaste är
att
föryngringsbeskära den vart åttonde år eller så vid markytan.
Annars kan det vara svårt att se var man ska klippa.

Men
som balkongodlare har ni en stor fördel jämfört med
trädgårdsägare. Ni har ju er klematis inom räckhåll hela tiden
och kan, om ni vill, hålla på och putsa på den varefter den
spirar. Följ då grenarna ner till friska ögon som börjar synas
sent på våren som pyttesmå gröna prickar, och beskär alldeles
ovanför dem. Varje år efter blomningen kan ni också klippa bort
icke önskade grenar om klematisen breder ut sig alltför mycket.

Er
vinterförvaring verkar optimal. Klematis i kruka behöver kyla på
vintern och klarar sig utomhus om man gör som ni samt skyddar den
från regn och snö.

Plantera sedan om den till våren, gärna i
rosjord, och kanske i en större kruka. Ni bör också gödselvattna
regelbundet under sommaren så att den orkar blomma länge. Men ingen
klematis har obegränsad livslängd i kruka, så när den börjar få
ett jättelikt rotsystem kanske det är dags att ge bort den till
någon som har en trädgård och skaffa en ny till balkongen.

Om bloggen

SvD har avslutat trädgårdsbloggen. Om du har en trådgårdsfråga kan du dock fortfarande hitta svar. Skriv in ditt problem i sökrutan på svd.se så kan du hitta lösningen genom de många frågor som publicerats genom åren.
Agneta Ullenius

Fråga:

Tänkte
plantera ett par tujor på min hustrus grav. Har hört att de med
tiden blir höga. Finns det någon minituja eller liknande som blir
max 60 – 70 cm?

/Ruben

Svar:

De
flesta tujor blir nog för stora för gravplantering. Det finns en
del lågväxande kryptujor men de flesta breder ut sig och blir med tiden
mer än tre meter breda. Så det kanske inte är aktuellt.

Den
tuja som heter ’Danica’ blir inte fullt så bred, något över en
meter, och inte högre än ca 60 cm. Den har ett plattrunt växtsätt,
och är friskt grön.

Men
det finns även andra småvuxna barrträd som är lämpliga för
gravplantering:

Dvärggranen Picea abies ’Little Gem’ växer ganska snabbt för att vara en gran, har ljust gröna barr och är dessutom lätt att få tag i.

Dvärgkoreagran,
Abies koreana ’Kohout’ – har en klotformig stålblå dvärgform och är enligt många den vackraste barrväxt som går att odla. Den blir inte större än ett par dm på höjden och ca 30 cm bred. Sorten ’Tundra’ har klargröna barr, blir också rund och som fullvuxen ca en meter bred och 40 cm hög.

Dvärgsockertoppsgarn, Picea glauca ’Zuckerhut’ – den här sorten blir aldrig högre än 60 cm. Men nackdelen är att den inte är lika tålig och trivs inte i ett blåsigt läge med nordvindar.

Dvärgbergtall, Pinus mugo ’Zwergkugel’ – blir med tiden en supertät, mörkgrön liten boll, som en växtvärldens nåldyna. Men den blir inte stor och växer långsamt – 30 cm bred och 20 cm hög efter 15 år.

Alla
vill ha ett rätt soligt läge. I skugga blir de glesa och konstiga.
Detta gäller i stort sett alla barrträd utom idegran. Föreslår
att du tittar närmare på hur de ser ut innan du bestämmer dig.
Försök hitta Brita Johanssons utmärkta bok Odla barrväxter
(brukar också finnas på biblioteken).

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag
har en naturtomt med tallar och björkar samt ljung och mossa på
marken. Ca 10 cm under markytan finns vit sand. För några år sedan
planterade jag några plommonträd i gropar med vanlig jord. Varje år
har de fått konstgödning, i år Osmocote långtidsverkande gödning.
Men träden växer dåligt och har mycket ljusgröna blad. Lider de
av näringsbrist och finns det något jag kan försöka göra?
/Hans

Svar:

Ja,
allt tyder på att dina plommonträd lider av näringsbrist. Det är
ingen fruktträdsjord direkt där de växer, att döma av den typ av
markvegetation som finns där. För att lyckas med fruktträd i ett
sådant läge måste man göra större gropar från början – 1 1/2
meter breda och 50 cm djupa. Dessutom kräver den här magra
sandjorden mycket jordförbättring, helst redan från början. Du
kan nu försöka mylla ner kogödsel och kompost varje vår och även
lägga på gräsklipp under sommaren för att få dit näring. I
bästa fall repar de sig då så småningom.

Agneta Ullenius

Fråga:

När
vi flyttade till nytt hus på 90-talet tog vi med oss madonnaliljor.
Efter några års etablering började de blomma. Men efter att ha
blommat några år blev det inga blommar mer. Jag flyttade då
lökarna till en annan plats i trädgården, men med samma resultat.
Några års etablering, några års blomning som sedan upphörde. Hur
ska man sköta madonnaliljor på bästa sätt?
/Svante Hovmark

Svar:

Dina
liljor är knepiga. Jag känner egentligen inte till någon som verkligen har lyckats med madonnaliljor, de vitaste av alla liljor. De föredrar
kalkhaltig, lite lerhaltig jord. Alla liljor gillar att ha sol i
blomman och skugga på fötterna, ungefär som klematis. Lägre
perenner fungerar fint som rabattkompisar.
Och det
som är viktigt med madonnaliljor är ju att plantera lökarna grunt
så att spetsen hamnar i markytan. Därför behöver de också
skyddas från markfrost på senhösten/vintern med löv eller
granris.

