X
Annons
X

Trädgårdsexperten

Agneta Ullenius

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag
har letat efter magnolia här i Lund men det fanns bara två dåliga
exemplar kvar. Däremot hittade jag pionlökar, jag köpte tre
förpackningar. Men när ska de planteras? Hörde att det är bäst
på hösten, men inte ska de väl ligga och vänta med att komma i
jorden nu när de är köpta i mitten av maj 2010? Blir lite
villrådig, har fått en uteplats och kan ingenting men lär mig lite
dag för dag.
/L Olsson

Svar:

Det
verkar som om du har köpt barrotade pioner, plantor som är i vila,
eftersom du talar om lökar. (Pionernas rötter brukar se ut som
tjocka, pålliknande eller pärlformade knölar, men lökar är de
inte.) I så fall brukar man rekommendera höstplantering därför
att pionen då bättre hinner etablera sig ordentligt och bilda
sugrötter än om den planteras på våren. Krukodlade pioner kan
planteras när som helst under våren, sommaren eller hösten.

Men
eftersom du nu har knölarna tycker jag att du ska sätta ner dem där
du har tänkt att de ska växa. Gärna någonstans där det är mycket soligt men också lite lätt skugga någon gång under dagen.
(Alternativet är att plantera dem i rymliga krukor och sköta dem
under sommaren för att sedan plantera ut pionerna i
augusti-september.)

Gräv
en ordentlig grop, 50 cm bred och lika djup, och blanda ner
kompostjord/plantjord och/eller kogödsel från påse i den
befintliga jorden. Plantera sedan pionerna grunt i denna
jordblandning, bara omkring 5 cm, under jordytan. Hamnar de för
djupt kommer de inte att blomma. (MEN om det är buskpioner du har
köpt måste de ner till ca 15 cm djup.)

Kom
också ihåg att vattna ordentligt, både vid planteringen och längre
fram om det blir torrt under försommaren och sommaren. Pionerna
behöver en jämn fuktighet i jorden för att kunna rota sig.

Om bloggen

SvD har avslutat trädgårdsbloggen. Om du har en trådgårdsfråga kan du dock fortfarande hitta svar. Skriv in ditt problem i sökrutan på svd.se så kan du hitta lösningen genom de många frågor som publicerats genom åren.
Agneta Ullenius

Fråga:

Mina
stolta klätterrosor vill inte ta sig efter denna bistra vinter.
Ser inte några livstecken. De ser helt döda ut. Vad ska jag
göra? De står i söderläge och har med tiden vuxit sig sig
stora. Klippa ner dem eller ta bort dem och plantera nya? Trist är
det.

/Karin
Roxman

Svar:

Du
är inte ensam om detta problem. Massor av klätterrosor har
frusit ner denna hemska vinter, så långt ner som i Skåne. Men
misströsta inte. Det troliga är ju att rosorna har överlevt
under jord och att de kommer att växa upp igen, även om det kan
ta lång tid innan de blir lika ståtliga som de var.

Börja med
att klippa ner alla svarta grenar, kanske finns det grönt liv i dem längre ner? Annars får du kapa av dem vid marken och vänta och
se. Jag skulle i alla fall inte gräva upp dem i år, om jag vore
du.

Agneta Ullenius

Fråga:
Undrar
om du vet hur man driver upp ett litet olivträd. Fungerar det med en
vanlig kärna? Jag läste för länge sedan i någon tidning att man
kunde få lerkrukor att se patinerade ut med hjälp av yoghurt. Har
du något tips? Det ska se gammalt ut.
/Natalie

Svar:

Visst
kan du odla olivträd från scratch, men beväpna dig med en stor dos
tålamod. Det tar flera veckor, upp till två-tre månader, innan det
gror och plantan växer sedan mycket långsamt.

Börja med att peta
ner några vanliga kärnor av riktigt mogna oliver, i en kruka med såjord och
lecakulor över hål i botten för dräneringens skull. Spetsen ska
vara uppåt, och kärnan ska ner ett par centimeter i väl
genomvattnad jord. Ett tips är att först fila lite på kärnan så att grodden lättare kan ta sig ut.