Agneta Ullenius

Fråga:

Hur
ska jag få bort lönnsly i min vresroshäck? Jag vore mycket tacksam
om jag kunde få några tips, hittills för jag en ojämn
kamp.
/Vera

Svar:

Lönnsly
är verkligen ett elände. Egentligen skulle du behöva vara radikal
och gräva bort lönnplantorna. Så fort du ser nya plantor ska dra
upp dem med roten. Det är viktigt att ta dem redan när de är små
för när de har rotat sig några år är de betydligt svårare att
dra upp.

Du
skulle också kunna pensla på Roundup på bladen till våren, men
var noggrann med att inte komma åt rosorna. Det medlet tar långsamt
död på plantan, men det kan ju vara ruskigt svårt att komma åt
dem inne bland vresrosorna.

Agneta Ullenius

Fråga:

Runt
vår tomt har vi en måbärshäck som verkligen har brett ut sig. Nu
skulle vi vilja klippa ner den helt. När är bästa tiden för det?
Hur mycket ska vi lämna kvar ovan jord? Vi bor i
Oskarshamn.
/Ingelöf och Larz Ericson

Svar:

Klipp
ner måbärshäcken på vårvintern, lämpligen i mars. Lämna kvar
ca 15 cm, men lite kraftiga grenar kan få vara lite längre och
svagare grenar något kortare. Måbär är en jättebra häck, MEN om
den inte klipps varje år utan får växa fritt blir den gles
nertill. En del klipper måbär två gånger per år, men det räcker
att snygga till den en gång på sensommaren, strax efter semestern.
Då är den prydlig ända fram till midsommar nästa år då den
börjar se vild ut igen.

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag
har dagliljor som stått på samma plats i två-tre år. Nu vill jag
göra om i rabatten och vill flytta på dem. När och hur gör jag
det på bästa sätt?
/Anna

Svar:

Det
går bra på hösten, klipp ner dem samtidigt innan du flyttar
dem. Om du vill kan du också dela på dem i samband med
omplanteringen, men det är inget måste för dagliljor. Till
skillnad från exempelvis irisar som behöver delas med fem års
mellanrum för att inte blomningen ska avta.

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi
planterade rhododendronbuskar 2008 och de har blommat både den
sommaren och 2009. Men i år kom inga blommar överhuvudtaget.
Däremot har buskarna vuxit en bra bit under sommaren och de ser
friska ut i övrigt. Vad beror utebliven blomning på?

/Birgitta

Svar:

Det
är svårt att säga. Har ni gödslat med kväverik gödsel? Det
göder i så fall bara bladmassan och främjar inte blomningen.
Rhododendron växer långsamt och behöver inte så mycket gödsel, men
om man vill gödsla ska man välja ett medel som innehåller både
kväve, fosfor, kalium och nödvändiga mineraler utan att det samtidigt höjer jordens pH-värde. Om ni är flitiga och bryter bort de gamla
fröställningarna varje år får ni också rikligare blomning.

Men
hur eller hur, så här års borde ni se blomknoppar ute i topparna
och då vet ni om de tänker blomma nästa år eller ej. Och glöm
inte att vattna buskarna nu på hösten innan de går in i
vintervilan.

Agneta Ullenius

Fråga:


vår gräsmatta har det uppstått, på några veckor, massor av
mycket små jordhögar som är ca 3 – 5 cm i diameter och 2 cm i
höjd. Högarna består av små kulor av jord. Vad kan detta
vara?
/Roger Leijonqvist

Svar:

Var
glad och tacksam för de där små jordhögarna. De signalerar att
det finns gott om daggmaskar i er trädgård. Maskarna är våra
bästa vänner, de luckrar jorden som en automatisk jordfräs och
dessutom blir det fin mull när de bryter ner allt organiskt material i jorden. Livsviktiga näringsämnen blir då lättillgängliga för växterna och jorden blir inte bara porösare utan också varmare, vilket betyder att det blir lättare att få alla slags växter att överleva och trivas i den.

Agneta Ullenius

Fråga:

Kan
du ge tips på bra uppslagsverk för trädgård och snittblommor. Jag
vill ha något med bilder och informativ text om bl a
skötselråd.
/Linda

Svar:

Det
finns en uppsjö av trädgårdsböcker, och varje år kommer det ut
några hyllmeter nya. Alla är inte bra, det ska understrykas. Men
det finns väldigt många som är riktigt bra och därför är det
svårt att göra ett snävt urval. Här är några som jag gillar,
med tonvikt på informativa skötselråd som du efterlyser:

Trädgårdstider
– handbok för trädgården. Av Eva Rönnblom (pedagogisk och
heltäckande med många bra steg-för-steg-illustrationer).

Vår
trädgårdsbok av Christel Kvant och Inger Palmstierna (tjockt men
hanterligt – och vackert, heltäckande uppslagsverk, allt du behöver
veta om trädgård).

Den
lilla gröna – trädgårdstips för hela året. Av Eva Robild och
Annika Christensen (trevlig och inspirerande nybörjarbok).

Trädgårdsdesign
– för en vackrare hemträdgård. Av Ann-Christin och Dan Rosenholm
(för trädgårdsägare som vill komma ett steg vidare).

Och
när det gäller snittblommor:

Flower
power av Malin Hidesäter och Anna Skoog (vackra bilder, inspiration
och skötselråd).