Sedan bör hela krukan ställas varmt och täckas
in med en plastpåse – gärna stöttad av några grillpinnar runtom
krukkanten – för att få till ett fuktvarmt klimat. Klipp några små
hål i platspåsen så att det också blir ventilation i
miniväxthuset.

Om
och när det blir en liten planta är det dags att plantera om den
när den är omkring en decimeter hög. Då ska krukan fyllas med
vanlig krukväxtjord, gärna uppblandad med små stenar, minimala
lecakulor eller marmorkross som gör jorden mer porös. Även nu är
dräneringen jätteviktig, hål i botten på krukan så att
överskottsvattnet kan rinna igenom och inte blir kvar i krukjorden.
Alla späda plantor dukar under i plaskvåt jord.

Olivträdet
trivs förstås där det är varmt och soligt, gärna utomhus under
sommaren. Men det svåra är att få det att överleva vintern. Då vill trädet vila, svalt och ljust.
Föreställ dig en vinter vid Medelhavet. Ungefär så vill
olivträdet övervintra.

Lerkrukor
som behöver hjälp för att se snyggt åldrade ut kan man, som du är
inne på, pensla med lite filmjölk eller yoghurt och ställa
utomhus. Du kan också låta dem stå ute, halvt nergrävda i en
jordig lövhöv under en säsong. Det brukar också snabba på
patineringen.

Agneta Ullenius

Allt får ju inte plats i
en nyhetsartikel. Som till exempel att det var lustigt att se hur
många trädgårdsdesigners på årets Chelsea Flower Show som har
”influerats” av Ulf Nordfjell. Han vann ju Best in Show förra
året och blev hyllad även två år tidigare för en idéträdgård
här till Linnés minne.

Det första vi, både han
och jag, kom att tänka på var alla upplyfta stengolv som liksom
flyter någon centimeter ovanför marken. Det var ett dominerande
inslag i Ulfs trädgård förra året. Finns i år i de flesta
Chelseaträdgårdarna, noterade han på pressdagen när han gick runt
och bara njöt av att inte behöva tävla själv.

Vi såg också att
alltfler trädgårdsdesigners nu också skapar egna möbler och
krukor. I en idéträdgård såg de svarta krukorna faktiskt ut att
vara från Ulf Nordfjells egen kollektion. Tallar, både gigantiskt
höga och mindre formklippta, ser vi också överallt i år, något
som Ulf hade med redan 2007 i sin Linnéträdgård.

– Det är alldeles
uppenbart att texturen, formen, nu står i fokus mer än blommorna, konstaterade Ulf.

Sedan filosoferade vi
också ett slag kring fenomenet Melodifestivalen. Är det exotiska
trummor som vinner ett år så nog kan man ge sig sjutton på att
lika många bidrag har sådana trummor året därpå. Ett vinnande
koncept smittar av sig. Märkvärdigare än så är det ju inte.

Agneta Ullenius

Fråga:

Jag
bor i Jämtland och har en stor önskan om att ha magnolior i min
trädgård i Östersund och/eller i en by fem mil utanför. Jag har
läst rekommendationer om att odla magnolior i kalla zoner, är det
något mer som du kan råda mig innan jag börjar? Vet du om det
finns plantskolor här uppe där man kan köpa härdiga magnolior,
ev. rhododendron också? Jag läste om rhododendron som är härdiga
upp till zon 7, men såg ingen uppgift om var man kunde köpa dem.

Jag
kommer från Slovakien där magnolior och rhododendron välkomnar
våren, jag saknar det oerhört och skulle vilja kunna ha några här
uppe i alla fall. Tack för alla råd du kan komma på.?/Jana

Svar:

Jag
börjar med det enklaste. Du kan hitta rhododendron i plantskolor i
och omkring Östersund. De som säljs mest är finska, härdiga
sorter.

Värre
är det med din önskan om en magnolia. De plantskolor i Östersund
som jag har talat med tar inte hem magnolior annat än på
beställning av kunder som vill våga experimentera. Det kan gå. Jag
råkar veta att det finns en magnolia en bit norr om Östersund som
har överlevt i mer än 25 år i ett vindskyddat läge mot en
husvägg. Dock ska man vara medveten om att magnolior i norr aldrig
blir lika stora och praktfulla som de blir när de växer längre
söderut.

Ju
längre norrut man planterar dem, desto längre tid tar det innan de
etablerar sig. Magnolior har nämligen mycket känsliga rötter. Men
det är inte vintern som är största bekymret, snarare de korta,
kyliga svenska somrarna.

Alla
magnolior är skogsväxter. De trivs bäst i ett lite halvskuggigt
och vindskyddat läge, gärna omgivna av andra träd och buskar.

Vill
du försöka så är rätta planteringstiden nu, sent
på våren eller försommaren, när jorden har hunnit bli ordentligt
uppvärmd.

Bland
de härdigaste är japansk magnolia, Magnolia
kobus,
men den tar evigheter på sig innan den börjar blomma. Magnoliasorter som blommar redan som unga träd hittar du bland loebnerhybriderns, korsningar mellan japansk magnolia och stjärnmagnolia. Fundera på en ’Leonard Messel’, ’Merrill’ eller ’Royal Star’.

Själv
har jag i flera år haft en mindre magnolia i Roslagens inre (zon 4)
ur liliifloragruppen – ’Susan’, som blommar med rosa-lilafärgade
blommor. Just det exemplaret köpte jag i en plantskola i Estland och
släpade hem. Men en stor fördel med dessa sorter är att de blommar
ganska sent i maj, då frostrisken i allmänhet är över.

Uppe i dina trakter är magnoliaodling ett vanskligt projekt men om du ändå väljer att chansa så är det viktigaste att du planterar träder på tomtens allra mest skyddade ställe. Ett vindskyddat sydvästläge med skydd mot tidig vårsol och liten risk för sen markfrost är bäst. En skyddad innergård ger ett perfekt mikroklimat.

Magnolior
trivs i fukthållande kemiskt sur jord med god dränering.Köp
helst en krukodlad planta med oskadade rötter och djupgrönt
bladverk på stadiga grenar. Välj gärna ett exemplar som inte har
så många blomknoppar – de tar för mycket kraft från plantan –
eller klipp bort knopparna i samband med planteringen.

Gräv
sedan en rejäl grop, minst en halv meter djup och en meter i
diameter. Förbättra den befintliga jorden med torvmull,
rhododendronjord, barkmull, lövkompost eller ytskiktet från
barrskogsjord. Blanda in sand, lecakulor eller små stenar om jorden
behöver göras mer porös. Stick också ner en stödpinne, utan att
skada rotklumpen. Stampa sedan inte på jorden!

Var
beredd att hjälpa till under kommande vårar. Det tar bortemot fyra
år för en nyplanterad magnolia att etablera sig. Skydda nya plantor
med säckväv eller liknande mot den farliga vårsolen och snabba
växlingar mellan upptining och frysning. Vattna vid torka på våren
och försommaren, långsamt och i en vid cirkel runtom stammen med
ljummet vatten.

Trampa
inte omkring vid nyplanteringen och gräv inte heller ner vårlökar.
Magnoliarötterna breder ut sig ytligt och är sköra som halvkokt
spagetti.

Gödsla
på våren med natur- eller konstgödsel med hög kvävehalt, men ge
inget efter midsommar.

Sätt upp gnagskydd eller nätstaket och täck marken med löv inför första vintern. Jag brukade också svepa in hela min magnolia med säckväv och fylla upp med halm inuti. Efter fyra, fem vintrar klarade den sig utan täckning.

Agneta Ullenius

Fråga:
Jag
har en rund örtagård på min lilla gård i Skåne. Tyvärr är den
rejält igenvuxen, oreganon har helt tagit över tillsammans med
kärs, något slags körvel och rölleka. Vad göra? Ska jag gräva
upp hela faderuttan för att få bort kärsen? Och sedan sätta
tillbaka de örter som finns? Örtagården är indelad i tårtbitar
med tegel som avdelare vilket gör det svårt, till synes omöjligt,
att rensa. Eller ska jag anlita ett proffs?
/Bjärebo

Svar:

Jag
känner så väl igen det där. Var med om samma sak när jag gjorde min
första örtagård i Roslagen. Allt ser så bra ut första året, och
möjligen även det andra. Sedan tar de mest kraftfullt växande
örterna över, och de blir i sin tur inte bättre bara för att de blir
större.

Det finns bara en sak att göra: att regelbundet (åtminstone
vartannat år) gräva upp, dela och plantera om örterna. Men nu
måste du ju först bli av med kirskålen (eller kärsen) och då
handlar det om att gräva och vara ihärdig.


jag skulle rekommendera precis det som du själv kommer fram till:
Gräv upp allt, rensa bort det som är kirskål från örternas
rötter och var noga med att inte lämna kvar några rotbitar av
detta invasiva ogräs i jorden. Ställ ner örterna i en rabatt eller
i grönsakslandet som får bli en temporär örtagård så länge.
Plantera sedan tillbaka dem – delade – när du har jordförbättrat
med kogödsel och/eller kompost i örtagården.

Det
låter ursnyggt med tårtbitarna, speciellt när de kommer att bli
mer synliga. Och alla örtplantor som du inte får plats med kan du
donera till vänner och grannar.

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi
har ca 50 år gamla rhododendronbuskar som farit illa i vinter – ras
från taken. Kan vi skära ner buskarna helt och förlita oss på att
nya skott kommer upp i sinom tid?
/Roland Lindell

Svar:

Man
kan faktiskt föryngringsbeskära rhododendron helt, det vill säga
skära ner busken ända ner till marken. På samma sätt som syren,
rosor, schersmin, havtorn, forsythia och alla sorters tok för att
nämna några andra. Men en förutsättning för att det ska gå bra
är att busken trivs där den står och att den växer bra.
Jordförbättra gärna nu på våren med lite naturell torv och
gödsla med rhododendrongödsel. Se till att buskarna får
ordentligt med vatten inför nästa vintervila och sedan greppa
spaden om det blir för mycket snö på taket igen. Räkna dock inte med någon blomning nästa år.

Agneta Ullenius

Fråga:

Vi
har en cirka 13 år gammal tujahäck. En av tujorna dog förra året,
den blev helt torr och tråkig. Ingenting speciellt hände runt
omkring vår häcken. Vad ska vi göra? Finns det risk att någon
smitta kan spridas? Köpa en ny? När och hur ska vi plantera den?

/Henrik Ingmanson

Svar:

Det är nog ingen smitta
som har drabbat tujan, utan sådant som händer. Det är inte
ovanligt att en häckplanta dör, och det kan hända alla sorters
häckar. I princip är det inte konstigare än att en del människor
också dör innan de fyller 85. Det kan nog bli
svårt att gräva upp och byta ut den döda tujan, så det är bättre
att kapa den så nära marken som möjligt. Häcken kommer nog att
växa igen med tiden bara ni har lite tålamod.

Agneta Ullenius

Fråga:

Min
jättefina, prunkande murgröna, flera år gammal, har fått bruna,
vissna, torra blad, ser helt död ut. Men sedan jag plockat bort de
fula bladen och de torra kvistarna, ser jag längst in mot väggen,
där den står, gröna skott som kommer fram. Kan murgrönan vara
angripen av någonting eller är det vintern som farit illa fram? Det
skulle kännas jättetråkigt att tvingas gräva upp och slänga
denna trotjänare.
/Hillevi Vennström

Svar:

Det
är säkerligen den bistra vintern som är orsaken. Det du kan göra
är att klippa bort de vissnade bladen, ända ner till de ställen
där du ser att det kommer nya gröna skott. Sedan kommer murgrönan
att repa sig och växa upp på nytt.

Agneta Ullenius

Fråga:

Skulle
gärna vilja veta om man kan flytta vilda gullvivor? I min trädgård
finns en backe där gräsmattan är fylld av gullvivior på våren.
Tråkigt nog skulle vi behöva gööra plats för bilar och det är
den enda möjliga platsen. Kan man flytta gullvivsplantor? Hur gör
man i så fall? De är väldigt många och utspridda över en ganska
stor yta.
/Karin

Svar:

Ja,
det går bra att flytta gullvivsplantor på våren, helst tidig vår. Glöm bara
inte att ta med vattenkannan!